- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 6. Drumev - Fackeldans /
949-950

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eretria - Eretriska skolan - Erfarenhet - Erfelden - Erfurt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

919

Eretria—Erfurt

950

Katedralen och Severikirche i Erfurt.

Ere’tria, en forntida jonisk handelsstad på
Eubea. Förstördes 490 f. Kr. av perserna men
uppbyggdes åter. 1900 utgrävdes där grunden
till ett Apollontempel. Menedemos (352—278
f. Kr.) förläde dit den eliska filosofskolan.
Nu byn Néa Psarä.

Erètriska skolan, se Eliska skolan
och Eretria.

Erfarenhet, se Empirism och K u
n-skapsteori.

E’rfelden, by i ty. fristaten Hessen, vid en
sidoarm av Rhen, 14 km v. s. v. om Darmstadt.
Vid E. övergicks Rhen 17 dec. 1631 av Gustav
II Adolf. Till minne av övergången lät
konungen vid flodbädden uppföra en vård
(»Schweden-säule», en obelisk av röd sandsten, krönt av
ett marmorlejon); den har sedermera flyttats
till sin nuv. plats v. om E. Se uppsats av
V. Granlund i Hist. Bibi. 1880.

E’rfurt, stad i preuss. prov. Sachsen, vid
Gera; 134,115 inv. (1925), övervägande
protestanter. E. är huvudstad i reg.-området E.
(3,534 kvkm, 568,589 inv. 1925) och Thüringens
främsta stad. Viktig järnvägsknut i
korsningen mellan Thüringens v.—ö. och n.—s.
huvudtrafikleder. Till sin nuv. ställning av
handels- och industristorstad har E. växt ut
efter de gamla fästningsmurarnas rasering
1873. I den äldsta staden kring Gera finnas

Ord, som saknas under

märkliga borgarhus från 1600- och 1700-talet.
Den viktigaste gatan är den breda Anger. Vid
Fischmarkt ligger det nya rådhuset (1870—
75), och från Friedrich-Wilhelm-Platz, vid
foten av Petersberg, leder en ståtlig fritrappa
uppför Domhöhe till katedralen, en sengotisk
treskeppig hallkyrka från 1452—72 (koret
från 1349—70 i höggotisk stil), och den
gotiska Severikirche (1200- och 1400-talet). över
denna imponerande byggnadsgrupp resa sig 7
torn. 1911 reste staden ett monument med
svenska lejonet i brons och en bronsmedaljong
med Gustav II Adolfs bild till minne av
hjältekonungens livsgärning och hans vistelse i E.
— Industrien omfattar sko- och
maskinfabrikation. Mest känt är E. för sin
trädgårdsskötsel (70 har blomsterland, 110 har
grön-saksträdgårdar) och fröhandel.

E. anlades i början av 700-talet. 741
grundade Bonifatius där ett biskopsstift, som
redan 755 kom under ärkestiftet Mainz. 1378
stiftades ett univ. i B., vilket upphävdes 1816.
Från denna tid härleda sig den 1754 stiftade
vetenskapsakademien och det 1691 upprättade
biblioteket (110,000 bd, 7,000 handskr.).
Luther bodde 1505—08 i E. Staden intogs av
svenskarna 1631. 1802 kom E. till Preussen,
1807 till Napoleon, som där s. å. hade en
sammankomst med ett antal furstar och diplo-

E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 14 22:47:36 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdf/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free