Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erfurt - Erfurtprogrammet - Erg (el-Erg, Areg) - Erg (arbetsenhet) - Ergamenes - Ergatogyner - Ergo - Ergograf - Ergometer - Ergotin - Ergotism - Erhardt, Franz - Erhardt, Sven Richard - Erica, Klockljung - Ericaceae - Ericeros - Erich, Rafael Waldemar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Erfurtprogrammet—Erich
952
Erica-art.
mater, »E.-kongressen»; återställdes 1814 till
Preussen. 20 mars—29 april 1850 var E.
samlingsplats för det s. k. E.-parlamentet (se
Tyskland, historia). E. L-r.
Erfurtprogrammet, ett 1891 på en kongress
i Erfurt antaget program för det tyska
socialdemokratiska partiet. Det ersatte
Gothapro-grammet av 1875 och gav 1921 rum för ett
nytt, Görlitzprogrammet.
Erg (e 1 - E r g, plur. A r e g), arab.,
sanddynöken, särskilt det vidsträckta dynbältet
mom Sydterritorierna av Algeriet.
Erg, arbetsenhet, se C. G. S. - s y s t e m e t.
Ergämenes, konung i Etiopien (se d. o.).
Ergatogyner, se Myror.
E’rgo, lat., följaktligen, således.
Ergogräf, se Ergometer.
Ergomèter (av grek. e’rgon, arbete, och
me’tron, mått), fysiol-, apparat för utförande
av arbete av känd storlek. Talrika former
av e. finnas, där arbetet utföres på olika sätt,
t. ex. som vid rodd (Johansson), cykling
(Be-nedict, Krogh), trappstigning etc. En form
av e. är den av Mosso för studiet av
tröttheten införda ergografen, där de rörelser
uppskrivas och studeras, som erhållas, när
genom långfingrets krökningar en vikt lyftes
och sänkes i bestämd rytm. Ljd.
Ergotln, gemensamt namn för flera äldre
preparat, erhållna ur mjöldryga (se d. o.).
ErgotFsm (av fr. ergot, mjöldryga), kronisk
mjöldrygeförgiftning (se d. o.).
Ord, som saknas under
Erhardt, Franz, tysk filosof (f. 1864),
prof-i Rostock sedan 1898. Bekämpar den
mekaniska naturalismen till försvar för en
dynamisk, teleologisk världsuppfattning och
kritiserar den psykologiska parallellteorien, i st.
f-vilken han antager växelverkan mellan själ
och kropp. I etiken hävdar E. viljans frihet.
Av hans skrifter märkas »Mechanismus und
Teleologie» (1890), »Die Wechselwirkung
zwi-schen Leib und Seele» (1897) och
»Psycho-physischer Parallelismus und
erkenntnistheo-retischer Idealismus» (1900). S-e.
Erhardt, Sven Richard, läkare (f. 1876’
e/7). Blev med. lic. vid Karolinska institutet
1903, innehade från 1901 olika
militärläkartjänster samt är sedan 1919 överfältläkare
och chef för Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelses fältläkarbyrå. E. har deltagit i
åtskilliga kommittéer och utredningsarbeten,
var chef för Röda korsets ambulans till
Turkiet under första Balkankriget 1912—13 och
är sedan 1921 chef för
militärläkarkurserna-E. har varit en flitig författare av
vetenskapliga och populära uppsatser i tidningar och
tidskrifter. Han var på vårutställningen 1925>
i Liljevalchs konsthall företrädd med flera
tavlor. A. W-dt.
Erlca, Klockljung, växtsläkte av fam.
Ericaceae, med 4-taliga blommor och högt upp
sambladig krona, mycket längre än fodret,
över 400 arter, mest småbuskar med barrlika
blad, de flesta hemma i Kaplandet, rätt många
även i v. Medelhavsländerna. På
Skandinaviska halvön finnas två arter, E. cinerea, endast
i Norges Ilex-region, och E. tetralix, i Sverige
företrädesvis i v. upp till Värmland. — För
de täcka blommorna odlas flera som
prydnadsväxter, på fritt land E. carnea (från
Mellaneuropas bergstrakter), som blommar tidigt på
våren, och i växthus bl. a. E. gracilis och E.
hiemalis, som blomma mitt i vintern. E.
arbo-rea, ett över 10 m högt trädslag i Sydeuropa
och på Kanarieöarna, lämnar värdefullt virke,
briar-wood el. bruyèreträ, som nyttjas bl. a.
till tobakspipor. G. M-e.
Ericaceae, Erikacéer, se Ljungväxter.
Eri’ceros, se Sköldlöss.
Erich, Rafael Waldemar, finländsk
rättslärd och statsman (f. 1879 10/6). Blev 1907
jur. dr på avh. »Über Allianzen und
Alli-anzverhältnisse nach heutigem Volkerrecht»
och 1910 prof, i stats- och folkrätt vid
Helsingfors univ. (sedan 1921 blott mellanfolklig
rätt). Bland hans övriga vetenskapliga
arbeten må nämnas »Das Staatsrecht des
Gross-fürstentums Finnland» (1912; i »Das
öffent-liche Recht der Gegenwart», bd 18), »Probleme
der internationalen Organisation» (1914; i
»Völkerrechtliche Monographien», bd 1), en
lärobok i internationell rätt, »Kansainvälinen
oikeus» (1915), en mängd folkrättsliga
tid-skriftsuppsatser och en framställning av
Finlands statsrätt, »Suomen valtio-oikeus» (2 bd,
1924—25). E. intar en bemärkt plats bland
samtidens folkrättslärda.
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
