Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksson, Christian - Eriksson, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Eriksson, J.
984
»Jakten.» Staty av Christian Eriksson, uppställd i
Hälsingborg.
högst livaktig och omfattande. Hans
alstring sträcker sig från möbelritningar,
snickrade ornament, järnbeslag, porthandtag och
alster i drivet silver till praktspisar,
vaser, portalfigurer, byster, reliefer, statyer och
monumentalgrupper. Bland monumentala verk
märkas Linné, relief (1891; i marmor 1894),
»Bågspännaren» (1909; svensk bonde, en
gestalt med uttryck av i högsta grad spänd
viljekraft, urspr. tänkt som monument över
Engelbrekts bondehär; uppställd i Stockholm),
»Dygderna» (i brons; Kiruna kyrka), »S:t
Göran i strid med draken» (1922;
kolossalgrupp på stadshuset i Stockholm), statyer över
B. v. Plåten i Motala (avtäckt 1922), Karl IX
i Karlstad (1926), L. J. Hierta i Stockholm
(skall avtäckas 1927). Staty av en
skridskoåkare i våldsam rörelse (1910) är uppställd
i Saltsjöbaden, likaså två figurrika grupper
av idrottsövande ungdom, komponerade för
fotställen till flaggstänger. Plastiska uppslag ur
det moderna livet äro här tillvaratagna för
konstnärlig framställning. Bland E:s
karak-tärsfigurer äro lapptyper, bland dem
»Lappgosse» (sittande staty, utförd i trä 1902, sedan
varierad i sten), lappen Turi (i byst och
statyett 1912). Tidigare är en serie byster av
skånska bönder, gummor och flickor på huset
Drottninggatan 5, dåv. Skånebanken, i
Stockholm, 1899. Bland dekorativa alster märkas
två portalfigurer på Sundsvallsbankens i
Stockholm fasad (i huggen sten, 1902) samt
två monumentala friser, »Dionysoståg» och
»Commedia dell’ arte» på Dramatiska teaterns
fasad (1908). Bland nakna figurer må nämnas
gruppen »Idyll» på Djurgården (1908) och
Ord, som saknas under
»Jakten» i Slottsskogen vid Hälsingborg (1920)
samt den utsökt behagfulla statyetten »Dansa
på tå» (i trä 1903; repliker i brons). Vid
tävlingen om ett Engelbrektsmonument i
Stockholm har E. 1927 erhållit första priset.
E. har med samma kärlek och omsorg ägnat
sig åt den art av bildkonst, vilken tjänar ett
praktiskt ändamål, som åt den art, som är
uteslutande skönhetssökande. För honom har
aldrig funnits konst av högre eller lägre slag.
Han har utgått ur hantverket, och i hans
arbeten framlysa ständigt kärleken till arbetet,
krav på utförandets fullödighet, på kännedom
om och hänsyn till materialets karaktär och
möjligheter. Formkänsla liksom stilsinne har
han fått av naturen och av den omgivning
han levat i alltifrån barndomen. Svenskt
lynne och händighet äro i hans konst förenade.
E. är väl företrädd i Nationalmuseum
(Linnéreliefen, vasen »Tjusning», byster,
statyetter m. m.), i Göteborgs museum
(»Lappgosse», i trä, m. fl.), i Thielska galleriet
(»Lappgosse», förstorad variant i granit), i
Kungl. bibi, i Stockholm (två statyer i
marmor, »Läsande man» och »Läsande kvinna»),
i Kungl. teatern (Jenny Linds byst) samt i
konstmuseerna i Köpenhamn och Helsingfors.
Göteborgs museum äger bl. a. de av honom
huggna marmorexemplaren av P. Hasselbergs
»Farfadern» och »Näckrosen». — Litt.: Art.
av T. Hedberg i Arktos 1909, avtr. i »Ett
decennium», II. Avb. i »Små konstböcker»,
n:o 13 (1912). G-g N.
Eriksson, Jakob, botanist (f. 1848 solg).
Blev fil. dr och docent i botanik i Lund 1874,
ägnade sig närmast åt lärarbanan, verkade
fr. o. m. 1877 därjämte
som botanist vid
Lant-bruksakad :s
experi-mentalfält, övergick
1885 helt till
sistnämnda verksamhet
och fick s. å.
professors titel. E. blev 1906
föreståndare för den
lantbruksbotaniska
avd. av den
nyinrättade Centralanstalten
för försöksväsendet på
jordbruksområdet och
avgick med pension 1913. Hans vetenskapliga
verksamhet har huvudsaki. ägnats åt
beskrivning dels av svenska kulturväxters former, dels
av parasitsvamparna på de odlade växterna.
Synnerligen värdefull är den undersökning, som
E. på 1890-talet tills, m. E. Henning utförde
över sädesrost (»Die Getreideroste», 1896), i
vilken bl. a. förekomsten av biologiskt
specialiserade former inom en och samma
rostart påvisades. E:s mykoplasmateori (se d. o.)
om uppkomsten av svampsjukdomar har ej
vunnit större anslutning. E. har utfört ett
banbrytande arbete för internationell
samverkan till skydd mot farliga växtsjukdomar.
Led. av Vet.-akad. (1901). Th. Lfs.
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
