Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ermatiger, Emil - Ermeland, Ermland - Ermenonville - Ernberg, Johan Albert - Ernberg, Johan Harald - Erne - Ernest-Charles, Jean - Ernesti, Johann August - Ernestinska linjen - Ernst I (markgreve av Baden - Ernst August (hertig av Braunschweig) - 1. Ernst August (kurfurste av Hannover) - 2. Ernst August (konung av Hannover)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Ermeland—Ernst
998
setz des Dramas» (1925) m. m. samt verkat som
utgivare, kritiker och vitter författare. R-n B.
E’rmeland, E’r m 1 a n d [-lant], landskap i
östpreussen, mellan Frisches Haff och övre
Alle; 4,287 kvkm, 251,090 inv. (1925), de flesta
katoliker. — E. kom omkr. 1230 under Tyska
orden och blev 1243 biskopsstift, vars biskop
1354 blev tysk riksfurste. Genom freden i
Thorn (1466) kom E. under Polen, var under
de svensk-polska krigen på 1600-talet ofta
besatt av svenskarna och införlivades 1772
med Preussen. S. Hosius (se d. o.) gjorde
under sin biskopstid i E. (1551—79) detta stift
till en huvudhärd för den katolska
motrefor-mationen i n. ö. Europa. Frauenberg är
biskopssäte i det alltjämt bestående katolska
stiftet E. — Litt.: J. Buchholz, »Abriss einer
Geschichte Ermlands» (1903). (E. G-hn.)
Ermenonville [ärmenäviT], ort i fr. dep.
Oise, 40 km n. ö. om Paris; 470 inv. (1921).
J. J. Rousseau dog 1778 i E. på markis de
Girardins slott och begrovs i slottsparken på
Ile des peupliers (»poppelholmen»; se bild vid
art. Rousseau, J. J.); hans stoft flyttades
1794 till Panthéon i Paris.
Ernberg, Johan Albert,
rättsveten-skapsman (f. 1872). Jur. dr och docent 1903,
e. o. prof, i speciell privaträtt 1906, prof, i
samma ämne 1908, allt i Lund. Han har
utgivit bl. a. »Om expropriation som rättsligt
begrepp» (1903), »Om bärgning och bärgarelön
enligt svensk sjörätt» (1905), »Om
rosträtts-utövning vid val till riksdagens andra
kammare utan inställelse inför valförrättare»
(1918) och »Om fullmaktsröstning vid val till
riksdagens andra kammare» (1918). C. G. Bj.*
Ernberg, Johan Harald, läkare (f. 1874
18/8), kusin till J. A. E. Med. lic. vid
Karolinska institutet 1902, med. dr 1905; sedan
1906 praktiserande läkare i Stockholm. E.
blev 1905 kronprinsparets läkare och 1922
livmedikus. 1911—19 var han docent i
pediatrik vid Karolinska institutet. Då Sachsska
barnsjukhuset 1911 öppnades, blev E. dess
förste överläkare. E. har utgivit
vetenskapliga och populära avh. och uppsatser om
späd-barnsvård, njurinflammation m. m. A. W-dt.
Erne [än], flod i n. Irland, från Lough
Gowna till Donegalviken av Atlanten; 115
km lång. Genomflyter Upper lough E. (67
kvkm) och Lower lough E. (123 kvkm); båda
sjöarna äro ryktbara för sin skönhet och sin
fiskrikedom. E. står genom Ulsterkanalen i
förbindelse med Lough Neagh.
Ernest-Charles [ärnä’st-Ja’rl], Jean, fransk
kritiker (f. 1875); har medarbetat i flera
tidningar och tidskrifter, framför allt Revue
Bleue. E., vars kritik är starkt socialt och
politiskt betonad, har mest sysslat med den
aktuella litteraturen i Frankrike. Det
väsentliga av sin kritiska alstring har han
samlat i sina »Les samedis littéraires» (1903
-07). (Kj. S-g.)
Erne’sti, Johann August, tysk
språk
forskare och teolog (1707—81). Var rektor
vid Thomasskolan i Leipzig 1734—59, prof, i
fornklassisk litteratur, sedan i vältalighet,
från 1759 i teologi vid Leipzigs univ. E.
förvärvade sig ett berömt namn som utgivare
av grekiska och romerska klassiker (särskilt
av Ciceros arbeten). Som bibeltolkare bröt
han med den dogmatiska exegesen och införde
en strängt filologisk metod. Märkligt är ur
denna synpunkt särskilt hans arbete
»Insti-tutio interpretis Novi Testamenti» (1761; flera
senare uppl.). E. A.
Ernestlnska linjen, den linje av sachsiska
furstehuset (huset Wettin), som härstammar
från kurfursten Ernst (se d. o., sp. 999),
vilken 1485 genom fördrag i Leipzig delade de
sachsiska arvländerna med sin yngre bror
Albrekt III (se d. o-, sp. 428). Ernst blev
stamfar för den ernestinska, Albrekt för den
alber-tinska linjen. Den förra innehade
kurvärdigheten till 1547, då den övergick till hertig
Moritz av den albertinska linjen. E:s
besittningar, mest belägna i Thüringen, skiftades
med tiden mellan olika grenar. Linjen är nu
delad i grenarna Sachsen-Weimar,
Sachsen-Meiningen, Sachsen-Altenburg och
Sachsen-Koburg-Gotha, alla detroniserade 1918. Litt.:
Posse, »Die Wettiner, Genealogie» (1897). Jfr
S a c h s e n, historia.
Ernst, tyska furstar.
I Baden. Ernst I, markgreve (1482—
1553). E. fick vid sin broder Filips död 1533
Baden-Durlach som markgrevskap och blev
stiftare av furstelinjen med detta namn. Han
förblev katolik men gynnade reformationens
införande i sitt rike.
I Braunschweig. Ernst August,
hertig av Braunschweig (f 1887), se C u m b e
r-1 a n d, sp. 208.
I Hannover. 1. Ernst August,
Hannovers förste kurfurste (1629—98), son till hertig
Georg av Braunschweig-Lüneburg. E.
förmälde sig 1658 med pfalzgrevinnan Sofia,
dotter till »vinterkonungen», Fredrik V, och
dotterdotter till Jakob I av England, samt blev
1679 furste av
Braunschweig-Kalenberg-Han-nover. Hans ihärdiga strävan att vinna
kurfurstlig värdighet kröntes 1692 med
framgång. E:s son kurfursten Georg Ludvig besteg
som Georg I Englands tron 1714.
2. ErnstAugust, konung av Hannover,
hertig av Cumberland (1771—1851), femte son
till engelske konungen Georg III. E. deltog
1793—95 i striderna mot franska republiken,
upphöjdes 1799 till hertig av Cumberland och
vann stort inflytande över sin bror
prinsen-regenten (senare Georg IV). Han var en av
högtories’ livligaste debattörer i överhuset och
högst impopulär i liberala kretsar. Som
brittisk fältmarskalk anförde E. hannoveranska
hären under 1813—14 års fälttåg mot
Napoleon. Han gifte sig 1815 med prinsessan
Fredrika av Mecklenburg (syster till drottning
Luise av Preussen) och vistades därefter på
grund av oenighet med engelska hovet några
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
