Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erska - Erskein, Alexander - Erskine, Thomas - Erslev, Edvard - Erslev, Kristian Sofus August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Erskein—Erslev
1006
Torpaåns breda dalgång från n. ö.; i ö. och v.
vilda bergstrakter. 1,231 har åker, 2,455 har
skogs- och hagmark. På en udde i Anten
Grävsnäs slottsruin. Ingår i Stora Mellby,
Magra, E. och Lagmansereds pastorat i Skara
stift, Väne kontrakt.
E’rskéln, Alexander, frih., ämbetsman
(1598—1656), av skotska ätten Erskine. E.
var född i Pommern och 1628—31 svensk agent
i Stralsund, blev resident i Erfurt 1632 och
assistensråd vid huvudarmén i Tyskland 1634.
E., som var en stor administrativ och
finansiell förmåga, deltog i ordnandet av
Pommerns förfallna förvaltning och återgick till
sin befattning vid armén 1642. Han biträdde
vid kongressen i Osnabrück 1646—47, blev
president i vorpommerska hovrätten 1646,
krigspresident vid armén 1648 och var delegat
vid fredsexekutionsverket i Nürnberg 1649—
50. E. sändes att ordna styrelsen i Bremen
och Verden 1651, blev president (guvernör) där
1653, svensk adelsman 1652 och frih. v o n E.
1655 (ointroducerad) samt s. å. åter
krigspresident. Han tillfångatogs under kriget i Polen
1656 och dog kort därefter. Sin
tjänsteställning hade E. begagnat att i Tyskland och
Böhmen plundra en mängd arkiv (särskilt i
kloster). E:s värdefulla arkivsamlingar jämte
en del av hans egna papper finnas nu i
stats-arkivet i Hannover. B. H-d.
Erskine [ä’skin], Thomas, 1 :e baron E.,
engelsk advokat och politiker (1750—1823).
Tjänade fyra år i marinen och sju i armén
men ägnade all sin lediga tid åt skönlitteratur.
Efter ett par års jur.
studier blev E. 1778
advokat och vann
redan s. å. stort rykte
som försvarsadvokat
för en kapten Baillie,
som beivrat underslev
och därför åtalats som
smädeskrivare. E. fick
stort anseende för
vältalighet och en mycket
inbringande praktik;
bl. a. förde han flera
politiska processer.
1783—84 och 1790—1806 tillhörde han
underhuset, slöt sig till whigpartiet men kunde icke
göra sig gällande i parlamentet. 1792
försvarade E. Thomas Paine, författaren till »The
rights of man», och skrev 1797 en broschyr,
»View on the causes and consequences of the
present war with France» (48 uppl.), till
försvar för franska revolutionens principer. Han
blev 1806 pär (baron E.) och var några
månader lordkansler i Fox’ ministär. Sedan
dalade hans stjärna alltmera, och han hade
dessutom att kämpa mot ekonomiska svårigheter.
Hans politiska roman »Armata» (1817) utgick
i flera uppl. Ehuru fåfäng och utan djupare
lagkunskaper, var E. en av sitt lands
spirituellaste och vältaligaste advokater och
förstod särskilt att mästerligt vädja till juryn.
E:s tal äro flera ggr utgivna. Jfr Duméril,
»Lord E., étude» (1883). T. H-r.*
Erslev, Edvard, dansk geograf (1824—92).
Var 1850—71 lärare först i Roskilde, senare
i Aarhus; fick 1871 professors titel. E. utgav
en populär geografisk skildring, »Den danske
stat» (1855—57), och från 1865 en rad mycket
begagnade läroböcker i geografi för olika
skolklasser och efter en väsentligen ny plan, vilka
delvis varit förebilder för senare arbeten av
samma slag och även bearbetats i Finland,
Norge och Sverige. E. bildade 1876 Det danske
geografiske selskab och var till 1886 dess
egentlige ledare som sekr. och red. av dess
tidskrift. 1886 utgav han »Jylland, studier og
skildringer til Danmarks geografi». E. Ebg.*
Erslev, Kristian Sofus August, dansk
historiker (f. 18 5 2 28/i2), brorson till E. E. Blev
1870 student och 1879 fil. dr. 1883—1916 var E.
prof, vid Köpenhamns univ. och ledde som sådan
en genomgripande
reform av det historiska
studiet, väsentligen
efter modernt tyskt
mönster, varigenom
han blev grundläggare
av en ny skola inom
dansk
historievetenskap. Han lägger
huvudvikten på en sträng
sovring och
omvärdering av källmaterialet
samt har själv gått i
spetsen med
nyskapan
de undersökningar och källeditioner. E:s
gra-dualavh., »Konge og lensmand i sextende
aar-hundrede. Studier over statsomvæltningen i
1536», kastade nytt ljus över en av de
viktigaste tilldragelserna i Danmarks inre
historia. Samtidigt (1879) utgav han det material,
på vilket han byggt: »Danmarks len og
lens-mænd i det sextende aarhundrede (1513—96)»,
fortsatt i »Danmark-Norges len og lensmænd
1596—1660» (1885). I »Dronning Margrethe
og Kalmarunionens grundlæggelse» (1882)
lämnar han viktiga bidrag till en klar
uppfattning av drottningens politik och
personlighet. 1901 följde »Erik af Pommern», vari han
med kraft och skicklighet tog dennes styrelse
i försvar och särskilt framhöll hans iver att
bevara Sönderjylland åt riket. Många
special-avh. bära vittne om E :s skarpsinne och
förmåga att framhålla nya synpunkter. Dit höra
hans mot O. S. Rydberg (se d. o.) polemiska
undersökning om »Unionsbrevet fra
Kal-marmödet 1397» (Aarböger for nordisk
Old-kyndighet 1889, 1891), »Frederik IV og
Slesvig» (1901), »Augustenborgernes
arve-krav» (1915) samt en serie studier över
»Val-demarernes storhedstid» (1898). Stort värde
äga ock hans utveckling av grunderna för
källskriftskritiken och hans historiografiska
undersökningar. Av mer omfattande art är
hans »Oversigt over middelalderens historie»,
1—3 (1893—95; 3:e uppl. 1906 ff.). I sam-
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
