Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erslev, Kristian Sofus August - Ersmässa, Ersmässeax - Ersson, Erik, i Vallsta - Ersta - Erstan, Erstanfjärden - Erstavik (kapellförsamling) - Erstavik (fideikommissegendom) - Erstaviken (vik) - Ersta villastad - Ersättning - Ersättningsanordning - Ersättningsreserv - Ersättningsskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Ersmässa—Ersättningsskola
1008
Erstaviks slott.
lingsverket »Danmarks riges historie» skrev
han d. 2, en grundläggande framställning av
tiden 1241—1481 (1904). E. har vidare
utgivit flera stora urkundssamlingar från
1500-och 1600-talet. Under hans ledning utgavs
»Repertorium diplomaticum regni Danici
me-diævalis» (förteckning över Danmarks brev
från medeltiden med utdrag ur de dittills
otryckta), I—IV (1894—1912; för tiden 1085
—1450). Han har även utgivit »Testamenter
fra Danmarks middelalder indtil 1450» (1901).
E. var 1916—24 riksarkivarie och 1913—26
föreståndare för Carlsbergfondens
direktion. P. E-t.
Ersmässa, Ersmässeax, se
Eriks-mässan.
Ersson, Erik, i Vallsta, riksdagsman (1811
—72), Valdes 1847 enhälligt till riksdagsman
i bondeståndet för Västra Hälsinglands
domsaga. Med undantag av 1850 års riksdag
representerade han t. o.
m. 1868 kretsen, först
i bondeståndet, sedan
i Andra kammaren. E.
ägde stort anseende
och inflytande, ansågs
t. o. m. på senare år
som dvn mäktigaste i
bondeståndet. E :s
sjuklighet bidrog
väsentligt till att, då
lantmannapartiet bildades,
icke han utan Karl
Ifvarsson kom att taga
ledningen bland de gamla ståndsbröderna. I
norska frågan 1859—60 fick han, trots rätt
starkt motstånd, ståndet med sig för allmänna
besvärs- och ekonomiutskottets
skrivelseförslag om Sveriges och Norges ömsesidiga
förhållanden. Han var led. av den första
unionskommittén (1865—67) och delade där övriga
svenska ledamöters åsikt om behovet av ett
unionsparlament. Ths.*
Ersta, egendom, tillhörig Svenska
diakoniss-sällskapet och belägen i Stockholm vid slutet
av Fjällgatan; består av Stora och Lilla E.
med en sammanlagd areal av 28,743 kvm
(därav 2,697 kvm ofria) och ett tax.-värde av
4,660,000 kr. Stora E., med en storartad
utsikt över staden och inloppet från
saltsjösidan, förr en s. k. malmgård, är sedan
1863 säte för diakonissanstalten (jfr D i a-
konissa, sp. 849). Lilla E. inköptes för
diakonissanstaltens räkning 1872. Där funnos
förr räddningshem och barnhem, och 1907
uppfördes ett nytt sjukhus.
Erstan, Erstanfjärden (fi. Ai’risto), fjärd
invid Åbo stad, Finland; där utmynnar Aura å.
Erstavik, f. d. kapellförsamling på
Södertörn, vid innersta delen av Erstaviken,
n. om Tyresö. Ingår numera i Nacka socken.
Erstavik, fideikommissegendom i Nacka
socken, Stockholms län, vid Erstaviken; 772
har, därav 110 har åker, tax.-värde 82,900 kr.
(1925). E. gjordes 1765 av Herman Petersen
till fideikommiss och innehas av släkten af
Petersens. Slottet, i 3 våningar, uppfördes
1765. Från E. avsöndrades Saltsjöbaden 1891.
Erstaviken, den innersta, s. v. delen av den
fjärd, som från Nämdö- och Jungfrufjärdarna
går mot n. v. mellan Värmdön och
Södertörn, s. om Saltsjöbaden.
Ersta villastad, se S t u r e b y.
Ersättning, vederlag i penningar, vilket
utgår bl. a. på grund av viss förrättning (t. ex.
reseersättning, vittnesersättning), i st. f. vissa
förmåner (t. ex. hyresersättning,
beklädnads-ersättning) eller på grund av uppkommen
skada (t. ex. skadeståndsersättning,
krigs-och brandskadeersättning).
Ersättningsanordning, se Förskott.
Ersättningsreserv. Enl. 1925 års
försvars-ordning uttages vapenför värnpliktig vid
inskrivningen till linjetjänst el. till e. E. är
avsedd att i fredstid utföra den huvudsakliga
handräckningstjänsten. E:s värnpliktiga skola
erhålla en helt kort grundläggande
utbildning i fred, så att de bliva skickade att
ingå i depåerna för att efter kompletterande
utbildning kunna dels ersätta avgången vid
fälthären, dels vid behov tagas i anspråk för
uppsättande av nya formationer. E:s
manskap har skyldighet att under fredstid
tjänstgöra i sammanlagt 140 dagar (el. samma
antal dagar, som är lagstadgat för dem, som
uttagits till linjetjänst och tilldelats
infanteriet). M. B-dt.
Ersättningsskola, gemensamt namn på de
skolor för den fortsatta undervisningen, som till
ersättning för fortsättningsskola skola
anordnas för minderåriga, som avgått från mindre
folkskola och åt vilka, vare sig på grund av
deras bristande förkunskaper eller av någon
annan anledning, tillfälle icke kan beredas
att genomgå fortsättningsskola, ävensom för
sådana minderåriga, som avgått från egentlig
folkskola utan fullständigt avgångsbetyg. För
de förstnämnda minderåriga anordnad e.
kallas »mindre fortsättningsskola». För sådana
minderåriga, som avgått från folkskolan utan
avgångsbetyg, kan e. anordnas antingen som
en särskild »repetitionsskola» eller genom
samundervisning med den egentliga
folkskolans lärjungar. I båda dessa sista fall har e.
till syfte att befästa och fullständiga
folkskolans lärokurs. För e. gäller samma skolplikt
som för fortsättningsskola. Skolplikten skall
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
