Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ersättningsskola - Erthal, Friedrich Karl Josef von - Eruciform - Erudition - Erukasyra - Eruption - Eruptionsspricka - Eruptionsstadium - Eruptiv - Eruptiva bergarter - Eruptivbreccia - Ervalla - Erwin - Erwinia - Ervum - Eryngium - Eryonidae - Erysimum - Erysipelas - Erysiphe - Erytem - Erythraea (botanik) - Erythraea (koloni) - Erythrina, Korallträd - Erythronium - Erythroxylon coca - Erytren el. Butadiën
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009
Erthal—Erytren
1010
doek i varje fall upphöra, då den skolpliktige
fyllt aderton år. Se vidare
Fortsätt-ningsskolor. O. W-s.
ETthal, Friedrich Karl Josef von,
från 1774 kurfurste och ärkebiskop av Mainz
(1719—1802). Tidigare reaktionär, bytte han
politisk åskådning, omdanade Mainz’ univ.
samt var med om vittgående både politiska
och kyrkliga reformer. E. spelade vid
kongressen i Ems 1786 (se Emskongressen)
en framträdande roll som motståndare till
kurians anspråk. A. G-w.
Erucifo’rm, se Insekternas utveckling.
Eruditiön (lat. eruditio), lärd bildning,
lärdom.
Erükasyra, CH3 (CH2)7 CH:CH (CH2)n CO2 H,
en omättad, vid 34° C smältande acyklisk
syra, vars glycerid utgör huvudbeståndsdelen
i rovolja. I. B.
Eruption (lat. eru’ptio), häftigt utbrott;
geol., framträngande genom en öppnihg i
jordskorpan av lava, vulkanisk aska, slam,
vattenånga el. gaser m. m. E. betecknar mest
vulkaniska utbrott (jfr Vulkan). K. A. G.
Eruptionsspricka, se Vulkan.
Eruptionsstadium kallas vanl. det stadium
av utslagssjukdomar (mässling, smittkoppor
o. dyl.), då själva utslaget uppträder.
Eruptlv (fr. éruptifj, uppkommen genom,
hänförande sig till eruption; vulkanisk.
Eruptiva bergarter, se Bergart.
Eruptivbreccia, se B r e c c i a.
Ervalla, socken i Västmanland intill När- ‘
kesgränsen, V. Fellingsbro härad, Örebro län;
70,13 kvkm, 1,738 inv. (1927). Är en jämn och
bördig slätt med enstaka skogs- och
mösspartier. Gräns i v. och s. är Dyltaån, i s. ö.
sjön Väringen. 2,945 har åker, 3,300 har
skogs- och hagmark. Ingår i Näsby och E.
pastorat, Västerås stift, Fellingsbro kontrakt.
E’rwin (tillnamnet von S teinbach
omtalas först på 1500-talet), tysk arkitekt (d.
1318), byggnadsledare vid domkyrkan i
Strass-burg, där han sannolikt lämnade ritning till
och påbörjade västfasaden, som dock efter
hans död fullbordades efter nya ritningar.
Ehuru Ers insats i kyrkans arkitektur är
osäker och i varje fall kvantitativt mindre
betydande, har han genom Goethes
entusiastiska uppsats »Von deutscher Baukunst»
(1772) gjorts till en av medeltidens mest
prisade konstnärer. H. W-n.
Erwlnia, se Bakterios.
E’rvum, se V i c k e r.
Ery’ngium, släkte av fam. flockväxter,
igenkänt på att blommorna sitta i huvud (el.
ax), omgivna av styva, vanl. taggiga
svepe-blad. Bortåt 200 arter, mest fleråriga örter,
huvudsaki. i varmtempererade och varma
länder. I s. Sverige finns på sandiga
havsstränder E. maritimum, m a r t o r n, en
tistellik-nande, blågrå ört med flikiga blad och
ljusblå blommor. Som prydnadsväxter odlas
sydeuropeiska arter med vackert ametistblå el.
Ord, som saknas under
benvit färg, t. ex. E. planum och E.
ame-thystinum. G. M-e.
Eryönidae, se D j u p h a v s d j u r, sp. 1029.
Ery’simum, växtsläkte av fam.
korsblom-miga. E. cheiranthöides, åkergyllen, en
enårig, gulblommig ört, är ett allmänt
åkerogräs i Sverige. För sina brandgula blommor
odlas som prydnadsväxt E. Perowskianum
(från Kaukasus). G. M-e.
Erysi’pelas, se Rosfeber.
Ery’siphe, se Mjöldagg.
Eiytém (grek. ery’thema, rodnad), rodnad i
huden, beroende på en utvidgning av hudens
kärl, framkallad genom mekaniska el. kemiska
retmedel el. vissa infektioner, genom inverkan
av värme el. i sammanhang med vissa
själstillstånd. blygsel, glädje o. s. v. Stundom
utträder vätska ur kärlen, varvid papler, blåsor el.
knölar bildas i huden. Särskilt e. på fingrarna
visar benägenhet att återkomma. J. E. J-n.*
Erythiaea [-trè’-], bot., se A r u n.
Erythraea [trè’-], ital. koloni, se Er itrea.
Erythrlna, Korallträd, släkte bland
baljväxterna; omkr. 30 tropiska el.
subtropiska arter, träd el. mera sällan buskar
med trefingrade blad, vanl. grova, torniga
grenar och mycket lös ved. Blommorna äro
stora, vanl. scharlakansröda och upp- och
nedvända, i det att seglet, som är läderartat och
längre än vingarna och kölen, är riktat nedåt.
För sin snabba växt begagnas E.-arter som
»skuggträd» i unga kaffe- och
kakaoplanteringar. Som prydnadsväxt odlas i växthus
i Sverige bl. a. E. crista galli (från Uruguay
och Sydbrasilien). G. M-e.
Erythro’nium, släkte bland
liljeväxterna; står tulpanerna nära. E. dens canis
(från Sydeuropa), som har purpurfläckiga
blad och lutande, vanl. violetta blommor,
odlas ej sällan som tidigt blommande
prydnadsväxt. Se bild sp. 1011. G. M-e.
Erythro’xylon coca, se Kokabuske.
Erytrèn el. B u t a d i e n, C4H6, är ett
omättat kolväte, som genom polymerisation
övergår till en kautschukliknande produkt och
som därför kan användas till framställning
av syntetisk kautschuk (se d. o.). I. B.
Eryngium maritimum.
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
