Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erzerum - Erzgebirge - Erzingjan - Erzsébetfalva - Es el. Essen, Jacob Fopsen van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1013
Erzgebirge—Es
1014
omges av mäktiga
fästningsmurar; i v. ett
cita-dell. Många basarer och
ka-ravanserajer, vackra
kyrkor och moskéer. Stadens
ståtligaste byggnad är en
seldschukisk madrasa (uppf.
under 900- och 1300-talet)
med två smäckra
minareter och rikt smyckad
huvudportal. E. ligger vid
den urgamla handelsvägen
från Trapezunt till Tebris.
Väg leder från E. till
Er-zingjan och Bitlis.
Järnväg till Trapezunt är
föreslagen. E:s handel är till
största delen
transitohan-del och omfattar mattor,
schalar, russin m. m. från
Persien och ull, hudar,
skinn, frukt, galläpplen, vax, tobak, salt
m. m. från E:s omgivningar. Exporten går
huvudsaki. över Trapezunt. Förr
bearbetades i E. koppar, bly och järn från Argana.
— E. (armen. Garin) grundlädes eller befästes
av kejsar Theodosius II (reg. 408—450) och
fick efter honom namnet Theodosiopolis. Det
tillhörde omväxlande perser, araber,
seldschu-ker och turkar (sedan 1522). övergående
erövrades E. av ryssarna 1829 och 1877. E. L-r.
Vid världskrigets början förstärktes E:s
äldre befästningsverk. Vid ryssarnas offensiv
in i Armenien (under Judenitj) intogs E.
av dem 16 febr. 1916, men då genom den ryska
revolutionen krigföringen i Armenien
avmattades och turkarna ryckte fram efter
Brest-Litovskfieden, besatte de E. i mars 1918;
se Armeniska krigsskådeplatsen
(med karta). M. B-dt.
Erzgebirge [ä’rts-], tjeck. Krusné hory,
bergstrakt i Mellaneuropa, på gränsen mellan
Sachsen och Böhmen, mellan Fichtelgebirge
och Elbedalen, i s. ö. begränsad
av Eger-Bielasänkan, mot n. v.
omärkligt övergående i det
sachsiska berglandet. S. v. delen
kallas Elstergebirge; n. ö. partiet är
en del av Sachsiska Schweiz
(se d. o.). Berggrunden består av
gnejs, glimmerskiffer, fyllit m. m.
samt genombrytande eruptiv
(granit, porfyr, basalt). Ytan är
små-kuperad. Stigningen från n. v. är
långsam; de högsta punkterna
(Keilberg 1,244 m ö. h.;
Fichtel-berg 1,213 m) ligga nära s. ö.
randen. Stupet mot Eger-Bielasänkan
har en höjd av upp till 700 m och
bildar en markerad
förkastnings-brant; sett från s. ö., ter sig E.
som en väldig, skogklädd mur. E.
(»malmberget») är rikt på malmer;
bergsbruket nådde sin blomstring
på 1400- och 1500-talet (silver vid
ütsikt över Erzerum.
Freiberg, Annaberg m. fl., tenn, järn); numera
äro blott de radiumhaltiga uranmalmerna vid
S:t Joachimsthal av större vikt. Befolkningen
(tyskar) livnär sig genom industri och
hantverk (tillverkning av leksaker,
musikinstrument, olika slags textilarbeten m. m.) samt
skogsbruk. — Litt.: J. Zemmrich och E.
Gä-bert, »Das E.» (1911); V. Karell, »Das E. und
seine Besiedlung» (1924). S. F.
Erzingja’n, stad i turk. Armenien, vilajetet
E. (93,697 inv. 1924), på en bördig slätt, vid
Kara(Frat)su; omkr. 30,000 inv. Handel med
frukt och boskap. Militärort. — Under
världskriget intogs E. av ryssarna 25 juli 1916; se
Armeniska krigsskådeplatsen.
Erzsébetfalva [ä’r^ébet-], stad i ungerska
komitatet Pest-Pilis-Solt-Kiskun, 12 km s. ö.
om Budapest; 40,445 inv. (1920).
Sommarvistelseort för Budapestbor.
Es el. Essen, Jacob Fopsen van,
flamländsk målare (d. 1666), verksam i
Ant-werpen, där han blev mästare 1617. Målade
Landskapsbild från Erzgebirge.
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
