Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Es el. Essen, Jacob Fopsen van - Esagila - Esaias, Esaias’ bok - Esaias‘ himmelsfärd - Esarp - Esau - Esbern Snare - Esbjerg - Esbjörn, Lars Paul - Esbo - Esbogård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Esagila—Esbogård
1016
stilleben, särskilt s. k. frukoststycken, varav
ett i Nationalmuseum. H. W-n.
EsagiTa, berömt tempel i Babylon (se d. o.,
sp. 654).
EsäFas, Esaias’ bok, se Jesaja.
Esaias’ himmelsfärd, se Jesajas
himmelsfärd.
Esarp, socken i s. v. Skåne, Bara härad,
Malmöhus län, 12 km s. ö. om Lund; 14,42
kvkm, 638 inv. (1927). Upptar en del av
Lundaslätten kring mellersta Höjeån. 1,359
har åker; skog saknas. Ingår i Kyrkheddinge
och E:s pastorat, Lunds stift, Bara kontrakt.
E’sau (hebr. esav, »hårig»), Jakobs äldre
tvillingbroder. Se E d o m.
Esbern Snare, dansk storman (omkr. 1127
—1204), son till Asser Rig och äldre bror (icke
tvillingbror) till ärkebiskop Absalon samt
fosterbror till konung Valdemar I, för vilken
han stred trofast och tappert både mot konung
Sven Grade 1156—57 och mot venderna. E.
anlade 1170 Kalundborgs slott och senare
stadens märkliga kyrka samt hjälpte brodern att
grundlägga Sorö kloster. (P. E-t.)
Esbjerg, stad på Jyllands kust, innanför
Fanö; 24,063 inv. (1925); Danmarks
huvudhamn vid Nordsjön. Uppstod i anslutning
till hamnanläggningen 1868—74 (efter
förlusten av Slesvig-Holstein 1864). Staden
tillväxte med utomordentlig hastighet (460 inv.
1870, 4,111 1890, 15,665 1906), och hamnen
har gång på gång utvidgats samt omfattar
f. n. utom djupbassäng (8,8 m) irafikhamn,
dockhamn, frihamn, fiskarhamnar m. m., tills,
omkr. 80 har. Exporten utgöres av
lantmannaprodukter, huvudsaki. till England,
importen av kol, fodervaror, fotogen m. m.
Regelbunden ångbåtstrafik med London över
Harwich m. fl. E. har ock stora industriella
anläggningar (exportslakterier,
andelssmör-packerier, margarinfabriker; maskinfabriker,
väverier m. m.). Även betydande fiske.
Staden, urspr. anlagd på klittstranden, är
regelbundet byggd utan särprägel.
Esbjörn, Lars Paul, svensk-amerikansk
präst (1808—70). Blev student i Uppsala 1828,
prästvigdes 1832 och tjänstgjorde som
pastorsadjunkt i Östervåla samt sorn brukspredikant
vid Oslättfors och som
skollärare i Hille till
1849, då han som
predikant medföljde ett
stort antal familjer
(tills. 140 pers.) från
Gästrikland och s.
Hälsingland till
Nordamerika. Under de
närmaste åren
utövade han, till en tid
med understöd från
det
kongregationalis-tiska Home missiona-
ry society i New York, en omfattande
pastoral verksamhet vid de svenska nybyggena
Andover, Galesburg och Moline i Illinois och
Ord, som saknas under
grundade där svensk-luterska församlingar.
1856 kallades han till föreståndare för en av
honom stiftad församling i Princeton, och
1858 blev han förste innehavaren av en
skandinavisk professur vid Illinois’
statsuniversi-tet i Springfield, en av amerikanska, tyska
och skandinaviska luteraner grundad
prästut-bildningsanstalt, men tog redan 1860 avsked
och flyttade med sina lärjungar till Chicago.
Då Augustanasynoden (se d. o.) organiserades
s. å., kallades han till föreståndare för dess
nyupprättade läroverk Augustana seminarium,
där han undervisade i matematik och alla
teol. ämnen, dels på sv., dels på eng. 1862
besökte han Sverige och fick då
kyrkoherdebefattningen i östervåla regala pastorat, som
han tillträdde 1864. E. var 1800-talets främste
banbrytare för den svensk-luterska kyrkan
i Amerika samt därigenom en av de
verksammaste befrämjarna av
svensk-amerikanernas nationella sammanhållning i det nya
hemlandet. Vid prästmötet i Uppsala 1865
föredrog han »Berättelse om de svenska lutherska
församlingarnes i Norra Amerika uppkomst
och närvarande tillstånd». Litt.: E.
Nore-lius, »De svenska lutherska församlingarnas
och svenskarnes historia i Amerika», I—II
(1890—1916); G. Andreen, »L. P. E. and the
Pilgrim fathers of 1849» (1925). E.Nwn.
Esbo (fi. E’spoo), socken i Nylands län,
Finland; 301 kvkm, 9,043 inv. (1925; med
Grankulla köping), övervägande svensktalande.
Esbogård från gårdssidan.
Esbogård, herrgård i Esbo socken, Finland;
1,500 har, därav 360 har åker; tax.-värde 3
mill. fmk (1923); stor ladugård; driften är
elektrifierad. Manbyggnaden, av sten, i 2
våningar, fullb. 1797; kavaljersflygeln, likaledes
av sten, i 2 våningar, färdig 1801. Samlingar
av möbler, tavlor, konstsaker och böcker. E.
bildades 1556 som en kunglig avelsgård,
inlöstes från kronan 1641 av fältmarskalken
G. Horn, som genom köp lade ytterligare 69
hemman under gården. Tillhörde sedan
släkterna Cruus, Wrede, Wrede-Sparre, Hising och
(1756—1823) Ramsay. E. såldes 1823 och
splittrades. Huvudgården tillhörde sedan till
1903 släkten Myhrberg, kom 1909 till ett
a.-b., vars samtliga aktier 1914 inköptes av
statsrådet A. Ramsay, som utvidgat E. och
gjort det till en mönstergård.
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
