Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Espartero, Baldomero - Espartogräs, Esparto, Halfa el. Alfa - Esperanto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Espartogräs—Esperanto
1048
deles från politiken samt avböjde 1869 ocb 1870
anbud att bli Spaniens konung. E. var en
vänsäll natur, god soldat och fältherre men
hade ibland svårt att finna sig till rätta i
politikens irrgångar. E. W. (A. A-t.)
Espa’rtogräs, sp. E s p a’r to, i Algeriet
H a 1 f a el. Alfa, Stipa (Macrochlöa)
tenaci’s-sima, ett på stäpper i ö. Medelhavsområdet
växande gräs med långa, trinda, hårda blad,
vilka användas som material till grövre
vävnader, tofflor, tåg, borstar m. m. Liknande
användning ha två andra gräs i samma område,
Lygeum spartum och Ampelodesmos tenax; av
det senare flätas hattar i Syditalien. I
England nyttjas e. rätt mycket till
papperstillverkning. G. M-e.
Espera’nto, ett s. k. konstgjort språk,
avsett att bland de bildade nationerna vara
allas andra språk vid sidan av modersmålet.
Ordförrådet är valt bland levande
internationella ord i de europeiska kulturspråken och
med deras grammatik i yttersta förenkling.
E:s upphovsman, ögonläkaren i Warschau
dr Ludvig L. Zamenhof (se d. o.; 1859
—1917), av polsk-judisk börd, växte upp mitt
ibland språkstrider och nationalhat. I
idealistisk strävan att avlägsna dessa skapade
han la lingvo internacia (»det internationella
språket»), som efter omsorgsfull prövning och
överarbetning publicerades i juli 1887 genom
en på ryska (resp, polska, tyska, franska och
engelska) avfattad skrift, vilken gav en kort
grammatik och en lista över de viktigaste
stamorden (omkr. 900) jämte texter på
språket. Skriften utkom med författarnamnet
D r o Esperanto (»doktorn, som hoppas»),
varav språket sedan fått sitt namn.
E. arbetar med ett rörligt material av
ordelement, i det att orden bildas genom
sammansättning av till form och betydelse
konstanta elementärord, näml, a) ett sovrat
antal rotord, b) ett 30-tal suffix och prefix (för
allmännare begrepp) samt c) 17 grammatiska
ändelser (för de allmännaste begreppen).
E. upptar endast fem vokaler: a e i u o
(med tyskans och italienskans ljudvärden),
samt 23 konsonanter, näml.: b c c d f g g h h
j j kl m n p r ss t ü v z, vilka c = tyskt
z [ts], c = eng. ch [tj], g = eng. g i gentle
[d^], h = ty. (a)ch, ; = fr. j [$], s = eng.
sh, ty. sch [/], ö = konsonantiskt o, som u
i eng. house, ty. Haus} w i eng. was [w];
g = fr. och eng. z [z]; de övriga
konsonanterna beteckna samma ljud som i svenskan.
E:s grammatik utgör endast ett utdrag ur
ordlistan jämte några få allmänna regler,
såsom att »tonvikten ligger på näst sista
stavelsen» och »sammansatta ord bildas
genom enkel förening av orden (huvudordet
står i slutet)». Bestämda artikeln är la,
obestämd finnes ej. Substantivet ändas på
o, adjektivet på a, plural lägger därtill j,
ackusativ tillfogar ändeisen n, genitiv
motsvaras av prepositionen de (av), dativ av al
(åt, till), härledda adverb ändas på e;
kom-paration sker med pli.. ol (mer .. än), plej .
-el (mest. . av). Ordningstal bildas av
kardinaltalen medelst adj.-ändeisen: tri 3, tria
tredje; likaså possessivpronomen av de
personliga: mi jag, si hon; mia min, sia hennes.
Verbet har enahanda form i ental och flertal
för alla personerna; presensändelse as,
prete-ritum is, futurum os; infinitiv i (intet
infinitivmärke); passiva participer på ata, ita, ota;
esti (att vara) bildar som hjälpverb passiv med
passivt particip. De korrelativa pronomina
och pronominella adverben har Zamenhof
reducerat till ett tabellariskt system av 5
grupper: i- obestämt (någon), ki- frågande och
relativt, ti- demonstrativt, ci- allmänt (all, varje),.
neni- nekande (ingen), till vilka fogas 9
ändelser: -u individ, -o ting, -a egenskap, -es
ägande, -e rum, -am tid, -al orsak, -el sätt,
-om myckenhet: tiu (homo) denna (människa),.
kio vad, nenio ingenting, tia sådan, tiam dår
kiom hur mycket.
Ex. på rotord (fullständigt internationella,
75 %): distrikt, form, hotel, minut; (med
begränsad nationalitet, 24 %) ex.: stammen flarn
flamma, flor blomma; (icke internationella
men av ett flertal européer kända ord, 1 %}
ex.: hund hund, brov ögonbryn. — Ex. på
ordbildning: varma varm, malvarma kall; ami
älska, malami hata; arbo träd, arbaro skog;
rego konung, regino drottning; instrui
undervisa, instruisto lärare, instruistino lärarinna;
kuiri koka, kuirejo kök; juna ung, juneco
ung-dom(-lighet) o. s. v.
E. har småningom vunnit stor anslutning.
Den första e.-föreningen kom till stånd 1888
i Nürnberg, och där började 1889 den första
tidningen på e. utgivas. I Ryssland
förvärvade språket att börja med sina flesta
anhängare (förening i Petersburg tillåten 1892).
Ett franskt propagandaförbund bildades 1898.
1903 bildades det brittiska e.-förbundet, 1906
det tyska. S. å. funnos 394 e.-föreningar
(därav 15 i Sverige); vid världskrigets
utbrott hade antalet vuxit till omkr. 2,000 (i
Sverige 22); det största förbundet, det
franska, hade 10,000 led. Kriget vållade i de
flesta länder en tillbakagång, men samtliga
organisationer ha numera återupplivats, och
rörelsen har sedan 1920 varit i rask tillväxt.
1889 infördes e. i Sverige genom en
broschyr, »Dr Esperanto. Internationelt språk»,
övers, av G. Henriclundquist. 1891 bildades
Uppsala e.-förening, vilken större delen av
1890-talet intog en internationellt ledande
ställning. Från dec. 1895 till sekelskiftet utgavs
i Uppsala tidningen Lingvo Internacia, vilken
sedan, alltjämt som rörelsens huvudorgan,
utkom i Paris intill världskriget. 1905
samlades i Boulogne-sur-Mer den första e. - k o
n-gressen (688 deltagare från 20 länder),
Kongressen förklarade som e:s oantastliga
grundval, fundamento de e., tre av Zamenhofs
skrifter: 1) grammatik i 16 regler, 2)
»universala vortaro», ordbok, samt 3) »ekzercaro».
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
