Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Essad pascha - Es-Salt - Essay - Ess dur - Esse (latin) - Esse (socken) - Esséer el. Essener - Esseg - Esselde - Essen (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Es-Salt—Essen
1056
provisorisk regering, som dock endast
behärskade en del av landet. Slagen av
österrikarna ö. om Durazzo (8—10 febr. 1916),
lämnade E. Albanien, dömdes i
Konstantino-pel som förrädisk turkisk general till döden
»in contumaciam» och organiserade i Saloniki
en liten »albansk armé», som under
ställningskriget 1917 höll en del av orientarméns front.
E. vistades efter vapenstilleståndet 1918
mestadels i Paris som ledare för en albansk
propagandakommitté. 13 juni 1920 mördades
han i Paris av politiska skäl av en ung
albansk student. V. S-g.
Es-Salt, stad i britt, mandatområdet
Trans-jordanien, omkr. 800 m ö. h.; 15,000 inv. E.
torde vara det gamla Gadara, Peréens
huvudstad (ej Ramoth Gilead, såsom ofta uppges).
Essay [äsä’], se Essä.
Ess dur (fr. mi bémol majeur, eng. e flat
major), mus., den durtonart, som har ess till
grundton och företecknas med tre [>, näml, för
h, e och a (parallelltonart: c moll).
Esse, lat., att vara; tillvaro. — »Vara i sitt
esse (ässe)», trivas (av fr. »étre ä son aise»).
Esse (fi. Ä’htävä), socken i Vasa län,
Finland; 233 kvkm, 2,769 inv. (1925),
svensktalande.
Esséer el. Essèner, partisammanslutning
bland judarna på Jesu tid (övriga mest
bekanta voro fariséer och sadducéer). E. torde
ha uppkommit på 100-talet f. Kr. och
uppskattades på Josefos’ tid till 4,000. E. kunna
jämföras med en munkorden, med strängt
reglerat liv. De hade en bestämd provtid,
gemensamma måltider, hemliga läror,
särskilda ordenshus, ordensmärken, en bestämd
(vit) ordensdräkt, utgjorde ett asketiskt
samfund med strängt genomförd
egendomsgemen-skap och sysselsatte sig huvudsaki. med
åkerbruk men förkastade handel och tillverkning
av alla slags krigsredskap. De utmärkte sig
för enkelhet och måttlighet,
förkastade i regel
äktenskapet samt slaveriet och
allt slags edgång, med
undantag av den ed, som varje
ny medlem måste avlägga
vid sitt inträde i deras
orden. E. satte lagen högt
och höllo mycket strängt
på sabbaten men
förkastade blodiga offer och voro
därför uteslutna från
templet. De satte mycket värde
på bad och varjehanda
reningar samt bådo även till
solen. De förnekade
kroppens uppståndelse men
fast-höllo vid själens
odödlighet. Man har i nyare tid
från flera håll hos e. velat
spåra inflytande från
par-sismen och från
pytagoreis-men. Jfr E. Schürer,
»Ge-schichte des jüdischen Vol-
kes im Zeitalter Jesu Christi», II (4:e uppl.
1907); E. Meyer, »Ursprung und Anfänge des
Christenthums», II (1921). (S. H-r.)
Esseg [ä’säk],stad i Jugoslavien; se Osijek.
Esselde, pseud. för Sophie Adlersparre.
E’ssen, stad i preuss. Rhenprovinsen, i
reg.-omr. Düsseldorf, mellan Ruhr och
Rhen—Her-nekanalen; 466,088 inv. (1925), 3/s katoliker.
Sedan förstäderna Bredeney i s. samt Borbeck
och Altenessen i n. 1915 införlivats med E.,
omfattar staden 98 kvkm. Mitt emot
centralstationen, i s. delen av Altstadt, ligger börsen.
Härifrån utgå åt n. v. Lindenallee, som kantas
med ståtliga bankpalats, och rakt åt n.
Kett-wiger Strasse till Theaterplatz med
stadsteatern. Norr därom, vid Burgplatz, ligger
katedralen, Münster, invigd 873; över v. koret
reser sig ett åttkantigt torn (från 900-talet).
Det nuv. treskeppiga långhuset, i gotisk stil,
uppfördes 1275—1317; hela byggnaden
restaurerades 1881—86. Vid Marktplatz, i centrum
av Altstadt, ligger det ståtliga rådhuset,
uppfört i gotisk stil 1878—87, med ett 54,5 m
högt torn. S. ö. därom synagogan, en mäktig
kupolbyggnad (från 1913). Från Marktplatz
leder åt v. stadens främsta affärsgata,
Lim-becker Strasse, till Krupps
fabriksanläggningar. S. om centralstationen ligga
stadsparken m. fl. offentliga trädgårdar, konstmuseet,
som 1922 ökades med Folkwangmuseet (från
1902 i Hagen), en utvald samling konstverk
från skilda tidsperioder. S. ö. om museet
ligger trädgårdsstaden Margaretenhöhe. —
E. ligger mitt i rhensk-westfaliska
stenkols- och industriområdet (Ruhrkohlenrevier).
Inom själva stadsområdet finnas 22
stenkolsgruvor. 1922 funnos i E. 237
storindustriella företag med 142,300 arb. Främsta
platsen intaga Kruppska verken med omkr.
50,000 arb. (se Kr upp). Därefter komma
Th. Goldschmidt A.-G. (kemiska fabriker),
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
ESSEN
Skala 1;50000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
