Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ester (Bibeln) - Esterházy (av Galántha), familj - Esterhazy, Ferdinand Walsin - Esterházy, Pál IV - Esterházy, Pál Antal - Esters bok - Estesiometer - Estet - Estetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Esterhäzy—Estetik
1070
sina landsmän från den undergång, som var
beslutad över dem i hela perserriket, och
judarna fingo i stället tillåtelse att döda sina
motståndare, vilken tillåtelse de energiskt
utnyttjade. Efteråt uppmanades judarna att fira
Purimfesten till minne av blodbaden. S. H-r.
E’sterhäzy [-häzi] (E. av G a 1 ä n t h a),
gammal, mycket rik ungersk magnatfamilj,
historiskt påvisbar 1238 men enl. traditionen
härstammande från Attila. 1238 delades den i
två linjer, Z e r h ä z y och Illéshåzy. Den
senare utdog på manssidan 1838; den förra
fick 1421 slottet Galäntha (46 km ö. om
Brati-slava) och förgrenade sig 1594 i linjerna
Csesznek, Z ö ly o m och F r a k n 6 (el.
Forchtenstein), vilka på 1600-talet
upphöjdes i grevligt stånd. En medlem av linjen
Fraknö fick 1687 riksfurstlig värdighet, 1783
utsträckt till hela hans ättgren. Denna gren
har sitt stamslott i Eisenstadt(sed. o.). (B.L-r.)
Esterhäzy [-razi’], Ferdinand W a
1-s i n, fransk politisk brottsling (1847—1923).
E:s farfar var oäkta son till en kvinnlig
medlem av ungerska släkten E:s franska gren.
E. gick i påvlig tjänst 1869, i franska
främlingslegionen 1870, deltog i kriget mot
Tyskland, var 1876 tysk översättare i
generalstaben samt blev 1892 major, stationerad i Rouen.
Han förde ett utsvävande liv och blev 1893
spion åt tyske militärattachén von
Schwarz-koppen; jfr vidare Dreyfusprocessen.
Sedan hans skuld där blivit uppenbar, flydde
E. till England, där han under namnet
Voile-mont dog i Harpenden (Hertfordshire). B. H-d.
E’sterhåzy [-häzi], Pål IV, furste av E.,
greve av Fraknö och Bereg (1635 -1713).
Utmärkte sig i krigen mot turkarna, särskilt
vid Wiens räddning (1683) och Budas erövring
(1686). 1681—1713 var han palatin av Ungern,
där han befäste habsburgarnas makt. Till lön
därför blev han 1687 riksfurste. (B. L-r.)
E’sterhäzy [-häzi], Pål Antal, furste av
E. (1786—1866). Var österrikiskt sändebud
vid flera hov, bl. a. 1815—18 och 1830—38 i
London. Som utrikesminister i Batthyänys
kabinett 1848 sökte han förgäves åstadkomma
en uppgörelse med Österrike och nedlade därpå
ämbetet i aug. s. å.
Esters bok innehåller berättelsen om
Ester (se d. o.). Boken torde icke vara
skriven förrän i 2:a årh. f. Kr. Dess syfte
var att förklara Purimfestens ursprung;
under denna fest plägade judarna läsa E.
Boken är ett uttryck för den mot främmande
folk fientliga stämning, som behärskade
judarna vid tiden för bokens författande, och
Luther ansåg, att den ej bort medtagas bland
G. T:s kanoniska böcker. S. H-r.
Estesiometer (av grek. ai’sthesis,
förnimmelse, och me’tron, mått), apparat för mätning
av en persons förmåga att lokalisera sina
tryckförnimmelser. I sin enklaste form
utgöres apparaten av en passare med
avtrubbade spetsar. Jfr Känselkrets och
Loka 1 t e c k e n. J. E. J-n.*
Estet, estetiker (se d. o.); oftast tadlande
om person, som lägger alltför mycken vikt
vid det estetiska. — E s t e t i c i’s m, ensidigt
estetisk åskådning.
Estetik (av grek. aVsthesis, förnimmelse),
den vetenskap, som undersöker uppkomsten
av de estetiska intryck man mottar av
naturföreteelser och konstverk, utreder skillnaden
mellan dessa intryck och andra (sådana som
det sinnligt angenäma och det lidelsefullt
upprörda), vilka i dagligt tal förväxlas med dem,
samt behandlar alla de olika arter, även
kallade stämningstyper, kategorier eller
modifikationer, i vilka de estetiska intrycken
indelats. De viktigaste av dessa äro: det enkelt
sköna eller det idealestetiska, behaget och
värdigheten, det sublima, det tragiska och det
komiska. E. sysselsätter sig även med
frågorna om konstens väsen, den konstnärliga
fantasien, konstalstringen och dess teknik
samt konstens samband med övriga yttringar
av det sociala livet.
Under sitt nuv. namn har e. varit känd,
sedan A. G. Baumgarten (se d. o.) 1750 började
utgiva sin »Aesthetica», en undersökning om
»den sinnliga förnimmelsen» och »den sinnligt
åskådade fullkomligheten». Men långt innan
någon gemensam beteckning antagits för detta
slags forskningar, hade man med iver ägnat
sig åt studiet av konstens och de estetiska
förnimmelsernas problem. De antika tänkarna
uppmärksammade de olika konstarternas,
särskilt diktkonstens, teori, och två
undersökningar av detta ämne, Aristoteles’ »Poetik»
och Horatius’ lärodikt »De arte poetica», ha
övat betydande inflytande på senare tiders
estetiska tänkande. Medeltidsfilosoferna voro
alltför upptagna av andra problem för att
finna tid för djupgående estetiska
undersökningar, men helt lämnades icke konsten och
skönhetsläran obeaktade ens av dem. Under
renässansen och klassiciteten åter författades
det i Italien och Spanien samt senare i
Frankrike, England och Tyskland talrika avh. i
poetik, särskilt över den episka diktningens
och sorgespelets teori.
Viktigare än dessa specialundersökningar
äro de spekulationer över den allmänna e:s
stora grundproblem, vilka sysselsatt så många
av den gamla och den nya tidens förnämsta
filosofer. Under antiken blevo dessa problem
brännande frågor för alla dem, som stodo
under inflytande av Platons idélära.
Platon hade förklarat den sanna verkligheten,
d. v. s. idéernas värld, som någonting höjt
över sinnenas värld och åtkomligt endast för
förnuftet. Då enl. hans — liksom över huvud
de antika tänkarnas — mening konsten till
sin natur var en efterhärmning av de jordiska
tingen, kunde konsten aldrig giva annat än
falska och vilseledande framställningar av
verkligheten. Ehuru själv en av
världslitteraturens största konstnärer, såg sig Platon
därför tvungen att beteckna konstens inflytande
på människorna som osunt och skadligt, h ör
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
