Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eubulos (folkledare) - Eubulos (lustspelsförfattare) - Eucalyptus, Gummiträd - Eucharis - Eucharisti - Eucharistik - Eucharistiska kongresser, Internationella - Eucheuma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Eubulos—Eucheuma
1130
nien, men tvekade ej att träda mot det, t. ex.
när konung Filip ryckte mot Thermopyle och
mot Olynthos. M. Pn N-n.
Eubülos (grek. Eu’bulos, lat. Eubülus),
attisk lustspelsförfattare på 300-talet f. Kr. Han
skall ha skrivit 104 stycken, tillhörande den
s. k. mellersta attiska komedien. Av ett
50-tal finnas titlar och fragment i behåll. E.
behandlade mytologiska ämnen och
parodierade med förkärlek de äldre tragiska
skalderna, i synnerhet Euripides. A. M. A.*
Eucaly’ptus, Gummiträd, växtsläkte av
fam. Myrtaceae, igenkännligt på att
kronbladen sammanväxa med varandra och vid
blommans öppnande avfalla i form av en mössa el.
ett lock. Omkr. 230 arter, vanl. resliga träd med
ofta starkt avflagrande bark och läderartade,
övervintrande blad. Heterofylli (se d. o.) är
vanlig. Hos E. globulus t. ex. äro bladen på
unga individ motsatta, äggrunda och
oskaf-tade, hos äldre däremot spiralställda,
lansett-lika el. sabelformiga och skaftade, med
vertikalt ställd skiva. De äldre träden giva
därför föga skugga. Med få undantag äro
E.-arterna inskränkta till Australiens kontinent
och Tasmanien, där de i skogarna spela en
dominerande roll, anpassade för de mest skilda
klimat. Många, t. ex. E. amygdalina,
jättegummiträdet (ända till 100 m högt,
enligt äldre uppgifter stundom än högre), E.
globulus, blå gummiträdet,
febergummiträdet, E. diversicolor,
karri-trädet, och E. marginata,
jarrahträ-det, lämna ett värdefullt, mot röta samt
angrepp av termiter och skeppsmaskar
motståndskraftigt virke. Från många erhållas
även flyktiga oljor (jfr Eukalyptusolja).
E. globulus odlas mångenstädes i varma och
varmtempererade länder, även i Sydeuropa,
särskilt i sumpiga trakter, på grund av sin
förmåga att förvandla osunda, feberrika
trakter till hälsosamma (därav namnet
»febergummiträd»). Trädets sanerande egenskaper
torde bero dels på dess snabba tillväxt (en
tioårig E. globulus är ung. lika mycket utvecklad
som en hundraårig ek) och den i samband
därmed stående hastiga avdunstningen, som
betingar rikligt upptagande av vatten från
marken, dels på dess rikedom på flyktig olja,
som fördriver myggorna. I Portugal och U.
S. A. nyttjas veden vid cellulosatillverkning.
Även i Sverige odlas febergummiträd, men de
kunna här ej övervintra i det fria. Fröna
gro villigt, om de sättas i god, lätt jord i
drivbänk och hållas väl fuktade under
gro-ningstiden. De unga plantorna kunna
utflyttas i det fria, så snart frostnätterna äro
förbi. Sedan de övervintrat i boningsrum el.
s. k. frigidarium (kallhus), kunna de följ,
sommar ånyo utsättas på fritt land, och är
läget gynnsamt, nå de vid riklig bevattning
redan andra året en höjd av 4 m. — Se
vidare Australien, sp. 527—529 och
plansch (med bilder av E.-träd). Jfr G. An-
Eucalyptus globulus.
dersson, »Australien» (1915; 2:a uppl. 1922;
kap. VI). G. M-e.
Eu’charis, växtsläkte av fam.
Amaryllida-ceae. E. grandiflora (E. amazonica), från
Ama-sonområdet, odlas för sina stora, vita,
narciss-liknande, välluktande blommor i växthus.
Eucharistl (grek. eucharisti’a), i den
forn-kristna kyrkan benämning på den
tacksägelsebön, som föregick invigningen av brödet
och vinet i nattvarden. E. betecknade även
dels nattvardsfirandet i dess helhet, dels
själva nattvardselementen (brödet och vinet),
i västerlandet ofta blott hostian. Jfr
Nattvarden. Hj.H-t.*
Eucharistik, läran om nattvarden.
Euchari’stiska kongresser,
Internationella (jfr Eucharisti), regelbundna
världskongresser av romersk-katolska präster
och lekmän; de avse att främja vördandet åv
altarets sakrament. Sitt ursprung leda de
från Frankrike och vunno stadfästelse av Leo
XIII. De första 15 kongresserna höllos på
franskt språkområde, den första i Lille 1881.
Från 1910 hållas de vartannat år.
Världskriget vållade dock ett avbrott 1914—22.
Anordnandet av dessa internationella
katolikdagar är anförtrott åt en permanent
kommitté under biskoplig ledning. Under senare
tid ha deras propagandatendenser framträtt
allt tydligare. Ibland förläggas de till orter
med övervägande protestantisk befolkning,
t. ex. London 1908, Amsterdam 1924, Chicago
1926. L. W-r.
Euchéu’ma, rödalgsläkte från Indiska
oceanen. Av E. beredes javansk agar-agar (se d. o.).
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
