Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Euhemeros - Eukain - Eukairit - Eukalyptol - Eukalyptusolja - Eukinin - Euklas - Euklides (filosof) - Euklides (matematiker) - Eulan - Eulenberg, Herbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Eukain—Eulenberg
1146
olika slag av gudar, dels solar, stjärnor och
vindar, dels människor, som efter sin död på
grund av sina utmärkta förtjänster blivit
delaktiga av gudomlig dyrkan. Han åberopade
sig härvid bl. a. på Zeus’ grav, som visades
på Kreta. Han sökte enl. en gammal
orientalisk metod förklara alla grekiska gudar
såsom forntida konungar och hjältar. Denna
sin rationalistiska lära framlade E. i
prosaromanen »Hiera’ anagrafi» (lat. övers, av
En-nius). — Med euhe me r ism förstås den
åskådning, som söker förklara religionens
gudar såsom avlidna personer, så att
religionen i själva verket blir en dyrkan av döda
människor. Euhemerismen har tidtals haft
många anhängare. Spencer var i viss mån
eu-hemerist. — Adj.t Euhemerfstisk. C.H-m.
Eukain, ett av de bättre moderna
ersättningsmedlen för kokain för att framkalla
lokal känsellöshet. Vid indrypning i ögat
vidgar e. ej pupillen som kokain.
Eukalrlt, mineral av sammansättningen Cu
Ag Se. Förekommer vid Skrikerum i Småland.
Eukalyptöl, dets. som cineol (se d. o.).
Eukaly’p tusol ja (O’leum Eucaly’pti), en i
vissa Eucalyptus-arter förekommande eterisk
olja. Erhålles genom vattenångdestillation av
de friska bladen. E. är en klar, färglös,
kamferluktande, på cineol rik olja, vilken
nyttjas som antiseptiskt medel och som
febermedel. Brukas även mot myggor. I. B.
Eukinln, kolsyreetylester av kinin, smakar
i olikhet med vanliga kininsalter blott föga
bittert; utgöres av lätta, vita, svårlösliga
kristallnålar. E. ges i samma syfte som
kininsalter och i samma doser som dessa, bl. a.
särskilt mot kikhosta åt barn. C. G. S.
Eukläs, mineral av sammansättningen H Be
Al Si O5. Slipas någon gång såsom ädelsten.
Förekommer bl. a. i Brasilien tills, m. andra
ädelstensmineral.
Euklldes (grek. EukleVdes, lat. Euclides),
grekisk filosof, f. trol. omkr. 460 f. Kr. i
Me-gara. Det berättas, att han vågade sitt liv
för att höra Sokrates. Atenarna hade näml,
vid dödsstraff förbjudit invånarna i Megara
att besöka Aten. Efter Sokrates’ död mottog
E. dennes lärjungar i sitt hem, och ur denna
samvaro framgick megariska skolan. E. ville
förena eleaternas metafysik med Sokrates’
kunskapsteori och etik. Han antog därför, att
det endast ges ett rent odifferentierat vara,
och detta förklaras vara begreppet,
kunskapen om begreppet och det goda. Då denna
filosofiska ståndpunkt är torftig och steril,
ägnade E. sina krafter åt kritik av vanliga
föreställningar och eristik (se d. o.). — Litt.:
Gillispie, »On the megarians» (1911). C.H-m.
Euklldes (grek. Euklei’des, lat. Euclides),
grekisk matematiker (omkr. 325—275 f. Kr.).
Om hans levnad vet man föga, endast att
han sannolikt studerade i Aten för Platons
Ord, som saknas under
och Eudoxos’ lärjungar och sedermera
undervisade i Alexandria. Legenden har livligt
sysselsatt sig med E :s person, från utförliga
karakteristiker och anekdoter till rent
förnekande av hans existens. Mest bekant är
berättelsen om hans svar på Ptolemaios I:s
fråga om det icke funnes något enklare sätt
att lära geometri: »Nej, herre konung, det
gives ingen kungsväg till geometrien.» — E.
författade åtskilliga arbeten, av vilka de
flesta ställts i skuggan genom hans odödliga
huvudarbete, känt under det latinska namnet
»Elementa» (grek. Stoicheia). Detta verk, som
så tillvida är fullkomligt enastående inom
vetenskapen, som det under mer än 2,000 år
universellt varit erkänt som klassiskt och
ouppnått på sitt område, utgör en i 13 böcker
indelad kompilation av hela den matematiska
vetenskapen alltsedan Pythagoras. Vad som
härrör från föregående tänkare och vad som
är E:s bidrag är outrett, men den senares
berömmelse är mer än väl berättigad genom
verkets inre byggnad, som kännetecknas av
ett strängt logiskt kausalsammanhang mellan
de olika satserna, vilket gjort verket till det
dialektiska mästerverk, som det är. Arbetet
har kommenterats av Theon från Alexandria,
vars uppl. ligger till grund för den moderna
texten, samt av Proklos. På 500-talet
översattes det till latin av Boethius, sedermera
mer eller mindre fullständigt till arabiska och
persiska och är nu införlivat med de flesta
civiliserade länders litteratur. Fullständigaste
uppl. är utg. av J. L. Heiberg på Teubners
förlag 1883—88. Den första och mest kända
uppl. på sv. är M. Strömers övers. 1744—48.
Ett så universellt arbete som E:s
»Elementa» har givetvis icke undgått kritik.
Främst har denna riktats mot de s. k.
axiomen eller självklara satserna, från vilka
beviskedjan utgår; de ha ansetts innehålla
påståenden, som icke äro evidenta. Rörande
elfte axiomet (parallellaxiomet) har Gauss
fastslagit, att det är obevisligt (se B o 1 y a i, J.,
och Gauss). Bevarade äro även E:s »Data»
(grek. Dedomena) och »Porismata». T. B.
Eulän, ett av Farbenfabriken vormals Fr.
Bayer & Co. i Leverkusen i Rhenprovinsen
framställt malgift av hemlig sammansättning.
Det är ett vitt, luktlöst, i vatten svårlösligt
pulver, varmed man impregnerar ylletyger för
att skydda dem mot mal.
Eulenberg [åi’lonbärk], Herbert, tysk
författare (f. 1876). E. har skrivit klangfulla
sonetter, essäer (mest personskildringar) samt
åtskilliga romaner (»Auf halbem Wege», 1922,
»Mensch und Meteor», 1926, m. fl.), men han är
främst dramatiker (hittills inemot 40 dramer).
I de livfulla skådespelen »Leidenschaft» (1901)
och »Kassandra» (1904) visar han sig
skickligt behärska samtida dramatisk teknik.
Småningom skapar han ett självständigt drama,
romantiskt, med starka intryck av
Shakespeare (»Der natürliche Vater», 1907, »Alles
um Liebe», 1910, »Alles um Geld», 1911, »Be-
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
