Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eusebios från Nikomedia - Euskirchen - Euspongia - Eusporangiater - Eustacchi, Bartolommeo - Eustachiska röret el. Örontrumpeten - Eustathios från Sebaste - Eustatisk, Eustatiska rörelser - Eustyl - Eutektat, Eutektikum, Eutektit - Eutektisk blandning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1195
Euskirchen—Eutektisk blandning
1196
samlingspolitik i tidens stora kyrkliga
stridsfråga (se O r i g e n e s) och var
semiarianis-mens främste ledare. Han var lärare för den
blivande kejsar Julianus samt den ledande
vid synoden i Antiokia (341). Litt.: A.
Lichtenstein, »E. von Nikomedien» (1903); Paavo
Snellman, »Der Anfang des arianischen
Strei-tes» (1904). A. G-w.
Euskirchen [äi’skir^on], stad i preuss.
Rhen-provinsen, 35 km s. s. v. om Köln; 14,587 inv.
(1925). Viktig järnvägsknut. Textil- och
me-tallvarufabriker, järngjuterier.
Euspo’ngia, se Tvättsvamp.
Eusporangiäter, se Ormbunkar.
Eustacchi [-a’ki], Bartolommeo (lat.
Bartolomeus Eustachius), italiensk anatom (d.
1574), en av den moderna anatomiens
grund-läggare; tidigare öden okända, slutligen prof,
i Rom. Hans »Opuscula anatomica» (1564)
innehålla värdefulla undersökningar, bl. a.
om det av E. upptäckta Eustachiska röret
(se d. o.) samt om fostrets blodomlopp.
Han upptäckte även binjurarna (1563). Sitt
anatomiska vetande nedlade han i ett
stort, rikt illustrerat verk, som han ej fick
råd att utgiva. Planscherna utgåvos 1714
under titeln »Tabulae anatomicae B.
Eustac-chii». E-k N-d.
Eustachiska röret [ a’ki ] el. ö r o n t r u
m-peten (lat. tuba Eusta’chii), ett av
italienaren B. Eustacchi (se d. o.) upptäckt
3,4—4,2 cm långt rör, som förbinder
trumhå-lan med näs-svalgrummet. Det utgår med sin
beniga del från trumhålans främre vägg,
övergår vid sitt smalaste ställe i den broskiga
delen och genomtränger svalgets sidovägg
strax ovan näsbottnens plan. Dess slemhinna
är i nedre delen en direkt fortsättning av
näs-svalgrummets. Röret, som är mycket
trångt och mestadels slutet, öppnas vid
svälj-ning, gäspning, nysning, snytning och någon
gång vid hostning. Dess normala funktion
består i utjämnandet av det yttre trycket på
trumhinnan via hörselgången. Om dess
ställning inom sjukdomsläran som förmedlare av
örats vanligaste sjukdomar (från näsa och
svalg) se vidare öronsjukdomar. V. Nsl.
Eusta’thios (lat. Eusta’thius) från
Sebaste i Armenien, biskop där från omkr. 356
(d. efter 377). Var en synnerligen radikal
förkämpe för munkidéns tillämpning på kyrkans
prästerskap. Han stiftade i Mindre Asien
talrika munksammanslutningar och kämpade
med sina anhängare (»eustatianerna»)
hänsynslöst för celibatet, vilket föranledde
synoden i Gangra (343) att inskrida. I dogmatiskt
hänseende delade han pneumatomakernas (se
d. o.) uppfattning om den helige Ande och
blev därför stämplad som kättare. A. G-w.
Eustätisk, Eustatiska rörelser (av
grek, éu, väl, och stato’s, stående), enl. Suess
förändringar i havsytans nivå, som göra sig
Ord, som saknas under
gällande över hela jorden, i motsats till
sådana av mera lokal karaktär. K. A. G.
Eustyl, se Kolonnordningar.
Eutektät, Eute’ktikum, Eutektlt o. s. v., se
Eutektisk blandning.
Eute’ktisk blandning, viss lättsmält
blandning. Smält bly stelnar vid + 326° C. Ha till
det smälta blyet satts 10 % tenn, börjar
stelnandet först vid 300°, vid 20 % tenn först
vid omkr. 280° o. s. v., som anges av blyets
stelningskurva, abc (se fig.).
Likaledes stelnar rent tenn vid + 232°; genom
tillsats av bly börjar det stelna vid allt lägre
temp., enligt tennets stelningskurva, dbf. Den
punkt, b, där stelningskurvorna skära
varandra, säges vara systemet bly-tenns e
u-tektiska punkt; den ligger vid den
eutektiska temp. 181° och den eutektiska
sammansättningen 64,03 % tenn (35,97 % bly).
Denna sammansättning är alltså den mest
lättsmälta av alla bly-tennblandningar (se
Legering), i det att sträckorna bc och bf
motsvara övermättade, instabila tillstånd.
Då punkten b ligger på bägge
stelningskurvorna, måste ur en smälta av eutektisk
sammansättning vid oförändrad temp. (181°) bly
och tenn stelna samtidigt. Därvid bildas ett
intimt aggregat, eutektikum, av
växel-lagrande bly- och tennlameller. Lättsmält
tennlod har nästan eutektisk
sammansättning. Skriftgranit utgör t. ex. ett eutektiskt
aggregat av kvarts och fältspat. Eutektiska
aggregat uppkomma även ur fasta lösningar
och kallas då e u t e k t o i d a. Ett dylikt
aggregat är den i stålet förekommande
perliten (se M e t a 11 o g r a f i).
För att särskilja olika eutektiska
blandningar nyttjar man (vid Metallografiska
institutet i Stockholm) följ, nomenklatur: eutektoZ
= flytande eutektisk lösning el. smälta;
eu-tektat = motsv. eutektiska aggregat
(eutektikum); eutektit = fast eutektoid lösning;
eutektoat = motsv. eutektoida aggregat.
Köldblandningar (se d. o.) ha eutektisk
sammansättning; deras verkan beror på att
lös-E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
