Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evangelier - Evangeliesida - Evangelikalism, Evangelikal rörelse - Evangelisation - Evangelisera - Evangelisk - Evangeliska alliansen - Evangeliska bröder - Evangeliska fosterlandsstiftelsen (E. F. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Evangeliesida—Evangeliska fosterlandsstiftelsen
1204
Utom de kanoniska e. skrevos även andra
e. under den gamla kyrkans tid. Av dessa
s. k. a p o k r y f i s k a e. ha de flesta helt
gått förlorade, av vissa ha blott stycken
bevarats. Några av dessa e. kommo inom den
äldsta kyrkan sporadiskt till användning
bredvid våra kanoniska e. De förnämsta äro H
e-b r é e r e v angelie t, en för judekristna
avsedd, om Matteusevangeliet påminnande
produkt, vidare det gnostiska, särskilt länge i
egyptiska byar omhuldade
Egypterevangeliet samt det ävenledes gnostiska, trol.
från Syrien stammande
Petrusevange-1 i e t, av vilket ett större fragment
upptäcktes i Egypten 1892. Alla dessa tre apokryfer
torde ha uppkommit under 2:a årh.
Litt.: E. Hennecke, »Neutestamentliche
Apo-kryphen» (1904; ny, omarbetad uppl. 1924);
E. Preuschen, »Antilegomena. Die Reste der
ausserkanonischen Evangelien und
urchristli-chen Überlieferungen» (1905). E. A.
Evangeliesida, se A m b o n.
EvangelikalTsm, Evangelikal
rörelse, se E p i s k o p a 1 k y r k a n, sp. 925.
Evangelisation (jfr Evangelisera).
Ordet brukas numera i två bemärkelser: 1.
Spridande av kunskap om evangelisk tro och sed
i icke evangeliska länder. Sammanslutningar,
särskilt av frikyrklig art, stödja dylik
verksamhet bl. a. i Italien, Spanien, Ryssland. —
2. Religiöst väckelsearbete inom relativt
avkristnade folkgrupper, i synnerhet i större
städer. Wesley (d. 1791) och metodismen togo
initiativet. Ch. Finney (d. 1875) och D. L.
Moody (1837—99) äro berömda amerikanska
efterföljare. Stark reklam, profana lokaler,
livliga sånger, känslobetonad predikan,
realistisk bibeltolkning, ivrig traktatspridning
och massverkan anlitas. Verksamhetens värde
för den enskildes omvändelse undandrar sig
bedömande; dess betydelse som upprensning
i sedligt hänseende inom storstädernas slum
har ofta erkänts. S. S-r.
Evangelisera, göra evangelisk; sprida
evangelium genom yttre och särskilt inre mission.
Evangelisk, överensstämmande med
evangelium, sådant detta framställes i bibeln.
Emedan de luterska och reformerta kyrkorna
samt i allm. de från dem utgångna sekterna
grunda sin tro på den heliga skrift, kunna
de med rätta kallas »evangeliska». Så vill
även konfessionsbeteckningen
»evangeliskluterska kyrkan» förstås. (M. Pf.)
Evangeliska alliansen (eng. Evangelical
al-liance), en 1846 i London bildad organisation
till protestantismens värn mot inre splittring
och yttre faror. Undanskjutande de
konfessionella särmeningarna ville man ena
protestantiska kristna från skilda länder och
samfund kring ett fåtal som fundamentala
ansedda trossatser. Bakom denna
enhetssträ-van med dess reflexer från det herrnhutiska
överkyrkoidealet låg ett särskilt i England
kännbart behov av praktiskt samarbete till
katolicismens och indifferentismens avvär-
Ord, som saknas under
jande. Största betydelsen har E. haft där och
i U. S. A. Genom sitt energiska hävdande
av religionsfriheten och sin årliga
internationella »bönvecka» (se d. o.) har E. även i
flera andra länder banat väg för den engelska
dissentervärldens fromhets- och toleransideal.
Den första svenska alliansföreningen
bildades 1852 i Hälsingborg. 1853 tillkom E:s
svenska centralavdelning i Stockholm, vars
baptistiskt sinnade medl. 13 mars 1856
bildade Stockholms missionsförening, medan en
annan grupp med C. O. Rosenius i spetsen 7
maj s. å. grundade Evangeliska
fosterlandsstiftelsen (se d. o.). — Litt.: E. Newman,
»Nordskånska väckelserörelser under
1800-talet», I (1925). E. Nwn.
Evangeliska bröder, se Herrnhutare.
Evangeliska fosterlandsstiftelsen (förk. E.
F. S.), en 1856 i Stockholm bildad
sammanslutning av präster och lekmän, vilken snart
vann anslutning från traktatsällskap,
missionsföreningar och enskilda över hela landet
samt blev det förnämsta organisatoriska
uttrycket för den stora religiösa väckelse vid
1800-talets mitt, som i C. O. Rosenius hade
sin centrala, samlande personlighet. Vid
stiftelsens grundande — närmast på initiativ av
pastor H. J. Lundborg (d. 1867) — spelade
personliga och litterära förbindelser med
representanter för skotska frikyrkan en
betydande roll, men stiftelsen intog dock från
början en mot separatism och frikyrklighet
avvisande hållning samt gjorde till sin
uppgift att inom svenska kyrkans ram bereda
ökat utrymme för den religiösa
lekmannaverksamheten. Detta syfte (»inre missionen»)
har främjats genom: 1) spridning av
bibelordet (särskilt en av P. A. Falk, P. M.
Elm-blad och G. S. Löwenhielm verkställd övers,
av N. T.) och andra av stiftelsen inköpta eller
förlagda uppbyggelseskrifter, tidningar och
kalendrar (Budbäraren, Barnens Vän, De
Ungas Tidning, årskalendern Frideborg m. fl.);
2) kolportörer (numera benämnda predikanter),
dels utbildade vid stiftelsens egen
»missionsskola» (först vid Johannesberg, från 1876 vid
Johannelund), dels eljest av stiftelsen med
betyg försedda, vilkas uppgift varit att sprida
skrifter, samtala i andliga ämnen, predika,
besöka sjuka o. s. v.; 3) provinsombud, vilka
i sina hemorter understött kolportörerna och
i övrigt verkat för stiftelsens syften; 4)
rese-ombud (numera i viss mån ersatta av för
större områden tillsatta
distriktssekrete-rare), vilka på grundvalen av större
bildning och erfarenhet än kolportörerna i
vidsträcktare kretsar fullgjort samma åligganden
som dessa; 5) söndagsskolor, lokala
missionsföreningar samt »veckor» och »kurser» av
olika slag. I stiftelsens anda och under dess
ledning arbeta också det av J. Rinman 1910
grundade Svenska bibelinstitutet
å Hagaberg nära Södertälje samt N y å k e r s
kristliga folkhögskola (grundad
som »praktiskt läroverk» i Umeå 1920, flyttad
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
