Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eötvös, József - Eötvös, Károly - Eötvös, Loránd (Roland) von - F - F1, F2 - Fa - Faaborg - Faba - Fabel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Eötvös, K____Fabel
1264
fattare, politisk och rättsvetenskaplig
skriftställare. Hans ungdomsverk, den
sentimentalfilosofiska romanen »A karthausi»
(Kartusian-munken, 1839—41), räknas ännu bland den
ungerska litteraturens
pärlor. I den sociala
tendensromanen »A
falu jegyzöje»
(Hä-radsskrivaren, 1845)
skildrar han
ruttenheten i den ungerska [-landsortsförvaltning-en.-]
{+landsortsförvaltning-
en.+} I romanen
»Ma-gyarorszäg 1514-ben»
(Ungern 1514),
utkommen 1847, ville E.
genom att skildra det
blodiga bondeupproret
1514 varna för faran av de ungerska
adelsprivilegierna. När i mars 1848 ungerska
reformpartiet kom till makten, inträdde E. i
kabinettet Batthyäny som kultus- och
undervisningsminister. Han önskade fredligt
förhållande till Österrike och tronen; då denna
riktning ej kunde göra sig gällande, lämnade
han Ungern och bodde 1848—51 i München.
Där skrev E. bl. a. »Die Gleichberechtigung
der Nationalitäten in österreich» (1851). Efter
den genom Deäk åvägabragta försoningen
mellan Ungern och Österrike blev E. ånyo
kultus-och undervisningsminister och nyskapade som
sådan Ungerns skolväsen. Ungersk biogr. av
Z. Ferenczi (1904). (B. L-r.)
Eötvös [öTvöJ], Karoly, ungersk
politiker och författare (1842—1916), tillhörande
adliga grenen av ätten E. Gjorde sig känd
som vältalig parlamentsdebattör och än mer
genom sitt glänsande försvar av några för
ritualmord oskyldigt anklagade judar, vilkas
advokat han var i den beryktade
Tisza-Eszlär-processen 1883. E:s samlade arbeten utgåvos
i 24 bd 1901—11. (B. L-r.)
Eötvös [ö’tvöj"], Loränd (Roland) von,
baron, ungersk vetenskapsman (1848—1919),
son till J. E.; sedan 1875 prof, i
experimentell fysik vid Budapests univ. E. gjorde sig
vida känd genom sina forskningar om
kapilla-riteten, tyngdkraften och jordmagnetismen.
Han var en kort tid 1894
undervisningsminister i Wekerles första ministär. (B. L-r.)
Fär sjätte bokstaven i det latinska
alfabetet. Det betecknar i nutida svensk
skrift /-ljud; undantagsvis, som i sfär,
uttalas det med dragning åt v. F-ljudet
betecknas i flera fall med v (se V). — Från
äldsta tider (yngre runraden) har
bokstavs-tecknet för /-ljudet även i de flesta
ställningar utom i början av ord betecknat v-ljud.
I fornsvenskan var det regel, att v-ljudet i
slutet av och inuti ord framför konsonant
(t. ex. i nysv. av, arv, hävd) återgavs med
tecknet för f; även ff nyttjades ofta i nämnda
fall ännu på 1600-talet. Inuti ord framför
vokal var teckningen av v-ljudet i fsv. mycket
vacklande, i vissa urkunder v el. u, i andra f,
fw, ffu, ffw. I Gustav Vasas bibel står ffu,
senare utbytt mot fv, som härskade ända till
våra dagar. Detta fv beror på en
kombination av skrivsätten i lif och liva. I grekiska
lånord skrevs efter latinskt mönster länge ph
(t. ex. philosophi) i stället för f. I övriga
språk med lat. alfabet betecknar / mestadels
/-ljud, vilket ljud dock i nyhögtyskan i vissa
fall tecknas med v (t. ex. vor, voll).
Som fornromerskt taltecken är F =
40, F = 40,000. I r jmerska inskrifter och
handskrifter är F (f* = Fabius, fecit, filius
m. m. — I botaniken vid lat. namn
brukas f. i bet. forma, en från huvudarten
något avvikande form. — Som kemiskt
tecken är F = en atom fluor eller (förk. av
Faraday) = enhetsladdning (se
Ekvivalent). — På termometrar och vid
vär-megradsuppgifter är F = Fahrenheit (se
Termometer). -— I matematiken nyttjas
F, f och grek. <p som funktionstecken (se
Funktion). — Som musikterm
betecknar F fjärde tonen i den diatoniska
skalan och sjätte i den kromatiska (i romanska
länder kallas tonen fa). Om f-klav se B a
s-k 1 a v. — I engelska titlar betecknar
F. Fellow (medlem), t. ex. F. L. S. = Fellow
of the Linnæan society. — I
bibliografier och hänvisningar är /. = och
följande (år, sida, paragraf el. dyl.). — Vidare
är f. förk. av bl. a. femininum, fot, född, förre.
Fi, F2 (-generationen), se Mendelis m.
Fa, i de romanska språken och i
solmisatio-nen namn på tonen f.
Faaborg [få’-], stad på s. v. Fyn vid F a
a-borg fjord av Lilla Bält, Svendborg amt;
4,730 inv. (1925); omgives på något avstånd
i n. och ö. av »Fyns alper». Staden är
gammal; privilegier stadfästa 1229,
helgeands-kloster 1477; klostrets kyrka är nu
stadskyrka. Smärre industrier, svinslakteri m. m.
— Se bild på sp. 1266.
Fa’ba, bondböna, se Bönsläktet.
Fäbel (lat. fäbula), liten berättelse. 1.
Huvudinnehållet, grundränningen, stoffet i en
episk eller dramatisk dikt. — 2. En
berättelse i allegorisk form, där djur, växter eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
