Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faber, Harald Nicolai - Faber, Jakob Stapulensis - Faber, Johannes (Heigerlin) - Faber, Knud Helge - Faber, Peter Christian Frederik - Faber du Faur, Otto von - Fabian society - Fabianus - Fabius, släkt - Fabius, 1. Quintus Fabius Maximus Rullianus - Fabius, 2. Quintus Fabius Maximus Verrucosus - Fabius, 3. Quintus Fabius Pictor - Fablia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267 Faber, J.
polyteknisk kand. 1881. Är sedan 1888
Danmarks jordbrukskonsulent i England och har
stor del i danska jordbruksprodukters fasta
ställning på den engelska marknaden. P. E-t.
Fäber, Jakob Stapulensis, se
Le-f è v r e d’É t a p 1 e s.
Fäber, Johannes (eg. Heigerlin),
tysk katolsk teolog (1478—1541). Blev 1518
generalvikarie i Konstanz, förhöll sig urspr.
avvaktande till reformationen men blev dess
motståndare efter en resa till Rom. Han
utgav 1522 »Opus adversus nova quaedam .. .
dogmata M. Lutheri» (den s. k. »Malleus» el.
»Häxhammaren»), disputerade med
zwinglia-nerna, deltog 1523—31 i en rad riksdagar och
religionssamtal samt hade del i »Confutatio
pontificia». F. blev biskop i Wien 1530.
Monogr. av A. Horawitz (1884). A. G-w.
Faber, Knud Helge, dansk läkare (f.
1862), bror till H. N. F. Blev 1890 med. dr
på en avh. om stelkramp, var 1896—1910 prof,
i klinisk medicin och överläkare vid
Frede-riks hospital samt är sedan 1910 övermedikus
vid Rigshospitalet. F. är en framstående
kliniker på den inre medicinens område, har
utgivit flera arbeten om matsmältningsorganens
sjukdomar och gav uppslag till den »Lærebog i
intern medicin», som sedan 1915 utges av
nordiska läkare. Stor förtjänst har han inlagt
även i kampen mot tuberkulosen. Led. av sv.
Vet.-akad. (1925). P. E-t.
Faber, Peter Christian Frederik,
dansk författare (1810—77). Utvecklade som
telegrafdirektör, från 1852, det danska
telegrafväsendet från en ringa början till stor
omfattning. 1848 skrev han nationalsången »Den
tapre landsoldat», vilken vann utomordentlig
popularitet. Postumt utgavs en samling av
hans dikter, »Viser og vers» (1877). E. Ebg.*
Faber du Faur [fä’bør dy få’r], Otto von,
tysk målare (1828—1901). Utbildade sig i
München och Paris, blev militär- och
krigs-målare. Utförde elegant och livfullt små
bataljtavlor, oftast rytteristrider, även arabiska
jakt- och karavanscener. G-g N.
Fabian society [féi’biøn søsaFøti], politisk
förening i England, bildad 1888 i syfte att
främja socialismens grundsatser och officiellt
ansluten till Labour party. Namnet
antyder dess moderata karaktär; framför
våldsamma omstörtningsmetoder föredrar den
Fa-bius Maximus Cunctators försiktiga, på lång
sikt beräknade taktik. Den har väsentligen
rekryterats inom radikala intelligenskretsar;
till dess äldsta medl. höra B. Shaw, Sydney
Webb och f. d. ministern för Indien lord
Oliver. Föreningen utgav 1889 programskriften
»Fabian essays» och har sedermera genom
föreläsningar, småskrifter o. s. v. sökt vinna
den bildade allmänhetens sympatier för
genomgripande, på laglig väg åstadkomna
sociala reformer. Som dess organ i pressen
kan anses veckotidningen The New
States-man. V. S-g.
Fabiänus, den helige, romersk biskop 236—
S___Fabliå 1268
250, martyr under Decius’ förföljelse mot de
kristna. Under F:s episkopat genomfördes i
Rom en utbyggnad av organisationen utav
klerus av högre och lägre ordines, vilken blev
föredöme för västerlandets kyrka. A. G-w.
Fa’bius, berömd patricisk släkt i forntidens
Rom. Bröderna Quintus, Kaeso och
M a r c u s F. voro skiftesvis konsuler 485—
479 f. Kr. I ett krig med Veji 477 uppgivas
306 Fabier ha stupat vid Cremera (biflod till
Tiber); av släkten skall blott Marcus’
hemmavarande son Quintus F., senare konsul och
decemvir, ha blivit övrig. — 1. Quintus
F. Maximus Ru 11 i a n u s, rytteriöverste
under diktatorn Papirius Cursor 325. Han
inlät sig mot dennes förbud i strid med
sam-niterna och segrade; dömd till döden för
insubordination, blev han på folkets förbön
benådad. Han var konsul fem gånger, vann
flera segrar, bl. a. tills, m. Publius Decius
över galler, samniter och etrusker vid
Senti-num 295, varigenom grunden lades till
Italiens enande. Som censor 304 inskränkte han
de frigivna och obesuttna till de fyra
stads-distrikten (se T r i b u s), varigenom deras
politiska inflytande begränsades. — 2.
Quintus F. Maximus Verrucosus (»med
vårtorna»; d. 203 f. Kr.), censor 230, efter
Hannibals seger vid Trasimenus 217 vald till
diktator. Han undvek öppen strid (därav
namnet Cunctator, »Dröjaren») men följde och
oroade fienden. Då därunder Syditalien
utsattes för ödeläggelse, blev rytteriöversten
Minucius, som vunnit en framgång mot
Han-nibal, mot vedertagen ordning genom
folkbeslut likställd med F.; han blev kort därpå
slagen men räddades av F. från undergång.
Efter romarnas nederlag vid Cannae (se d. o.)
uppehöll F. med kraft och klokhet modet i
huvudstaden. F. var fem gånger konsul 233—
209, bl. a. 214 med Marcellus (se d. o.), »Roms
svärd»; själv kallades F. »Roms sköld». Han
återerövrade Tarent 209. — 3. Quintus F.
Pictor (»Målaren»; f. omkr. 250 f. Kr.).
Namnet Pictor fick han efter en F., som 304
dekorerat ett tempel i Rom. Han skrev en
romersk historia, den första i sitt slag, vari han
i korthet tecknade den äldsta tiden,
utförligare sin egen. F. skrev den på grekiska, det
dåtida världsspråket, för att låta världen få
autentisk kännedom om romarfolket. Hans
motsv. arbete på latin, »Annales», torde ha
avfattats tidigare som grundval för den grek,
bearbetningen. F. är källa för bl. a.
Poly-bius och Livius. H. Sgn.
Fabliä (fr. fabliau el. fableau, av fable,
fabel), gemensam beteckning för en grupp av
versifierade, vanl. rätt korta komiska dikter
i den fornfranska litteraturen. F:s
blomst-ringstid faller ung. under 1200-talet.
F.-litteraturen har säkert varit mycket stor, men
nu finnas kvar endast omkr. 150 stycken,
vilka dock giva en god föreställning om hela
arten. Många av dessa historier äro
synnerligen grovkorniga; de framställa gärna
ska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
