Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackförening - Historik - Omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fackförening
arbetareförbundet denna kategori. De
utanför Landsorganisationen stående förbunden
ägde i början av 1927 tills, omkr. 100,000 medl.
Utvecklingen i övriga länder har varit
ganska likartad. Vanl. framkallad eller åtm. starkt
påverkad av socialismens idéer, vann
fackföreningsrörelsen under 1870- och 1880-talet
insteg i Österrike-Ungern, Schweiz,
Belgien, Holland och Italien. Under
1890-talet spred den sig till Finland,
Spanien och Balkan staterna samt
till vissa utomeuropeiska länder, t. ex. A
u-s t r a 1 i e n och Nya Zeeland. Liksom
i Tyskland splittrades rörelsen i
Österrike-Ungern, Belgien och Holland på grund av
religiösa motsättningar. Även där bildades
särskilda kristliga fackföreningar; i Holland
sammanslöto sig de katolska arbetarna för
sig och de protestantiska för sig. I Japan
och Ryssland märktes redan i slutet av
1880-talet svaga ansatser till
fackföreningsrörelse, men den politiska regimen hindrade
den att i nämnvärd grad fullfölja sina syften.
Det var först efter Kerenskijrevolutionen
1917, som en fri fackföreningsrörelse
möjliggjordes i Ryssland. Då bildades i ett slag f.
överallt i landet, vilka sammanslöto sig ■ på
samma sätt som i övriga länder men erhöllo
befogenheter, som dittills icke i något annat
land kommit i fråga. Sedan bolsjevikerna
erövrat den politiska makten, inpassades f.
i statsapparaten, organisationstvång
genomfördes av regeringen för alla arbetare och
anställda, och f. underordnades i politiskt
avseende det kommunistiska partiet. Efter
någon tid upphävdes det statliga
organisations-tvånget men ingalunda det politiska
förmyn-derskapet. G. B-e. (S. H.)
Omfattning. En ungefärlig bild av
fackföreningsrörelsens utbredning i de olika län
derna giva följande av
Fackföreningsinter-nationalen sammanställda siffror:
Fackf.-
Länder medl.
1924
Argentina ...... 120,000
Australien ... 729,15o
Belgien ........ 726,126
Brasilien ...... 104,000
Brittiska Indien 195,800
Bulgarien ....... 49,803
Chile .......... 162,000
Danmark ........ 306,158
Egypten ......... 12,000
Estland ......... 30,000
Finland ......... 47,312
Frankrike .... 1,068,046
Grekland ........ 56,680
Irland ......... 148,501
Island ........... 4,000
Italien ...... 2,234,520
Japan .......... 230,000
Jugoslavien ... 64,000
Kanada ......... 191,981
Kina ........... 300,000
Kuba ........... 100,000
Lettland ........ 38,867
Litauen ......... 28,250
Trpt 6,947,199
[-Fackf.-Länder-]
{+Fackf.-
Länder+} medl.
1924
Trpt 6,947,199
Luxemburg .... 14,087
Memelområdet.. 3,894
Mexiko ......... 838,000
Nederländerna 517,914
Nederl. Indien 60,000
Norge ........... 94,567
Nya Zeeland ... 96,821
Palestina ....... 14,835
Peru ............ 25,000
Polen .......... 539,071
Portugal ........ 36,000
■Rumänien ....... 46,863
Ryssland ..... 6,604,684
Schweiz ........ 261,713
Spanien ........ 453,578
Storbritannien 5,531,000
Sverige ........ 451,650
Sydafrika ....... 27,670
Tjeckoslovakien 1,869,456
Tyskland ..... 6,900,000
Ungern ........ 267,885
U. S. A....... 3,606,738
Österrike .... 1,044,068
Summa 36,252,693
I förhållande till befolkningsmängden
uppvisade Österrike den starkast utbredda
fackföreningsrörelsen. Där beräknades 1924
antalet fackligt organiserade arbetare till 16 %
av hela befolkningen. Därefter kommo
Storbritannien med 13,6 %, Australien med 12,7,
Tjeckoslovakien med 12,3, Tyskland med 11,5,
Belgien med 9,6, Danmark med 9,4, Nya
Zeeland med 8,8 o. s. v. I fråga om antalet
organiserade arbetare i förhållande till antalet
organiserbara saknas tillförlitliga uppgifter.
För Sveriges vidkommande beräknades 1925,
att omkr. 40 % av alla organiserbara
löntagare voro sammanslutna i f. Lägsta
orga-nisationsprocenten noterades inom handeln
(5,5 %), vid jordbruket (8 %), inom
hotell-och restaurangväsendet (10,6 %) och vid
skogsbruket (14 %). Inom industrien, hantverket,
transportverksamheten, allmän tjänst o. s. v.
beräknades organi sationsprocenten till 65.
Inom vissa yrken voro 80—90 % av arbetarna
organiserade.
Någon enhetlig bild företer icke
fackföreningsrörelsen ute i världen. Man kan
konstatera fyra huvudriktningar. 1924
beräknades antalet medl. i mer eller mindre
utpräglat socialdemokratiska f. till omkr. 15 mill.,
medan de kommunistiska f. ägde omkr. 7
mill. medl., de religiösa omkr. 2 mill. och de
syndikalistiska omkr. 1 mill. Större delen av
övriga i statistiken upptagna arbetare tillhörde
f. med obestämd politisk karaktär, om man
undantar omkr. 2 mill., som voro enrollerade i
fascistiska fackföreningar i Italien. —
Kvinnorna utgöra i flertalet länder endast en ringa
procent av fackföreningsmedlemmarna. Av
svenska landsorganisationens medl. voro
sålunda 1925 endast 9 % kvinnor. Det
kvinnliga inslaget var 1924 starkast inom
österrikiska landsorganisationen (23 %), varefter
följde den tyska (19,2 %), den tjeckoslovakiska
(17,9 %), den danska (16,3 %) o. s. v.
Urspr. var det huvudsaki. kroppsarbetare,
som sammanslöto sig i f. Under och efter
världskriget har rörelsen utgrenat sig till de
s. k. intellektuella yrkena. Revolutionen i
Tyskland 1918 bröt ned de rättsliga och
sociala skrankor, som dittills stått hindrande
i vägen för de privatanställda och i offentlig
tjänst anställda tjänstemännens orientering i
fackföreningsriktning. I ett slag förvandlades
dessa befattningshavares sammanslutningar
till moderna fackorganisationer, vilka i
likhet med kroppsarbetarnas började kräva
medbestämmanderätt rörande arbetsvillkoren och
bakom detta krav ställde de kampmedel
(strejk, blockad och bojkott), som
känneteckna den moderna fackföreningsrörelsen.
Redan 1917 sammanslöto sig de
privatanställ-das organisationer i en landsorganisation, som
nu kallas Allgemeiner freier Angestelltenbund
(A F A); den omfattar arbetsledare,
kontors-biträden, skådespelare, fartygsmaskinister,
ingenjörer o. s. v. 1918 bildades Deutscher
Beamtenbund, en landsorganisation för i
of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
