Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackförening - Organisationsformer - Verksamhetsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Fackförening
12
omfattande. Mot dylika försök att
monopolisera f. i syfte att även monopolisera
arbetstillfällena har rests en stark opinion. I
Sverige ha monopoliseringstendenserna icke fått
samma betydelse som t. ex. i U. S. A., där
en del f. och förbund försvåra till ti ädet genom
att fastställa mycket höga inträdesavgifter.
Inom f. och de syndikalistiska
organisationerna tillämpas full demokrati. Alla
medlemmar ha lika rättigheter och lika skyldigheter.
Endast i fråga om rätten att deltaga i
omröstningar om arbetsinställelser har i vissa fall
en minimiåldersgräns fastställts (17—18 år).
Styrelserna väljas årligen av
medlemmarna utom beträffande förbundens
styrelser, vilka#väljas av kongresserna för en tid
av 3—4 år. Kongresserna äro
förbundens högsta beslutande myndighet. Under
kongressperioderna utövas denna myndighet
inom en del förbund och inom
Landsorganisationen av representantskap, vilka
antingen väljas av kongresserna eller med
allmän omröstning bland medlemmarna.
Medan f:s administrativa angelägenheter i regel
handhavas av icke avlönade personer, har man
i förbunden nödgats anställa avlönade
funktionärer, valda av kongresserna. I spetsen
för varje förbund står sålunda en f ö r t r oe
n-d e m a n, vilken i vanliga fall har en kassör
och en sekreterare, i vissa fall därjämte en
eller flera ombudsmän som medarbetare.
Verksamhetsmetoder. F:s och förbundens
strävanden gå ut på att förmå arbetsgivarna
att underhandla om och sluta avtal om
arbetsvillkoren, kollektivavtal (se d. o.).
För att underlätta dylika uppgörelser har
man i Sverige upprättat en
förlikningsmanna-institution (se Förlikningsmän i
ar-betstvister) och med tanke på
kollektivavtalens tolkning genomföit lagstiftning
om frivilligt skiljedomsförfarande (se C e n
t-r a 1 a skiljenämnden för vissa a
r-betstvister). I vissa länder har det
frivilliga förfarandet ersatts eller
kompletterats med obligatorisk skiljedom i
rätts-tvister. I regel ske uppgörelserna om
arbetsvillkoren i godo. I Sverige har man beräknat,
att endast omkr. 1/3 av alla lönerörelser och
därmed jämförliga åtgärder från
arbetsgivar-eller arbetarorganisationernas sida föranleder
arbetsinställelse. Strejk (se d. o.) är det
vanligaste påtryckningsmedlet för f:s
vidkommande, medan lockout (se d. o.) är
kaiakteristisk för
arbetsgivarorganisationernas stridsmetoder. Därjämte använda
arbetarorganisationerna blockad i syfte att
hindra rekrytering av arbetare i strejkande
eller lockoutade arbetares ställe och bojkott
i avsikt att förmå de med arbetarnas
strävanden sympatiserande bland allmänheten att
icke köpa varor, som släppas ut i marknaden
av arbetsgivare, hos vilken arbetstvist råder,
eller betjäna sig av t. ex.
kommunikationsmedel, över vilka med arbetarna stridande
företagare förfoga. I syfte att möjliggöra
effektiv kontroll över arbetsförhållandena har
man inom den syndikalistiska rörelsen lagt
särskild vikt vid att upprätta register,
med vilkas hjälp man även söker fördela
arbetstillfällena mellan medlemmarna. Sådana
register, en motsvarighet till
arbetsgivarorganisationernas arbetarregister (s. k. svarta
listor), ha under de senaste åren även tagits
i bruk av vissa till Landsorganisationen
anslutna förbund (Typografförbundet och
Metallindustriarbetareförbundet).
De syndikalistiska organisationerna söka
komma undan det betungande strejk- och
lockoutunderstödet genom att låta sina
medlemmar använda sabotage och
obstruktion som påtryckningsmedel mot
arbetsgivarna. Teoretiskt ha de icke lagt huvudvikten
vid den successiva förbättringen av
arbetsvillkoren utan anse, att f:s viktigaste uppgift
är att kullkasta det privatkapitalistiska
systemet för att möjliggöra en socialistisk eller,
som de själva säga, federalistisk-kommunistisk
samhällsordning. De sätta därför sin lit till
den revolutionära direkta aktionen i form av
generalstrejken. — Förbunden
tillförsäkra sina medlemmar ej blott visst
understöd vid arbetsinställelse utan ha därjämte
lagt sig vinn om att åstadkomma
arbetslöshetsförsäkring, i några fall även
sjukförsäkring och understöd åt avlidna medlemmars
anhöriga, s. k. begravningshjälp. Under
perioden 1888—1925 utbetalade de ej mindre än
23,250,000 kr. i form av
arbetslöshetsunderstöd och reshjälp. Under samma period
upp-gingo förbundens kostnader för lönerörelser
och arbetsinställelser till omkr. 63,900.000 kr.
Internationella förbindelser. Liksom
utvecklingen av nationella marknader medfört
uppkomsten av landsomfattande fack- och
industriförbund, har utvecklingen av en
världshushållning nödvändiggjort internationella
förbindelser mellan arbetarnas fackliga
organisationer. Redan i slutet på 1880-talet togos
initiativ till sådana förbindelser, men först
1903 lyckades man organisera ett
internationellt samarbete mellan landsorganisationerna
i olika länder. Då lades grunden till F a c
k-föreningsinternationalen (Inter-nationaler Gewerkschaftsbund’). Till följd av
de skarpa motsättningarna mellan den
reformistiska riktningen inom
fackföreningsrörelsen, närmast representerad av tyskarna,
engelsmännen och skandinaverna, och den
syndikalistiska, som företräddes av
fransmännen, förmådde man icke under tiden före
världskriget åstadkomma en mera stabil och
aktionsduglig internationell organisation.
Under kriget sletos de internationella banden,
och först 1919 kunde man rekonstruera
inter-nationalen. Dess styrelse förlädes till
Amsterdam, och den kallas därför A m s t e
r-d ami n te r n a t ion alen. 1921 räknade
den ett 30-tal landsorganisationer med tills,
omkr. 22 mill. medl. På grund av den svåra
arbetslösheten och de politiska
motsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
