Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackla - Facklärarsystem - Fackman - Fackskola - Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala - Fackverk - Façon - Facsimile - Facta, Luigi - Factum - Faddergåva - Faddrar - Faderlig myndighet - Fadermördare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
15
Facklärarsystem—Fadermördare
16
ceremonier av mera rituell karaktär (jfr
Blosshållare). Gamla f., som ännu kunna
påträffas ute i svenska bygder, t. ex. som
julbloss, ha form av knippor av långa stickor,
omvirade med vidjor eller ståltråd. Samma
form ha gruvbloss, använda till belysning i
gruvor. — Numera förfärdigas de f., som
användas vid festliga tillfällen i det fria,
av en furukäpp, vars ena ända lindas med
drev eller tyg och indränkes med beck,
paraffin eller annat brännbart ämne. Om s. k.
bengaliska f. se Fyrverkeri. — I den
bildande konsten är den nedåtvända, släckta f.
symbol för döden. — Om facklor i
astronomisk mening se Solen. S. E-n; G. H-r.
Facklärarsystem, motsatsen till
klasslärarsystem. Klassläraren undervisar blott
inom en enda klass men läser, där alla el. de
flesta ämnena. Facklärarens uppgift är
däremot inskränkt till ett enda el. helt få
läroämnen, för vilka han förvärvat särskild
duglighet och i vilka han merendels leder
undervisningen inom flera klasser. För yngre
och mindre försigkomna lärjungar använder
man helst klasslärare, så i allm. i folkskolan.
På ett högre stadium måste däremot
facklärare användas. P. E. L-m.*
Fackman, person, som behärskar ett visst
område av vetande, en konst eller ett yrke.
— F. kallas i svenska armén de värnpliktiga,
tilldelade infanteriet, träng- och
intendenturtrupperna, som uttagas till längre utbildning
än flertalet värnpliktiga och erhålla
utbildning i facktjänst. Sådana äro t. ex. visst
kulsprutemanskap och vissa signalister,
kommissarier och sjukvårdsmän. M. B-dt.
Fackskola (jfr Fack),
undervisningsanstalt, som avser att bibringa de särskilda
färdigheter eller insikter, vilka erfordras för ett
visst yrke eller en viss levnadsbana. Om f.
i Sverige se Skolväsende. P. E. L-m.*
Fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala upprättades 1894—95 och äges av
Sällskapet Uppsala enskilda läroverk. Dess
ledande personer ha varit fröken Ida Norrby
och prof. J. A. Lundell. Till skolan höra
utom huvudanstalten i Uppsala ett
spädbarnshem där, lanthushållningsskolan
Brogård i Tensta socken för utbildning av
lärarinnor i lanthushållning, lanthushållsskolan
Kumlan i Tensta samt 2 elevhem i Uppsala.
Vid skolans olika avd. hållas följ, kurser:
lärarinnekurs för skolkök, i huslig ekonomi
med handarbete, i huslig ekonomi med
lanthushållning, i barnavård; tre
husmoderskurser, specialkurs (högre husmoderskurs),
praktisk yrkeskurs i matlagning (för utbildning
av husmödrar och kokerskor), kurs för
ekonomiföreståndarinnor för större anstalter, i
sjukmatlagning, lanthushållskurs, kurs i
trädgårdsskötsel, i barnavård samt kortare kurser
i matlagning och sömnad, varjämte flyttande
skolkök tillhandahållas. — Höstterminen 1926
hade F. 176 egna elever och 33 lärarinnor.
Dessutom undervisas i skolan ett tjugutal
avd. lärjungar från andra skolor i staden.
Skolan åtnjuter statsunderstöd och har
utgivit en serie läroböcker (bl. a. »Hemmets
kokbok», 1903 ff., i 316,000 ex., »Stora kokboken»,
1926 ff.), utger Tidskrift för Hemmet (23 :e årg.
1927), arbetar för användning av elektricitet
i hushållet, leder en omfattande undersökning
av olika brödsorter samt prövar maskiner,
redskap och varor för hushållet m. m. I. N-y.
Fackverk, konstruktionsform vid utförande
av broar, takstolar, bärbalkar i järn, trä eller
betong, kännetecknad av att konstruktionen
är sammansatt av ett antal i fack el. rutor
ordnade stänger. Se Bro och J ä r n k o
n-struktion. G. H-r.
Fagon [-sä’], fr., sätt. Jfr Fason.
Facsi’mile, se F a k s i m i 1 e.
Fa’cta, L u i g i, italiensk politiker (f. 1861).
Urspr. advokat, blev F. 1892 deputerad och
slöt sig till Giolittis anhängare. Han var
mars 1911—mars 1914 finansminister under
denne och jan.—juni 1919 justitieminister
under Orlando. Febr. 1922 blev F.
konseljpresident och inrikesminister, presiderade vid
den resultatlösa Genuakonferensen (se d. o.)
men kunde icke upprätthålla ordningen inom
landet under striderna mellan fascister och
kommunister. Efter misstroendevotum 19 juli
demissionerade F. men rekonstruerade 1 aug.
sin ministär. Under den allmänna villervallan
växte fascisternas makt, och efter ett
fascistiskt ultimatum 26 okt. s. å. nödgades F. 31
okt. ge vika för Mussolini.
Fa’ctum, lat., se Faktum.
Faddergåva, gåva vid barndop från fadder
till barnet. 1600-talets överflödsförordningar
förbjödo sådana gåvor el. bestämde
maximibelopp för dem. I gällande svensk rätt
omtalas f. blott som ex. på »vad i gäldenärs
bo finnes, som hörer annan till»
(handelsbal-ken 17: 2). Därmed avses det fall, att f.
omhändertagits för barnets räkning av dess
föräldrar el. förmyndare och att dessa blivit
in-solventa, medan de innehade barnets f. C. G.Bj.
Faddrar. Samtidigt med barndopets
allmännare förekomst i den kristna kyrkan
uppkom seden att tillkalla dopvittnen (s. k.
faddrar), vilka i barnets ställe skulle läsa
trosbekännelsen och vid behov sörja för barnets
kristliga uppfostran. F. voro urspr. två;
senare ökades deras antal hos de högre
samhällsklasserna. Enl. katolsk kyrkorätt träder
fadder i andlig släktskap med den döpte
(gudfader, gudson o. s. v.), vilket skapar
äkten-skapshinder. Numera har fadderskapets
betydelse alltmera sjunkit; f. betraktas nästan
uteslutande som vittnen vid dopakten. B. A.
Faderlig myndighet, se Föräldrarätt
och Patria potestas.
Fadermördare, skämtnamn (av ovisst
ursprung) på den höga, styvstärkta herrkrage
med skarpa, uppåtriktade hörn, vilken
brukades under 1800-talets förra hälft och mitt. Jfr
pl. till B 1 a n c h e, A. (kragarna dock
stundom högre och spetsigare).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
