Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fahlbeck, Pontus Erland - Fahlberg, Samuel - Fahlcrantz, släkt - Fahlcrantz, Axel Erik Valerius - Fahlcrantz, Axel Magnus - Fahlcrantz, Carl Johan (målare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Fahlberg—Fahlcrantz, C. J.
28
ger). — F. utgav 1887 den protektionistiska
skriften »Den ekonomiska vetenskapen och
näringsskyddet» samt var 1888 sekr. i den
stora tullkommittén. Som prof, i
statskunskap införde han den
moderna statistiska
forskningen i Sverige
och uppfostrade en rad
vetenskapliga
statistiker. Bland alstren av
hans rika och
mångsidiga, främst
statsvetenskapliga, författarskap märkas »Den s. k.
striden mellan svear
och götar» (i Ilist.
Tid-skr. 1884); »Stånd och
klasser. En
socialpoli
tisk öfverblick» (1892), där han framlade den
första genomtänkta svenska kritiken av den
internationella socialismens idéer samt ett
nationellt socialpolitiskt reformprogram; »Den
statistiska typen eller regelbundenheten uti
de menskliga företeelserna» (i Lunds Univ:s
Ärsskr. 1897; fr. övers. 1900); »Sveriges
adel. I. Ätternas demografi» (1898), »II. Den
lefvande adeln i Sverige och Finland» (1902),
rikt på nya uppslag; »Sveriges författning och
den moderna parlamentarismen» (1904);
»Regeringsformen i historisk belysning» (1910);
»Svensk och nordisk utrikespolitik» (1912),
vari han förordade ett pangermanskt
försvarsförbund; »Beowulfskvädet som källa för
nordisk fornhistoria» (i Vitt.-akad:s handl. 1914);
»Statistiken och den numeriska
kunskapsme-toden» (i Lunds Univ:s Ärsskr. 1918) samt
det historiskt-sociologiska arbetet »Klasserna
och samhället», bd I (1920; ofullbordat). —
Främst av F. grundades 1897
Statsvetenskaplig Tidskrift (se d. o.); han var dess
redaktör 1900—18 och offentliggjorde där
talrika uppsatser, ofta i aktuella politiska el.
ekonomiska frågor. 1918 donerade F. 250,000
kr. till Lunds univ. (Fahlbeckska
stiftelsen) för att trygga utgivandet av
Statsvetenskaplig Tidskrift och främja
statsvetenskapliga studier samt 1919 1/2 mill.
fmk till en statistikprofessur vid Äbo
akademi (von
Willebrand-Fahlbeck-s k a s t i f t e 1 s e n). S. C. (E. G-hn.)
Fahlberg, Samuel, svensk tjänsteman på
S:t Barthélemy, konspiratör (1758—1834).
Sändes 1784 som t. f. läkare till den
nyförvär-vade svenska besittningen S:t Barthélemy.
Där uppgjorde han 1785 stadsplan för staden
Gustavia, blev 1786 guvernementsmedikus,
upprättade en specialkarta och jordebok över
ön och blev 1799 lantmäteridirektör. Genast
vid öns överlämnande åt svenskarna 1785 blev
F. guvernementssekreterare. Han
offentliggjorde (bl. a. i Vet.-akad:s handl.) flera
vetenskapliga uppsatser om öns flora och
hälsoför-hållanden och hemsände värdefulla
naturhistoriska samlingar. 1791 blev han led. av
Vet.-akad. F. synes ha varit en intriglysten natur,
invecklades 1810 i oroligheter på ön och
nödgades fly till den närliggande nederländska
besittningen S:t Eustatius. Därifrån torde
han ha inlåtit sig i stämplingar med engelske
guvernören över Leeward islands, Hugh Elliot
(se d. o.), i syfte att S :t Barthélemy skulle
förklara sig för den avsatte konung Gustav
IV Adolf och därigenom under brittiskt skydd
trygga sin neutralitet. Genom brev sökte F.
vinna öns guvernör, Ankarheim, men denne
framlade inför guvernementskonseljen (mars
1811) F:s brev och anklagade honom för
förräderi. Målet avdömdes på S:t Barthélemy
först i sept. 1813, då F. dömdes förlustig liv,
ära och gcds. Domen stadfästes 19 jan. 1814,
och han förklarades fredlös över hela riket.
F. lär ha tillbragt sina återstående dagar
på S:t Eustatius. — Litt.: H. N. (Hugo
Nis-beth), »En högmålsfråga på Barthélemy» (i Ny
Illustrerad Tidning 1877). V. S-g.
Fahlcrantz, svensk släkt. Namnet antogs
efter födelseorten Falun av klockaren Hans
F. (1710—68), farfar till bröderna C. J. F.,
A. M. F. och Chr. E. F. (se nedan). En kusin
till dem var far till G. E. F. (se nedan).
Fahlcrantz, Axel Erik Valerius,
målare (1851—1925), son till Ghr. E. F. Var
elev vid Konstakademien och av P. A. Holm,
målade från 1881 landskap, till en början
kraftigt hållna,
sedermera mestadels lyriska
stämningar av
skymning, natt, månsken,
sovande sjöar och
vidsträckta horisonter. I
sina senaste arbeten
sökte han företrädesvis
atmosfärisk verkan,
uttryckt i brett,
dekorativt förenklat
behandlingssätt. Framför allt äga hans
skisser måleriskt behag.
Han gjorde även musikaliska kompositioner;
»Farbror Axels barnvisor» utgåvos 1926.
Minnesutställningar ägde rum 1926—27.
Representerad i Nationalmuseum och Göteborgs
museum. G-g N.
Fahlcrantz, Axel Magnus, skulptör (1780
—1854), bror till C. J. F. och Chr. E. F. Var
elev av P. Ljungh och blev en framstående
ornamentsbildhuggare, mycket anlitad för
kyrklig skulptur samt för de kungl. slotten.
Fick professors titel. På äldre dagar skrev
han humoresker m. m. i tidningar. Ett litet
häfte »Humoristiska berättelser» utkom
anonymt 1851. G-g N.
Fahlcrantz, Carl Johan, målare (1774
29/n—1861 »/j), bror till A. M. F. och Chr. E. F.
Var bördig från Dalarna, började vid helt unga
år måla landskap, blev elev vid
Konstakademien, utbildade sig under påverkan av Elias
Martin och Belanger men ej minst under
studium av holländska målningar i Kungl.
museum. Han gjorde snart lycka, blev redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
