Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falklandsöarna - Sjöslaget vid Falklandsöarna 8 dec. 1914 - Falkman, Ludvig Berckhan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Falkman, L. B.
66
Falkland sound. Kusterna äro
klippiga och ha djupt inskurna
fjordar med ypperliga hamnar,
men de många skären och
under-vattensklipporna göra seglatsen
farlig. — Öarna uppbyggas av
paleozoiska sediment. Det inre
utgör ett vågigt land, som på
East Falkland höjer sig till 684
m ö. h. och på West Falkland i
Mount Adam till 706 m ö. h. Det
är rikt på torvmarker (kärr och
mossar); egendomliga äro »stone
rivers», hela »flodsystem» av
stenblock, framkallade av
jordflyt-ning (se d. o.), som här
motsvarat istiden. Klimatet är ytterligt
fuktigt och rikt på dimma; det
regnar 250 dagar om året (633 mm
årsnederbörd). Medeltemperaturen
är + 6° C (jan. + 9,6°, juli + 2,5°).
Stormar äro mycket vanliga. Floran är nära
besläktad med Eldslandets; träd saknas, och
även buskarna äro få; gräs och ris dominera,
särskilt kråkris (Empetrum rubrum) och
tus-sokgräset (Poa flabellata), nu blott vid
kusterna. Faunan är fattig; europeiska husdjur
trivas väl, och förvildad nötboskap fanns förr
i mängd. Boskapsskötsel, särskilt fåravel, är
huvudnäring. De europeiska sädesslagen mogna
ej alltid. — Fisket är givande; valfångsten
vid Sydgeorgien är en betydande
inkomstkälla. Exporten består förutom av
valfångstprodukter mest av ull. Huvudort är Stanley
(890 inv. 1921); kolstation. — Öarna
upptäcktes 1592 av John Davis (se d. o.) och voro
då obebodda. Fransmän från S:t Malo gåvo
dem på 1700-talet namnet Hes Malouines (sp.
Islas Malvinas); Bougainville (se d. o.) anlade
1764 en fransk koloni i n. ö. och John Byron
(se d. o.) 1765 en engelsk i n. v. Den förra
avträddes till Spanien 1767, den senare togs
av spanjorer 1770, men 1771 återfick England
West Falkland. Argentina besatte 1820 de då
helt övergivna öarna (till 1832), varpå de 1833
definitivt togos i besittning av engelsmännen.
— Litt.: C. Skottsberg, »Båtfärder och
vild-marksridter» (1909); V. F. Boyson, »The
Falkland islands» (1924). O. Sjn.
Sjöslaget vid F. 8 dec. 191^. Sedan tyska
Herbert stream, West Falkland.
östasiatiska eskadern under viceamiralen greve
Maximilian v. Spees befäl segerrikt utkämpat
slaget utanför Coronel (Chile) 1 nov. 1914,
utsände brittiska amiralitetet en särskild
eskader av synnerligen starka och
snabbgående fartyg under amiralen sir Doveton
Sturdee för att nedkämpa v. Spees eskader.
8 dec. närmade sig v. Spee med 2
pansarkryssare (»Scharnhorst» och »Gneisenau») och 3
lätta kryssare (»Leipzig», »Nürnberg» och
»Dresden») till F., dit den nämnda brittiska
eskadern dagen förut ankommit. Denna
visade sig vara den tyska väsentligt överlägsen;
den bestod näml, av 2 stora slagkryssare
(»In-vincible» och »Inflexible»), 1 slagskepp
(»Ca-nopus»), 3 pansarkryssare (»Kent»,
»Corn-wall» och »Carnarvon») och 2 mindre kryssare
(»Glasgow» och »Bristol»), och dess
artilleris-tiska kraft var 4—5 ggr den tyska eskaderns.
Efter 3 timmars tapper strid gick v. Spees
flaggskepp (»Scharnhorst») till bottnen med
man och allt; 2 timmar senare delade
»Gneisenau» dess öde (ett 100-tal man av besättningen
räddades). Efter ytterligare några timmar
sänktes 2 av de 3 lätta kryssarna (endast
»Dresden» undkom). Denna seger tryggade
Englands handel på världshaven. ’ ö-g.
Falkman, Ludvig
Berckhan,
ämbetsman (1808—91).
Tillhörde den stora
Malmö-släkten F. (se C.
Falkman, »Malmösläkten
F. 1665—1900», 1901).
Han tog 1829
lantmä-teriexamen, ägnade sig
därefter åt
lantmäteritjänsten samt var 1849
—81 chef för
Lantmä-teristyrelsen, från 1864
med titeln generaldi-
rektör (förut överdirektör). F. var en
framstående kännare av den svenska
kamerallag-farenheten och skrev på offentligt uppdrag
VII. 3
Stanley, East Falkland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
