Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjefördrag - Familjenamn - Familjeråd - Familjerätt - Familj-journalen - Familjär - Famille rose - Famintsyn, Andrej Sergejevitj - Famn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Familjenamn—Famn
100
mot av honom befarade gustavianska
restaura-tionsförsök. (Ä. S-n.)
Familjenamn, se Släktnamn.
Familjeråd, en i vissa lagstiftningar
påbjuden församling av familjemedlemmar eller
andra anförvanter till rådslag i
familjeange-lägenheter. F., som härstammar från den
romerska rätten, har även i nutida rätt en viss
användning vid tillsyn över förmynderskap.
Så möter f.-institutionen i romansk
lagstiftning ävensom i Tyska rikets och Schweiz’
civillagböcker. Även i Sveriges civilrätt ha
förekommit ansatser till f. vid giftomannarätt
och förmynderskap. F:s sammansättning och
formerna för dess verksamhet ha dock här
städse varit högst obestämda, och någon större
betydelse i rättslivet torde hithörande lagregler
(sådana som giftermålsbalken 1: 2, 3 samt
ärvdabalken 20: 1, 2 i 1734 års lag) aldrig
ha haft. Allenast stadgandet i 1734 års lag
(ärvdabalken 23: 1), som anförtrodde
övervakandet av förmyndarens förvaltning av den
omyndiges medel åt dennes närmaste fränder,
hade verklig praktisk betydelse. Men sedan
1845 har detta övervakande blivit en den
borgerliga kommunens angelägenhet, jämlikt nu
gällande (1924 års)
förmynderskapslagstift-ning åliggande överförmyndaren; dock
stadgar ännu gällande lag, att omyndigs make
och närmaste fränder må taga del av
för-myndarräkningar och, om de finna anledning,
göra ansökan hos rätten om erforderliga
åtgärders vidtagande. — I Danmark och Norge
förekommer ej f. ens i den mindre utvecklade
form, vari det upptagits av svensk
lagstiftning; Finlands rätt däremot är i förevarande
punkt snarlik Sveriges. C. G. Bj.
Familjerätt, den huvudavdelning av
civilrätten, som handlar om
familjeförhållandena, i den mån dessa äro föremål för
rättslig reglering, främst äktenskapet,
vidare förhållandena mellan föräldrar och
barn (även fosterbarn och adoptivbarn) samt
ytterligare — av historiska skäl — f ö r m y
n-der skåpet. Emellanåt inbegripes jämväl
arvsrätten. F:s innehåll kännetecknas, i
motsats till förmögenhetsrättens, av övervägande
personliga hänsyn, till följd varav de
enskildas avtalsfrihet och bestämmanderätt äro vida
mer begränsade än inom förmögenhetsrättens
område. Närmare redogörelser för f:s
innehåll lämnas under hithörande särskilda
rubriker : Adoption, Barn 2, Bodelning,
Boskillnad, Civiläktenskap,
Fosterbarn, Förmyndare, Giftermål,
Giftoman, Giftorätt,
Hemskillnad, Målsman,
Underhållsskyldighet, Vårdnad om barn,
Äktenskap, Änka och Änkling. C. G. Bj.
Familj-journalen, i Halmstad aug. 1862—
dec. 1863 av C. E. Gernandt utg.
veckotid-skrift, från 1864 fortsatt av Svenska
Familj-journalen (se d. o.).
Familjar (jfr Familj), förtrolig,
hemmastadd ; ogenerad. — Subst.: F amiliaritèt.
Famille rose [famfj rå’z], fr., den
rosafärgade el. rosafamiljen; famille verte
[-vä’rt], den gröna familjen; keramiska
beteckningar efter huvudfärgerna på kinesiskt
porslin. Se Porslin.
Fami’ntsyn, Andrej Sergejevitj, rysk
växtfysiolog (1835—1921); 1884 prof, i
botanik vid kejserliga vet.-akad:s
fysisk-matema-tiska avd. och direktor för laboratoriet för
växtanatomi och växtfysiologi. F. gjorde inom
växtfysiologien värdefulla undersökningar,
särskilt om växternas groning och ljusets
inverkan på olika processer inom växtriket.
Famn. 1. Gammalt längdmått, 6 fot =
1,7814 m. — 2. Sammanfattande benämning
på ett antal olika vedmått. Urspr. avsågs
med vedfamn ett mått, som var en famn i
alla riktningar (6X6X6 fot = 216 kbfot eller
5,65 kbm). Detta mått, vilket benämnes k
u-b i k f a m n, har gammal hävd och nyttjas
ännu allmänt inom handeln med pappersved.
Emellertid har namnet f. småningom även
kommit att användas som kollektiv
benämning för ett stort antal andra vedmått av
växlande dimensioner. 35 olika slags
vedfamnar ha varit i bruk i Sverige under senare
år. Åtskilliga av dessa ha haft mera lokal
betydelse och använts endast i vissa provinser.
Andra åter ha utgjort allmänt använda
vedmått för hela riket. Inom vedhandeln i
Stockholm samt vid försäljning på huvudstaden har
använts meterfamnen el. nyfamnen,
ett mått med 2,5 m bredd och 1,6 m höjd,
d. v. s. 4 kvm gavelyta på traven.
Vedstyckenas längd har i regel varit 89 cm el. 3 fot
(s. k. sexkvartersve d). Rymdinnehållet
av detta mått är 136 kbfot eller 3,56 kbm. I
Stockholm har även allmänt saluförts s. k.
femkvartersved (varje vedstycke av
2^2 fots längd), staplad i nyssnämnda mått
(2,5 X 1,6 m). En sådan f. inn håller 113 kbfot
el. 2,97 kbm. Det i landsorten vanligaste
vedmåttet har varit skogsfamnen el.
3-alningen, ett mått av 6 fots längd och 6 fots
höjd samt 3 fots längd på vedstyckena (6X6X3
fot = 108 kbfot). En sådan f. innehåller 2,88
kbm. Massavedshandeln arbetar, enl. vad
ovan sagts, ännu med den sv. kubikfamnen
(6X6X6 sv. fot = 216 kbfot). Ävenså nyttjas
vid massavedsaffärerna jämväl engelsk
kubikfamn (6X6X6 eng. fot). En sådan
f. innehåller 234 sv. kbfot el. 6,12 kbm. Vid
vedtransporter på järnvägarna har räknats i
järnvägsfamnar (7X7X3 fot), vilka
innehålla 147 kbfot eller 3,85 kbm.
Att på detta sätt ett mycket betydande
antal helt olika mått med samma namn varit
gängse inom vedhandeln har varit synnerligen
besvärande såväl för skogsägare och
virkeshandlare som för konsumenterna. Genom en
k. f. 9 maj 1924 har därför stadgats, att
handel med ved efter 1 juli 1927 ej får ske
i annat mått än kbm. Den saluhållna veden
kommer då att uppmätas i ett antal krönta,
i meterskala graderade mått, som finnas
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
