Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Farsistan el. Fars - Farsot - Farsta - Farstalandet - Farstorp (Skåne) - Farstorp (Jönköpings län) - Farsör - Fart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Farsistan—Fart
132
Farsistan el. Fars (fordom Persis, därav
Persien), provins i Persien, vid Persiska
viken; omkr. 130,000 kvkm, glest befolkat
(kanske 750,000 inv.). Från den stäppartade
kusten höjer sig landet terrassformigt och
övergår i Irans högland. Bland bergen ligga
många saltsjöar; störst är Bachtegan el. Niris,
1,500 m ö. h. Kustslätten är het och dess
produktivitet i hög grad beroende av den
opålitliga nederbörden. Mellan de skogklädda
bergskedjorna utbreda sig bördiga dalar med
goda betesmarker, fruktträdgåidar och
vingårdar. Provinsens huvudstad är Schiraz,
hamnstad Buschir. Utom frukt (dadlar m. m.)
och vin producerar F. rosor, tobak, bomull och
silke. Export av ull, mattor m. m. E. L-r.
Farsot, jfr Endem i, Epidemi och E p
i-z o o t i. — Hithörande svenska lagstiftning,
berörande både människo- och
husdjurssjukdomar, meddelar i ett antal författningar
föreskrifter, som avse att förhindra utbrottet av f.
inom riket eller en där uppkommen f:s vidare
utbredning. Det ålägges där vederbörande
myndigheter att företaga åtgärder i nämnda
syften, och av hänsyn till den allmänna faran
förpliktas den enskilde att underkasta sig
särskilda inskränkningar i sin handlingsfrihet
och i förfogandet över sitt gods. Av
hithörande författningar må anföras lag 4 sept.
1914 ang. vissa åtgärder mot utbredning av
lungsot, epidemilagen 19 juni 1919 samt k. f.
9 dec. 1898 om förekommande och hämmande
av smittsamma sjukdomar bland husdjuren
och k. kung. s. d. ang. förekommande av
smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket.
Till dessa författningar sluta sig åtskilliga
andra. Se Husdjurssjukdomar,
Karantän och Sjukvård. A. E-g.
Farsta, gods i Stockholms skärgård på
Värmdön, 9 km s. om Vaxholm, s. ö. Uppland,
Gustavsbergs socken, Stockholms län; 1,870
har, därav 180 har åker, tax.-värde 719,000
kr. (1925). Gustavsbergs porslinsfabrik ligger
inom F. ägor. Ägare: a.-b. Gustafsbergs
fabriks intressenter. Huvudbyggnaden är av
sten i tre våningar i barockstil från omkr.
1620, restaurerad 1894. Har ägts av bl. a.
släkterna Oxenstierna, Gyllenstierna och
Ha-milton samt inköptes efter åtskilliga ombyten
av ägare 1875 av det då nybildade bolaget
Gustafsbergs fabriks intressenter. Se vidare
Gu stavsberg.
Farstalandet, se V ä r m d ö (med karta).
Farstorp, socken i n. Skåne, V. Göinge
härad, Kristianstads län, 14 km n. om
Hässleholm; 78,07 kvkm, 1,397 inv. (1927). Är till
större delen kuperad skogs- och myrmark.
Vankivaån genomflyter socknen söderut;
kyrkan nära ån i socknens mitt. På ö. gränsen
Luhrsjön. 1,659 har åker, 4,867 har
skogs-och hagmark. Ingår i Hästveda och F :s
pastorat av Lunds stift, östra Göinge kontrakt.
Farstorp, herrgård i Nye socken,
Jönköpings län, 16 km s. ö. om Vetlanda. Areal
575 har, varav 125 har åker; tax.-värde
248.100 kr. (1925). Tillhörde på 1600-talet
släkterna Roos och Hård, senare bl. a. Rappe
och Lagercrantz.
Farsor, farsförfattare, farsskådespelare.
Fart. 1. Den hastighet, varmed ett fartyg
el. en båt framgår, ävensom den hastighet,
varmed en vattenström löper. F. anges i
antal knop el. nautiska mil (om 1,852 m) per
tim. 1 knops fart motsvarar således en
hastighet av A el. omkr. H2 m per sek.
60X60 1
Man skiljer mellan f. genom vattnet
el. loggad f. (se Logg) och f. över
grund el. behållen f.; skillnaden dem
emellan är strömmens f.
Ekonomisk f. är den f., med vilken
ett faityg under användande av viss
kolkvantitet kan tillryggalägga största möjliga
våglängd (se A k t i o n s r a d i e). Denna är
avsevärt mindre än forceringsfarten, den
högsta f., till vilken ett fartyg med
användning av forcerat drag kan uppbringas.
Marsch fart är en för en sjöstyrkas alla
fartyg bestämd f., som nyttjas vid
förflyttningar, när annan f. ej anbefalles. Vid
utförande av manövrer med örlogsfartyg
bestämmes en viss f., evolutionsfarten.
Den högsta f., som ett segelfartyg under
gynnsammaste förhållanden kan uppnå, är
omkr. 15 knop men växlar betydligt för olika
fartyg. Lastångare göra i regel numera en f.
av 10—12 knop, moderna passagei arångare
12—16 knop el. mera. I mai inalmanackor
o. dyl. angivas i regel örlogsfartygens
force-ringsfarter. De snabbaste ångfartygen —
jagarna — göra en fart av omkr. 36 knop,
och motorbåtar finnas, som göra t. o. m. över
40 knop. Då flera fartyg gå tillsammans »i
formering» (se d. o.), är det av vikt, att de
hålla samma f.; därför uppgöres en fart- el.
slagtabell, vilken anger det antal varv
(slag) i minuten av propellern, som svarar
mot viss fart, och tvärtom. H. W-l. (ö-g.)
2. Fartområde, vari fartyg nyttjas. I den
svenska sjösäkerhetslagstiftningen (förordn.
ang. fartygs byggnad och utrustning 11 febr.
1927) betecknas de olika farterna
(fartområdena) i allm. sålunda:
a) inre fart: f. på kanaler, floder och
insjöar, dock på Vänern och Vättern endast
inomskärs, samt inomskärs vid kusterna.
b) kustfart: f. utanför öppen kust samt
utomskärs vid kusterna, dock icke på längre
avstånd än högst 15 distansminuter från
sådan hamn eller skärgård, där fartyget vid
behov kan inlöpa och finna skydd, ävensom
f. utomskärs på Vänern och Vättern.
c) östersjöfart: annan f. än den
under a)—b) omförmälda, dock ej bortom linjen
Hanstholm—Lindesnes eller bortom Kuxhaven.
d) nordsjöfart: annan f. än den under
a)—c) omförmälda, dock ej bortom linjen
Shet-lands nordpynt—Trondhjemsf jorden, 11° v.
Igd (Irlands västkust) och 48° n. br. (Brest).
e) oceanfart: all annan f., dock att
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
