Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartygsinteckning - Fartygsmotstånd - Fartygsmätning - Fartygspräst - Fartygsregister - Fartystyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fartygsmotstånd—Fartygstyper
136
135
inteckning för fordran i fast egendom (se I
n-teckning och Panträtt); dock tillätes
ej inteckning i fartygslott, ej gemensam
inteckning i flera fartyg för samma fordran, ej
heller inteckning i fartyg, som är under
utmätning. Realisation av f. sker genom
exekutiv auktion å fartyget; föreskrifterna om
borgenärsförteckning och om ett visst lägsta
bud som villkor för försäljning (se därom
Auktion, sp. 506) äro emellertid ej
tillämpliga. Ej heller medges ägarhypotek (se d. o.)
till förmån för fartygets ägare, såsom till
förmån för fastighetsägaren vid inteckning i fast
egendom (se Panträtt). — I Finland gäller
om f. förordn. om skeppsregister 11 nov. 1889,
i Danmark en lag »om danske skibes
registrering» 1 april 1892 och i Norge en lag »om
registrering av skibe» 4 maj 1901. C. G. Bj.
Fartygsmotstånd, motståndet vid ett
fartygs rörelse i vattnet. F. består huvudsaki.
av friktions- och vågbildningsmotstånd. Det
förra beror på arean av fartygets våta
bottenyta, denna ytas beskaffenhet och den hastighet,
varmed den föres fram genom vattnet.
Våg-bildningsmotståndet beror på fartygets längd,
form m. m. För varje fartyg finnes en gräns
för farten, där f. till följd av vågbildningen
plötsligt hastigt ökas och antager stora
värden; denna gräns kallas fartygets
kritiska hastighet. Undersökningar om f.
utföras medelst fartygsmodeller i för
ändamålet byggda bassänger (försökstankar). Se
Fart 1 och Försökstank. Ax. L.
Fartygsmätning, se Skeppsmätning.
Fai tygspräst el. Skeppspräst, på
ör-logsfaityg kommenderad präst. Sådan
»ca-pellan» omtalas först i Gustav Vasas
skepps-rätt 1535 och sedan under växlande
benämning i senare sjöartiklar och sjörättsartiklar.
Efter 1907, då benämningen f. fastslogs, har
gång efter annan för längre expeditioner
sådan varit förordnad. A. G-w.
Fartygsregister, en under offentlig kontroll
förd beskrivande förteckning över fartyg. Det
sv. f., som föres av Kommerskollegium, är
anbefallt genom förordn. 18 okt. 1901 ang.
registrering av sv. fartyg. Enl. nämnda förordn.
skola alla för handelssjöfart eller resandes
fortskaffande avsedda fartyg, vilka äga en
dräktighet om 20 reg.-ton och däröver,
upptagas i registret med angivande av namn, art,
dräktighet, byggnadsår, hemort, ägare,
befälhavare m. fl. uppgifter, som behövas för
att fastställa fartygets identitet och
äganderättsförhållanden. Uppgiftsplikten påvilar
fartygets ägare eller den honom företräder,
t. ex. huvudredare. Som bevis på verkställd
registrering utfärdas för fartyget s. k.
nationalitets- och registreringscertifikat (se
Cer-t i f i k a t). Ax. L.
Fartygstyper. Inom handelsflottan ha
under årens lopp uppkommit en mångfald olika
f., vilka betingats såväl av den mellan de
sjö-fartsidkande nationerna rådande
konkurrensen som av nödvändigheten att med hänsyn
till passagerar- och fraktfartens krav anskaffa
för de olika traderna särskilt lämpade fartyg.
Särskilt har detta varit fallet i fråga om de
maskindrivna handelsfartygen, vilka ur
teknisk-kommersiell synpunkt vanl. pläga
uppdelas i följ, huvudgrupper:
1) Expressfartyg, vilka utmärkas av
hög fart, 24—26 knop, samt av luxuös
inredning för passagerartrafik.
2) Post- och passagerarfartyg
med moderat fart, vilka föra
passagerare och post men även en ringare mäugd
fraktgods samt framdrivas med en mera
moderat fart, 18—20 knop. Skillnaden mellan
dessa fartyg och expressfartygen är av mera
merkantil än teknisk art.
3) Kombinerade last- och
passagerarfartyg, vilka äro avsedda för
transport av såväl fraktgods och kreatur som
passagerare. Fartyg av denna grupp framdrivas
med en medelfart av 12—15 knop i fråga
om större och 10—12 knop i fråga om mindre
fartyg. De byggas av växlande storlek och
inredning, beroende på i vad mån gods- eller
passagerartransporten är avsedd att vara den
övervägande.
4) Lastfartyg, vilka äro avsedda
uteslutande för förande av last. Bland dessa
fartyg har behovet av för olika trader och
ändamål lämpade fartyg huvudsaki. gjort sig
gällande. De första ångfartygen, vilka byggdes
för att konkurrera med segelfartygen, blevo
naturligt nog lika dessa, men i samma mån
som ångfartygens överlägsenhet framför
seglarna framträdde, frångicks mer och mer den
för dessa senare så karakteristiska
grundtypen med endast ett obrutet s. k. flushdäck.
Den småningom skeende utvecklingen tog sig
därvid två vägar, näml, dels med
bibehållande av det från segelfartygen härstammande
obrutna översta däcket men med ökande av
däckens antal och styrka, i samma mån som
fartygens storlek ökades, dels ock
anordnandet av större eller mindre
däcksöverbyggnader, ss. back, poop, halvdäck o. s. v. Genom
den i förstnämnda riktningen gående
utvecklingen ha följ, typer uppkommit:
en-, två- och tredäckade fartyg;
spardäckade fartyg, vilka, enär de
ovan huvuddäck endast föra passagerare och
lättare gods, ovan detta däck äro av lättare
konstruktion än de flerdäckade fartygen;
awning(s)däckade fartyg utgöra
en moderniserad form av de spardäckade
fartygen samt äro försedda med en över hela
fartyget gående överbyggnad av lätt
konstruktion, fullt tillsluten mot sjön samt avsedd
för passagerare och lättare fraktgods;
skydds- eller shelterdäckade
fartyg, vilka äro försedda med en liknande
överbyggnad som de awningdäckade fartygen
men av en lättare konstruktion; den hålles
sluten mot sjön med undantag för en eller
flera i skyddsdäcket belägna s. k.
tonnageöppningar. De skyddsdäckade fartygen utgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
