Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasta mellanfolkliga domstolen el. Permanenta internationella domstolen - Fast anslag - Fastbom, Ernst Fredrik - Fastebrev - Fast egendom - Fasterna - Fasti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Fast anslag—Fasti
148
får tillräckligt röstetal, företaga de redan
valda domstidsledamöterna valet bland de
personer, som erhållit röster i församlingen
eller rådet. Ledamöterna väljas för 9 år och
kunna återväljas. Den, som efterträtt
ledamot, vars ämbetstid icke utlupit, innehar
platsen endast till utgången av företrädarens
ämbetstid. Ordf, och vice ordf, väljas av
domstolen för 3 år och kunna återväljas.
Domstolen är domför med 9 domare. Den kan
i vissa fall arbeta på divisioner, kamrar.
Parter, som ej redan äro företrädda i
domstolen, äga rätt att i målet attachera s. k.
nationella domare. Domstolen utser sin
sekreterare. Den har sitt säte i Haag (i Carnegies
fredspalats) och sammanträder till ord. session
15 juni varje år. Kostnaderna för domstolen
bestridas av Nationernas förbund.
Domstolens rådgivande verksamhet utövas
på anmodan av Nationernas förbunds råd
eller församling och har hittills varit mycket
omfattande. Under dess jurisdiktion kunna
komma endast stater och sådana dominions,
som tillhöra Nationernas förbund. Domstolen
står öppen för förbundets medlemmar och de
stater, som äro nämnda i bilagan till
förbunds-akten, ävensom på vissa villkor för övriga
stater. — Domstolen är behörig i alla mål,
som dit hänskjutas av parterna, ävensom i
de fall, som enligt fördrag eller avtal skola
där avdömas. Flera stater, bland dem
Sverige, ha godkänt den s. k. fakultativa
klausulen i domstolsstadgan, enligt vilken de i
förhållande till varje annan förbundsmedlem
eller stat, som åtagit sig samma förpliktelse,
tillerkänna domstolen obligatorisk
behörighet i alla eller vissa slag av rättstvister, som
avse tolkningen av fördrag, internationellt
rättsliga spörsmål o. dyl. Fredstraktaterna
och en mängd nyare fördrag bestämma, att
ett betydande antal tvister skall
underställas domstolen (om minoritetsskydd, mandat,
kommunikationer, transit m. m.). Om
domstolens uppgift i det av folkförbundet
skapade rättssystemet se Nationernas
förbund. — Domstolen skall döma enligt
mel-lanfolkliga konventioner, internationell
sed-vanerätt och de allmänna juridiska principer,
som erkännas av civiliserade nationer. Om
parterna samtycka, kan den ock döma efter
billighet. — Domstolen har redan bakom sig
en icke obetydlig rättspraxis. Domstolens
president är (1927) Max Huber (Schweiz), dess
sekreterare Åke Hammarskjöld (Sverige).
Litt.: Nationernas förbund, »Recueil des
traités», VI (1921), och »The permanent court
of international justice» (1926); D. G. Nyholm,
»La cour permanente de justice
internatio-nale» (i »Les origines et 1’oeuvre de la
So-ciété des nations», 2:a uppl. 1924); W.
Schüc-king och H. Wehberg, »Die Satzung des
Völ-kerbundes» (2:a uppl. 1924); Manley O.
Hudson, »The work of the permanent court of
international justice during four years» (1926;
ingår i serien World Peace Foundation Pam-
phlets); Å. Hammarskjöld, »Haag och Genève»
(i Svensk Tidskr. 1927). F. K. J.
Fast anslag, se Statsanslag.
Fastboni, Ernst Fredrik, skådespelare
och teaterförfattare (f. 1871 1/i). Var 1892
—1904 och 1906—10 anställd vid Folkteatern,
1904—06 och 1910—26 vid A. Ranfts teatrar
och är från 1926 åter fäst vid Folkteatern.
F. har skrivit ett stort antal förträffliga
folkkomedier, bl. a. »Jag gifta mig — aldrig!»,
»En kärlekssaga», »Halta Lena och vindögda
Per», »Skeppar-Johans pojke», »Lots i
bränningar», i vilka han själv medverkat som
både regissör och skådespelare. F:s övriga
roller utgöra ett skiftande galleri av
övervägande folklig art, från Erik i
»Värmlän-ningarne» och Sven i »Nerkingarna» till
Andersson i »Andersson, Pettersson och
Lundström» och Gaspard i »Debutanten och hennes
far». — F. är som författare och
skådespelare med djupa rötter fäst vid Roslagen,
vars liv han med stor teaterkunskap vet att
skildra. G. K-g.
Fastebrev var i svensk rätt före k. f. 16
juni 1875 ang. lagfart å fång till fast
egendom och är i finländsk rätt alltjämt
det bevis, som av rätten meddelas över
oklandrad lagfart å fast egendom (1734
års lag, jordabalken 4:1, 2). Ordets första
del kommer av fastar, d. v. s. gode män,
som voro närvarande vid köp, skifte, gåva
eller förpantning av jord samt vid vissa andra
juridiska handlingar. Då sedermera
domstolens ledamöter tjänstgjorde som fastar el.
m. a. o. själva rättshandlingen försiggick
inför domstolen, kallades det därom av denna
utfärdade beviset f., d. v. s. fastarnas intyg.
Den senare rättsutvecklingen förläde själva
föryttringen av jorden till ett tidigare
moment och lät vissa uppbud (se d. o.) inför
rätta föregå meddelandet av f. Enl. nu
gällande svensk rätt meddelas ej längre f.
utan i stället lagfartsbevis. Jfr
Lagfart. (C. G. Bj.)
Fast egendom, se Egendom, sp. 348.
Fasterna, socken i ö. Uppland, Sjuhundra
härad, Stockholms län, 26 km v. om
Norrtälje; 114,92 kvkm, 1,364 inv. (1927). Odlad
bygd vid Skedviken i s., f. ö. mest öde
skogsmarker. 1,943 har åker, 5,994 har skogs- och
hagmark. S. om kyrkan vid Skedviken Mörby
slottsruin. Egendomar: Rånäs m. fl. under
Gimo bruk. Pastorat i Ärkestiftet, Sjuhundra
kontrakt.
Fa’sti (näml. di’es, dagar; av fas, rätt), lat.,
de dagar, då rättskipning fick äga rum i
forntidens Rom; övriga dagar hette di’es nefa’sti
(huvudsaki. helgdagar). F. betyder ock en
förteckning över årets alla dagar, vilken angav
dagar för världsliga förrättningar eller
gudstjänst och fester, m. a. o. den romerska
almanackan eller kalendern. Fragment av dylika
f. ha bevarats. De utarbetades av pontifices;
offentligen anslogos de f. ggn omkr. 304 f. Kr.,
senare regelmässigt, och utgåvos ofta samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
