Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasti - Fastighet - Fastighetsbevillning - Fastighetsbildning i stad - Fastighetsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
Fastighet—Fastighetsbok
150
kommenterades; så av bl. a. Ovidius. F.
betyder ock ämbetsmanna- och
triumfatorsläng-der, förteckning på konsuler, pretorer m. fl.
och på fältherrar, som triumferat. R. Tdh.*
Fastighet, se Egendom. I
beskattningshänseende skiljes i Sverige mellan
jordbruksfastighet och annan f. (jfr Bevillning).
För all inom riket belägen fast egendom skall
med de undantag, som angivas i 5 § av 1910
års bevillningsförordning, utgöras bevillning
efter f:s uppskattade värde. 1926 uppgingo
de uppskattade värdena på fast egendom, för
vilken bevillning erlägges, till omkr. 16,5
milliarder kr., därav för jordbruksfastigheter
omkr. 6,5 och för annan f. omkr. 10
milliarder kr. Värdet å fast egendom, för vilken
bevillning ej erlades, utgjorde omkr. 1,6
milliarder kr., varav omkr. 586 mill. kr. belöpa
å staten tillhöriga f. och återstoden å f.,
tillhörande kommuner m. fl. (A. Bm.)
Fastighetsbevillning, den bevillning, som
erlägges för all inom Sverige belägen fast
egendom, vartill ock räknas frälseränta, med
undantag av sådan allmän egendom, som icke
lämnar reell inkomst. Nykterhetsföreningar
äro fria från f. för dem tillhöriga byggnader,
som äro avsedda för deras verksamhet som
sådana, för såvitt de icke upplåtas till
begagnande mot vederlag. Samma grundsats
gäller i fråga om kyrkobyggnader och bönhus,
tillhöriga samfund eller enskilda. Ägare eller
innehavare av lägenhet är i regel befriad från
f., om lägenhetens enda eller huvudsakliga
värde utgöres av åbyggnaden och dess
tax.-värde understiger 1,000 kr. Jfr
Bevillning. J. R. N.
Fastighetsbildning i stad benämnes numera
i svensk lag sättet att bestämma vilka
jordområden i stad, som må anses som särskilda
fastigheter (d. v. s. rättsliga enheter eller
föremål för särskild äganderätt, särskild
inteckning, särskild taxering o. s. v.). En mera
fullständig reglering av detta ämne har ägt
rum först genom lagstiftning 12 maj 1917,
tillkommen efter fleråriga förarbeten och
sedermera i vissa delar ändrad. Om denna
lagstiftnings innehåll må här anges följ,
huvudgrunder. Stadsområdet är dels planlagt, dels
icke planlagt. Gränsen för det planlagda
området (se Stadsplan) bestämmes efter
gammal hävd eller genom stadsfullmäktiges av
K. m:t fastställda beslut. Den för bebyggande
avsedda delen av det planlagda området
indelas i tomter (se Tomt), en indelning, som
kan vara av ålder bestående eller göras i
administrativ ordning. Gammal tomt
räknas alltid som särskild fastighet i
rättslig mening, genom tomtindelning nybildad
tomt däremot ej, förrän den på ägarens
begäran införts i stadens tomtbok (se d. o. samt
Fastighetsregister för stad) eller,
om tomten bildats genom sammanläggning
av särskilda områden, rätten lämnat
medgivande till denna. Andra fastigheter i stad,
inom eller utom det planlagda området, kallas
stadsägor; dessas gränser bestämmas f.
ggn i samband med upprättandet av
registerkartan (se därom nedan), under magistratens
prövning. Gränserna kunna sedermera ändras
genom sammanläggning, genom avstyckning
av visst område och genom delning i
kvotdelar (s. k. laga skifte). Utanför f. falla
vissa jordområden, näml. 1) sådana, som
un-dantagits för delägarnas gemensamma behov
eller eljest fått förbli oskiftade, samt 2) vägar,
gator, torg och andra allmänna platser
ävensom vattenområden, som ej höra till
fastigheter enskilt. Fastigheterna redovisas, var
och en under sin särskilda, av magistraten
åsatta beteckning (nummer, namn), i stadens
fastighetsregister (se d. o.) och
upptagas på en till detta hörande registerkarta.
Reglerna om f. kunna genom särskilt
förordnande av K. m:t göras tillämpliga även för
köping eller municipalsamhälle. Enbart
reglerna om tomtindelning gälla för flertalet
övriga municipalsamhällen i riket (se Mun
i-c i p a 1 s a m h ä 11 e). C. G. Bj.
Fastighetsbok, av offentlig myndighet förd
bok för inskrivning av rätt till fast egendom.
De rättsförvärv, som avse fast egendom,
skulle vara i hög grad osäkra, om de icke
kunde byggas på något yttre underlag utan
skulle för sin giltighet vara beroende av att
den, från vilken rätten härleddes, också
verkligen varit behörig innehavare därav. Från
uråldrig tid har man fordrat offentliggörande
av hithörande rättsförvärv och vid
offentliggörandet fäst en viss rättsverkan. Den
fullkomligaste av dylika anordningar är det s. k.
grundboks- el. fastighetsbokssystemet, som
efter äldre inhemska förebilder utbildats av
den tyska lagstiftningen. Av offentlig
myndighet föras för landets särskilda områden
böcker, vari varje fastighet har sitt särskilda
upplägg; där inskrives varje fastigheten
rörande rättsförändring.
F:s uppgift är att vara en lätt överskådlig
och fullt tillförlitlig källa till upplysning ang.
de rättsförhållanden, vilka anknyta sig till
en viss fastighet; envar, som vill inlåta sig
i något rättsärende ang. denna, skall därvid
kunna handla i tillit till bokens innehåll.
Skall detta syfte uppnås, måste det vara
regel, att allt, som finnes upptaget i boken,
gäller s å, som det där finnes upptaget, och
intet, som ej är angivet i boken, har rättslig
giltighet. Boken skall äga publica fides.
Fördelen med en sådan anordning skulle
köpas för dyrt, om därigenom den verkliga
rätten sattes i fara att offras för den
formella. Systemet kan icke användas, utan att
det tillika sörjes för att denna fara bragts ned
till ett mått, som ger lagstiftaren fog att lämna
den utom räkningen. Eljest måste
inskrivningens verkan begränsas till att endast giva
den i boken inskrivna rätten ett visst
företräde framför den icke inskrivna. Även med
sådan begränsning har inskrivningen stor
betydelse för omsättningens trygghet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>