Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastlagsris - Fastlagsspel - Fastlagssöndag - Fastoso - Fast punkt - Fast räkning - Fastställelsetalan - Fat el. Åm - Fatabur el. Fatbur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Fastlagsspel—Fatabur
154
boskapen vid den tid den först utfördes på
bete. Hos letter och slaviska folk har det
varit sed att med ett dylikt kraftspö piska
brudparet, för att äktenskapet skulle bli
fruktsamt, ett bruk, som ej alldeles saknar
motsvarighet även i svensk folksed. — Seden
att piska varandra med ris fortlever i
Sverige utom under fastlagen också vid påsken
samt på ett och annat håll, liksom också
i Norge, även vid jul. Jfr Majstång,
Palmsöndag, Trollspö och
Träd-kult. N.E. H.
Fastlagsspel (ty. Fastnachtsspiele), en art
av folkliga lustspel, som mot slutet av
medeltiden uppkom i städernas hantverksgillen; de
uppfördes företrädesvis vid de folkfester,
som firades under fastlagen. Sin egentliga
utveckling ha f. nått i Tyskland och Schweiz.
Till sin typ sammanhöra f. närmast med de
realistiska folkscener, som utvecklats ur det
liturgiska medeltida bibeldramat, ehuru f. i
regel än starkare betona det burleska
elementet. Vissa f. finnas emellertid även, som
präglas av en moraliskt-satirisk tendens och ha
didaktiskt syfte. Bland författare till f.
nämnas från 1400-talet särskilt mästersångarna
gjutaren Hans Rosenplüt och barberaren Hans
Folz samt från 1500-talet den berömde
skomakaren Hans Sachs (se d. o.) och prokuratorn
Jacob Ayrer (se d. o.). En rikhaltig samling
f. från 1400-talet är utg. av A. v. Keller
(»Fastnachtsspiele aus dem 15. Jahrhundert»,
1853—58). — Också till Sverige fortplantade
sig f. Från 1400-talets mitt omtalas en liten
dialog, »Huru jwl och fasta the trättä».
»Komedier», uppförda under fastlagen, nämnas
sedan både vid 1500-talets slut och vid
1600-talets början. Enl. ett påbud i Stockholm 1609
förbjödos »gesäller, lärdrängar och andra uti
varjehanda ämbeten här i staden vid denna
nu tillstundande fastlagstid att föröva så i
krogar som uppå gator alla handa insolentier,
styggelse och, som de kalla, f.». A. F.*
Fastlagssöndag, se Kyrkoår och Q u i
n-quagesima.
Fastoso [-tå’så], it., mus-, pompöst.
Fast punkt, en sluten, med stormhinder
runt om försedd och därigenom stormfri
befästning, från vilken eld kan avgivas
åt alla sidor. Av en i en försvarslinje
ingående fast punkt begär man, att den med eld
skall kunna behärska mellanrummen till
sido-liggande fasta punkter. Som ex. på fasta
punkter må nämnas forten i en fästnings
huvudförsvarslinje, skansar och blockhus. Jfr
F ä 1 t b e f ä s t n i n g. L. af P.
Fast räkning. Köp i f. innebär, att köparen
iklätt sig betalningsskyldighet för det köpta
varupartiet, oavsett om han i sin tur kan helt
el. delvis sälja det el. icke. Motsats:
kommission. K. H. A.
Fastställelsetalan. För att förstå vad
begreppet f. innebär måste man göra sig reda
för av vilka olika slag en processuell talan
kan vara. Man skiljer, med hänsyn till
be
skaffenheten av det rättsskydd, som i
rättegång kan av käranden begäias, emellan
full-görelsetalan, f. och talan om konstitutiv dom.
Då en person anhängiggör en civil process,
gör han vanl. gällande, att han äger ett
anspråk i privaträttslig mening (d. v. s. en
rättighet att fordra en prestation); han vill
genom processen vinna en dom, som förpliktar
motparten, svaranden, att fullgöra denna
prestation. En sådan talan är en
fullgörel-s e t a 1 a n. Domen, varigenom denna talan
bifalles, framträder i allm. i yttre måtto som
blott förpliktande svaranden att fullgöra den
prestation käranden fordrat men innehåller i
och med detta förpliktande även en
faststäl-lelse, att den påstådda rättigheten existerar.
En kärandes talan kan emellertid avse att av
domstolen erhålla en dom, som innehåller
blott en fastställelse, vare sig av ett anspråk
i ovannämnda mening eller av en annan
rättighet, t. ex. äganderätt, icke därjämte ett
förpliktande. Denna sistnämnda talan kallar
man en fastställelsetalan. Den kan
vara positiv eller negativ. I förra fallet
vill käranden ha fastställt, att han är
berättigad, i det senare, att han icke är
förpliktad. Det gives vidare anspråk, som gå
ut på att ernå en rättsändring och som tillika
äro sådana, att, i den händelse de i
processen bifallas, själva domen åstadkommer
förändringen. Domen säges i dessa mål vara av
konstitutiv natur. Det typiska ex. är
talan om äktenskapsskillnad. Då domstolen
dömer till äktenskapsskillnad, åstadkommes
upplösningen av äktenskapet genom själva
domen; det erfordras ej någon särskild
verkställighet utöver det uttalande, som
innefattas i domen. Häri ligger det för de
konstitutiva domarna karakteristiska.
I svensk rätt saknas varje allmänt
stadgande om f. I en del särskilda fall är enl.
åtskilliga lagrum, av vilka det mest
omfattande är 6 § i k. f. om tioårig preskription
och om årsstämning 4 mars 1862, f. medgiven.
I rättspraxis torde man, åtm. i fråga om
fordringsrättigheter, vara böjd för att icke
tillåta f. i andra fall, än lag anger. Under
vissa förutsättningar torde nog f. dock böra
medgivas. Förutsättningarna kunna
formuleras så: Det skall föreligga en rättsovisshet,
som inverkar menligt på kärandens
rätts-situation och vartill svaranden genom sitt
förhållande givit anledning. I utländsk
modern processrätt är denna princip godkänd;
den förordas för svensk rätt av
processkommissionen i dess reformförslag av 1926. —
Den negativa f. gick i den äldre
processteorien under namnet provokatorisk
rättegång; de teoretiska skäl, som
grundade denna benämning, äro numera
övergivna. E. K. (T. E.)
Fat el. Å m, fordom brukligt rymdmått för
våta varor, i Sverige = 4 ankare = 60
kannor = 157 1.
Fatabur, el. F a t b u r (se d. o.), förrådskam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
