Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feber - Feberdiet - Feberfördrivande medel - Febergummiträdet - Febermedel, Feberfördrivande medel, Antipyretiska medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Feberdiet—Febermedel
190
189
emellertid en hel rad andra slags
febertillstånd. Så observeras temperaturstegring vid
injektion i blodet av främmande äggvita, t. ex.
serum el. sönderdelningsprodukter av äggvita,
ss. pepton, albumoser, urin m. m. Hit hör
även den f., som uppkommer, då kroppens
egen vävnad sönderfaller, antingen det är
fråga om ett sår, uppkommet genom operation
el. yttre skada, el. om vävnadsdöd av annan
anledning, t. ex. bristande blodtillförsel,
förgiftningar, stark påverkan av solstrålar el.
röntgenstrålar o. s. v. På grund av att
ägg-viteslagg tydligen har förmågan att reta
värmecentrum, har man framkastat den tanken,
att bakterierna skulle åstadkomma f. först
sekundärt, sedan de framkallat
äggvitesönder-fall i vävnaderna. Uteslutet är emellertid
icke, att bakteriegifterna själva direkt reta
till temperaturstegring, sedan de kommit in
i cirkulationen. I vissa fall uppkommer f.
genom direkt retning på värmecentrum genom
tryck från svulster, blödningar m. m., ett
fenomen, som är analogt med värmesticket.
F. beror emellertid icke alltid på ett
abnormt tillstånd hos värmecentrum. Stundom
händer det, att en temperaturförhöjning
kommer till stånd, emedan yttre förhållanden
hindra värmeregleringsapparaten att fungera.
Så t. ex. visa personer, som kroppsarbeta i
instängda rum, där luften är mättad med
fuktighet, en avsevärd höjning av
kroppstemperaturen, beroende på att avdunstningen
hindras. Blir värmeavgivandet otillräckligt,
kan kroppstemperaturen stiga så, att sjukliga
symtom inställa sig, till en början dock endast
i form av huvudvärk och allmänt illamående.
Slutligen kan emellertid medvetslöshet
plötsligt uppkomma, och detta kallar man
värmeslag. I vissa fall inträder då döden, och
detta brukar ske under krampanfall, hög
pulsfrekvens och respirationsrubbningar.
Kroppstemperaturen är vid de dödligt förlöpande
fallen mycket hög, ofta betydligt över 42°.
Vid obduktionen finner man ej som i vanliga
fall blodet koagulerat utan flytande. Eljest
påträffas icke många förändringar, som kunna
förklara hur döden uppkommit. Dylika höga
temp. kallas hyperpyretiska och kunna
stundom iakttagas vid infektionssjukdomar
strax före el. efter dödens inträdande. I allm.
är en kroppstemperatur över 42° icke förenlig
med livets bibehållande.
En del sjukdomar karakteriseras av
feberkurvor av en särskild typ. På en feberkurva
brukar man urskilja tre stadier, näml,
stadium incrementi, då f. stiger, acme el.
fasti-gium, då den är på sin höjdpunkt och i stort sett
oscillerar kring ett och samma förhöjda
medelläge, samt slutligen stadium decrementi, då
den sjunker. Med febris continua menar man
en f., som utan större variationer under en
längre tid håller sig konstant. Sådan f.
brukar förekomma vid nervfeber. Febris
remit-tens åter är ett uttryck, som man använder,
då temperaturkurvan visar oregelbundna
top
par. Insättandet av en dylik febertopp brukar
gå hand i hand med frossbrytning, under det
att försvinnandet av feberstegringen sker
under svettning. En dylik remitterande
feber brukar karakterisera blodförgiftning
(sepsis), och frossbrytningen samt
febertoppen utmärka, att en ny mängd bakterier
kommit ut i blodet. Med
intermitte-rande feber menar man en f., vilken
kännetecknas av febertoppar, som återkomma
med regelbundna mellanrum. Dylik f. ser man
vid malaria el. frossa, som denna sjukdom
kallades, då den förekom i Sverige. Var tredje
el. fjärde dag, olika vid olika former av
malaria, komma en febertopp och en frysning,
motsv. ett visst utvecklingsstadium av
ma-lariaplasmodier i patientens blod. —
Hektisk kallar man en f., där
kvällstemperatu-ren är lägre än morgontemperaturen. Dylik
f. förekommer stundom vid lungtuberkulos. —
F. kan falla antingen småningom (lysis) el.
på en gång (crisis). Dylikt kritiskt
temperaturfall karakteriserar en del sjukdomar, t. ex.
lunginflammation.
Huruvida f. är till nytta el. skada, därom
ha åsikterna svängt fram och tillbaka i
medicinens historia. Denna fråga innesluter ju i
sig också spörsmålet om ändamålsenligheten
av att använda febernedsättande medel, s. k.
antipyretica (se F e b e r m e d e 1). F. n. synes
man mest böjd att i temperaturstegringen se
ett led i kroppens kamp mot skadliga
smittämnen, och därför iakttager man en viss
återhållsamhet i begagnandet av febermedel.
Febertemperaturens motsats kallas k o
1-lapstemperatur. En dylik låg
kroppstemperatur kan erhållas genom att blodbanan
hastigt översvämmas av gifter, som verka
förlamande på värmecentrum. Dessa gifter
äro desamma, som i mindre doser verka
feber-framkallande, d. v. s. främmande
äggvite-kroppar, bakteriegifter o. s. v.
Kollapstem-peratur inträder också, om kroppen längre tid
utsättes för svår kyla.
Den allmänna kroppstemperaturen kan
naturligtvis icke nedsättas längre än till en viss
gräns, utan att döden inträder. Att döma
efter djurexperiment bör
rektaltemperatu-ren (temp. i ändtarmen) kunna sjunka ända
till 20°, innan döden inträder, vilket dock
icke betyder, att temp. i de inre organen är
så låg. Människor, som på detta sätt
anträffas höggradigt avkylda men ännu levande,
befinna sig i ett stadium av antingen eufori
(se d. o.) el. medvetslöshet. H. B-d.
Feberdiet, se Diet, sp. 892—893.
Febeifördrivande medel, se Febermedel.
Febergummiti ädet, se E u c a 1 y p t u s.
Febermedel, Feberfördrivande
medel, Antipyretiska medel (lat.
anti-pyrética, antifebrilia), medel, som nedsätta
den vid feber sjukligt stegrade
kroppstemperaturen antingen genom att nedsätta
ämnesomsättningen och därmed värmebildningen i
kroppen eller genom att öka blodflödet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
