Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feidias el. Fidias - Feif, Casten - Feijó, Antonio de Castro - Feijóo y Montenegro, Benito Jeronimo - Feilberg, Henning Frederik - Feilberg, Ludvig - Feilitzen, von, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Feif—Feilitzen, von
204
»Feidias’ Athena» (i hans »Antik och
nyantik», utg, av A. Hahr 1921); H. Schrader,
»Phidias» (1924; starkt kritiserad av L.
Cur-tius i Gnomon 1925); H. E. Kjellberg, »Fidias
och Partenon» (i Tidskr. för Konstvetenskap,
11, 1927), där nyare litt. diskuteras. E.L-k.
Feif, Gasten, frih., ämbetsman (1662—
1739). Tillhörde en till Stockholm på
1600-talet inflyttad skotsk släkt, av vilken olika
medlemmar adlats med namnen Adlerstolpe,
Ehrensparre och Feif.
F. var först
hattmakarlärling, ingick 1682
i kungl. kansliet, blev
registrator vid inrikes
civilexpeditionen 1697,
medföljde i fält, blev
sekr. 1704 och adlades
1705. Han blev
krigsråd 1708, kansliråd
och statssekreterare
vid
inrikesexpeditio-nen 1709. I Bender
intog F. en medlande
ställning mellan rådet och konungen. Han
tyckes ha varit inflytelserik i finansfrågor. F. var
1715 med Karl XII i Stralsund, blev s. å. frih.
och var ombudsråd vid krigsexpeditionen 1715
—19. På denna post uppbar han en krigs- och
sjöministers under de alltmera betungande
krigsåren oerhörda arbetsbörda. 1723 blev han
president i Statskontoret. F. var idérik och
nitisk samt synes, trots beskyllningar för
motsatsen, ha varit oegennyttig. Brev från F.
äro tryckta bl. a. i Karolinska Förbundets
Årsbok 1911 (till Chr. Polhem) och i
Person-historisk Tidskrift 1921 (till Arvid Horn 1710
-—12). Om F:s finansiella reformer se
uppsats av D. Almqvist i Karolinska Förbundets
Årsbok 1922. H. B-n. (B. H-d.)
Feijö [fäi^å’], Antonio de Castro,
portugisisk diplomat och skald (1860—1917).
Blev 1893 chargé d’affaires och 1902 minister
i Stockholm, där han stannade till sin död.
F. hängav sig tidigt åt skaldekonsten och
intog en plats i den grupp av lyriker, som
i Portugal motsvarade de franska
»Parnas-siens». Bland hans verk må nämnas
diktsamlingarna »Lyricas e bucolicas» (1884) och »Ilha
dos amores» (1897). Av F :s dikter har Göran
Björkman översatt till svenska bl. a. »Fallna
blad» (1893) och »Dikter» (1895). (K. A. H.)
Fei joo y Montene’gro [fei^å’å i-], B e n i t o
Jeronimo, spansk skriftställare, prof, och
benediktinmunk (1676—1764). F. ägde
omfattande lärdom, förde under hela sitt liv en
ihärdig kamp mot tidens vidskepelser och
fördomar samt var i mycket en föregångsman.
Hans skrifter, som omfatta filosofi, historia,
statskunskap, filologi, geografi, matematik,
astronomi, medicin, litteratur, konst m. m., äro
samlade i hans encyklopediska arbete »Teatro
crftico universal» (8 bd, 1726—39) och i
»Car-tas eruditas» (5 bd, 1742—60). F. åtnjöt
europeiskt rykte: hans bästa skrifter finnas i Ri-
vadeneyras »Biblioteca de autores espanoles»,
vol. 56. Litt.: Spanska monogr. av E. Pardo
Bazän (1877) och M. Morayta (1913). Ad.H-n*
Feilberg, Henning F rederi k, dansk
folklivsforskare (1831 ®/8—1921 8/io). F. blev
1855 teol. kand, och 1859 kyrkoherde i Slesvig
men avsattes 1864 av de tyska myndigheterna.
Han var kyrkoherde i
trakten av Ribe 1868
—91 och ägnade sig
därefter uteslutande åt
sina vetenskapliga
arbeten. 1863 utgav han
en god skildring av /
folklivet i mellersta
Slesvig, »Fra heden»,
och 1889 den
förträffliga folklivsskildring-en »Dansk bondeliv,
navnlig i Vestjylland»
(2:a uppl. 1898; bd 2
1899). Ett senare stort populärt verk är »Jul»
(2 bd, 1904), vari han sökte klarlägga
julens uppkomst och innebörd som folklig högtid.
1886—1914 utkom F:s huvudarbete, »Bidrag
til en ordbog over jydske almuesmål», ett
ypperligt och omfattande språkvetenskapligt verk,
som tillika ger en mängd upplysningar om
allmogens liv och tänkesätt. I serien
»Danmarks folkeminder» utgav han
specialstudierna »Bjærgtagen» (1910), »Sjæletro» (1914)
och »Missens historie» (1918). Dessutom
lämnade F. i Dania, Aarbog for Dansk
Kul-turhistorie, och Zeitschrift des Vereins für
Volkskunde värdefulla bidrag till belysning
av vidskepelse, sagohistoria o. dyl. Hedersdr
vid Köpenhamns univ. (1914). F. var en bland
de förnämsta kännarna av nordisk
folklo-ristik. Biogr. av C. W. v. Sydow i
»Folkminnen och folktankar» (1921) och M.
Kristen-sen (1923). E. Ebg. (N. E. H.)
Feilberg, Ludvig, dansk författare (1849
—1912). Blev 1883 docent i väg- och
vatten-byggnadslära vid Landbohöjskolen och 1887
regeringens inspektör för folkhögskolorna. I
en rad arbeten, bl. a. »Om störst udbytte af
sjælsevner» (1881; »Nutids själavård», 1917),
»Om ligelöb og kredsning i sjælelivet» (1896)
och »Om sjælelig ringhed» (1899—1902),
framlade han en egendomlig psykofysisk
levnads-lära, där han drog analogier mellan det
mänskliga själslivet och en mekanikens lagar
underkastad maskin. F:s saml. skr. utgå vos
1914—15. Litt.: V. Cavling, »L. F. og hans
levelære» (1915; 2:a uppl. 1927). P. E-t.
FéTlitzen, von, svensk släkt. Adam v.
F. (d. omkr. 1674) inkom 1620 från
Branden-burg till Sverige och fick gods i Livland. 1818
erhöll majoren Johan v. F. svenskt
adelskap, men hans gren utdog 1893. Hans bror
Carl Fredrik Johan v. F. (1802—-76)
var först löjtnant, sedan lantbrukare och
flyttade 1843 till Stockholm. Varm vän av konst
och litteratur, skapade han bl. a. Artisternas
och litteratörernas pensionsförening 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
