- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 7. Fackelros - Frölunda /
213-214

(1927) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fellingsbro (kontrakt) - Fellingsbro (socken) - Fellingsbro (municipal- och stationssamhälle) - Fellman, släkt - Fellman, Jacob - Fellman, Nils Isak - Fellner, Ferdinand - Felloid, Falsk kork - Fellow - Fellows, sir Charles - Fellowship - Feloni - Felräkningspenningar - Felsing, Georg Jacob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

Fellingsbro—Felsing

214

Fellingsbro, kontrakt i Västerås stift;
1,523,60 kvkm, 26,962 inv. (1927). Omfattar 5
pastorat: Fellingsbro; Lindesbergs stads- och
landsförsamlingar; Guldsmedshyttan; Näsby
och Ervalla; Ramsberg.

Fellingsbro, socken i F. härad; 357,49 kvkm,
6,970 inv. (1927). Omfattar i n. ödsliga
skogsbygder, i s. den bördiga
Fellingsbro-slätten. 11,934 har åker, 18,661 har
skogs-och hagmark. Talrika större egendomar,
däribland Grönbo, Kåfalla och Finnåker.
Industriella anläggningar: Oppbåga
trämassefa-brik m. fl. Skogstrakterna i n. äro sedan 1922
avskilda till Fellingsbro norra
församling (173 kvkm, 1,997 inv. 1927), som
med F. bildar en kommun. Pastorat i Västerås
stift, F. kontrakt. Se A. Garfvé, »F. sockens
historia» (1904; omarb. uppl. av E. Odhner
1926).

Fellingsbro, municipal- och
stationssamhälle i s. Västmanland vid Örebro—Köpings
järnväg, 15 km v. om Arboga; 107 har, 607
inv. (1927). Har gjuteri och mek. verkstad,
bl. a. för tillverkning av jordbruksmaskiner.
Inom F. ligger Fellingsbro
folkhögskola, invigd 1915, med hembygdsmuseum.
— Tax.-värde å fast egendom 1,548,000 kr.
(1925), bevillningstaxerad inkomst 546,030 kr.

Fellman, österbottnisk släkt, vars medl. i
flera generationer oavbrutet verkat som
präster i Lappmarken (i Finland). Den förste var
E s a i a s F. (d 1697), från 1648 präst i Enare,
från 1663 i Kemijärvi. Hans sonsons sonsons
son var Jacob F. Om honom och hans son
Nils Isak F. se nedan. Den sistnämndes bror
Gustaf Esaias F. (1843—1916) var 1900
—05 led. av senatens ekonomiedep. och adlades
1904. H. E.P.

Fellman, J a c o b, finländsk präst,
naturforskare (1795—1875); se släktöversikten.
Blev kyrkoherde i Utsjoki 1819, i Lappajärvi
1832; utgav andaktsböcker på lapska samt
anteckningar om Lappmarkens djur- och
växtvärld. Hans värdefulla »Anteckningar
under min vistelse i Lappmarken» (4 bd,
Helsingfors 1906) utgåvos av sonen (se nedan)
och hans samlingar från de numera utdöda
sydligaste finsk-lapska dialekterna 1918 och
1*920 i Finsk-ugriska Sällsk:s Journal, XXX
och XXXIII. K. B. W.

Fellman, Nils Isak, finländsk
ämbetsman, botanist, historisk forskare (1841—1919),
son till Jacob F. Studerade först botanik och
gjorde för detta ändamål 1861 och 1863 resor
i Ryska Lappmarken samt utgav »Plantæ
vasculares in Lapponia orientali sponte
na-scentes» (1864—69) och »Plantæ arcticæ
exsic-catæ in Lapponia orientali collectæ», I—IV
(1864). Han blev jur. kand. 1871, dir. i
statskontoret 1883, led. av senatens
justitiedepartement 1887, president i Vasa hovrätt 1900
och avgick 1902. S. å. upphöjdes han i adligt
stånd. Sina sista år ägnade han åt vidlyftiga
forskningar i lappmarkernas historia samt
utgav sin faders anteckningar (se Fellman,

J.) och samlingen »Handlingar och uppsatser
angående Finska Lappmarken och lapparna»
(4 bd, Helsingfors 1910—15), den kanske
förnämsta källan för kännedomen om Lapplands
och lapparnas historia. K. B. W.

FeTlner, F e r d-i n a n d, österrikisk
arkitekt (1847—1916). F., som föddes och dog i
Wien, blev specialist på teaterbyggnader. Han
utförde en mängd dylika i Österrike,
Tyskland, Ungern o. Ryssland. Lämnade även
ritningar till palats i Wien och Budapest. G-g N.

Felloid, Falsk kork, skivor av döda
celler med ej förkorkade väggar; de finnas
inlagrade mellan korklager. Felloidskikten
medverka till att ytterbarken flagrar av,
vilket sker med längre el. kortare mellanrum.

Fellow [fe’låu], eng., medlem (motsv. lat.
socius); i England bruklig benämning på
medlemmar av lärda korporationer, särskilt av
de styrande korporationerna vid colleges i
Oxford och Cambridge, vid Trinity college i
Dublin samt vid läroverken i Eton och
Winchester. En f. vid ett college (titeln är t. ex.
f. of Merton college, och befattningen kallas
fellowship) är ett slags avlönad docent med
delaktighet i collegets förvaltning. Några
professurer äro förbundna med fellowship i ett
college, vars namn då ingår i titeln, t. ex.
Merton professor of english language. Urspr.
voro fellowships förbundna med skyldighet till
celibat och innehades på livstid eller tills
giftermål ingicks; nu tillsättas de vanl. på vissa
år (vid Trinity college i Dublin dock alltjämt
på livstid). (V. S-g.)

Fellows [feTåuz], sir Charles, engelsk
fornforskare (1799—1860). Företog en mängd
arkeologiska forskningsresor och lyckades i
Mindre Asien (under resor 1839—44) upptäcka
ett flertal lykiska ruinstäder, ss. Xanthos,
Tios, Myra m. fl. En dyrbar samling där
anträffade fornminnen förvaras numera i
Bri-tish museum. V. S-g.*

Fellowship [feTäuJip], se Fellow.

Felonl (eng. felony, fr. félonie), urspr. brott
mot den en länsherre och hans vasall
ömsesidigt åliggande trohetsplikten. I England
betecknas numera med felony svårare förbrytelse
i allm., till skillnad från å ena sidan treason,
förräderi m. m., å den andra mindre
förbrytelser eller förseelser (misdemeanour, summary
offence).

Felräkningspenningar, avlöningsförmån åt
personer, vilkas verksamhet väsentligen
omfattar mottagande och utlämnande av
penningar. F. utgå antingen med bestämt belopp
eller i visst förhållande till storleken av
om-händerhavda medel (uppbördsprovision) och
betraktas som beskattningsbar inkomst. Av
allmänna medel utbetalas f. till kassörerna
i riksbanken samt till uppbördspersonalen
vid statens kommunikationsverk och
tullverket. R. V.

Felsing, Georg Jacob, tysk
kopparstic-kare (1802—83); jämte brodern
kopparstickaren och koppartryckaren Johan H e i
n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:14:47 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdg/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free