Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femern - Femhundras råd - Femina - Feminin - Femininum - Feminism - Femiska mineral - Femkamp - Femme - Femmänningar (tremänningar, fyrmänningar, tvåmänningar) - Femoral - Femsjö - Femtio äldste - Femur - Femårsberättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Femhundras råd—Femårsberättelser
218
av Holstein-Gottorp men indrogs 1713 jämte
de andra gottorpska länderna av Fredrik IV
till danska kronan; den övergick genom
krigen 1864 och 1866 till Preussen. Vid F.
utkämpades under svensk-danska kriget 1643—45
två ryktbara sjöslag, 1 juli och 13 okt. 1644.
Det första, även kallat slaget vid Kolberger
Heide, mellan Klas Fleming och Kristian IV,
blev oavgjort. I det andra slaget
tillintetgjordes en dansk flotta av en
svensk-holländsk under K. G. Wrangel. Om dessa slag
se A. Munthe, »Svenska sjöhjältar», V, 1—2: 1
(1905, 1908).
Femhundras råd, D e (fr. Conseil des
cinq-cents), se D i r e k t o r i u m.
Fèmina, lat., kvinna.
Feminin (lat. feminlnus), kvinnlig;
fruntim-mersaktig.
Femininum [sv. uttal fé’minl-] (lat. genus f.,
kvinnligt kön), se Genus.
Femini’sm (fr. féminisme), åskådning, som
hävdar kvinnans likställighet med mannen,
kvinnorörelse; stundom fruntimmersaktighet.
Femiska mineral. De bergartsbildande
mineralen indelas stundom i två stora grupper,
saliska och femiska. Sal i sk a (av S[i] och
Al) mineral äro kvarts samt NaAl-, KA1- och
CaAl-silikat, alltså framför allt fältspater och
fältspatoider, femiska (av Fe och M[g]), de,
som ha Ca, Mg, Mn och Fe som baser, alltså
pyroxen- och amfibolmineral, olivin, granat,
epidotgruppens mineral m. fl. K. A. G.*
Femkamp, idrottstävling, som omfattar fem
olika grenar. Antik f., pentatlon,
bestod av löpning (vanl. omkr. 200 m),
längdhopp, diskus- och spjutkastning samt
brottning (den förnämsta grenen). Numera har f.
följ, sammansättning: längdhopp,
spjutkastning (bästa hand), löpning 200 m,
diskuskast-ning (bästa hand) och löpning 1,500 m. —
Modern f. är en militär idrottstävling,
omfattande pistolskjutning, simning (300 m,
fritt simsätt), värjfäktning, terrängritt (omkr.
5,000 m) och teri änglöpning (4,000 m). Båda
formerna av f. förekomma vid olympiska
spelen ; bedömningen sker genom poängberäkning.
I modern f. står Sverige f. n. främst i
världen; de svenska officerarna erövrade vid
spelen i Stockholm 1912, Antwerpen 1920 och
Paris 1924 samtliga första, andra och tredje
pris. Ä. S-n.
Femme [fam], fr., kvinna. — F. de chambre
[-de Ja’br], kammarjungfru.
Femmänningar, liksom även t r e m ä
n-n i n g a r och i vissa fall f y r m a n n i n g a r
(i undantagsfall tvåmänningar,
fördubb-lingsregementen), uppsattes på grund av
konungens påbud under Karl XII med början
1700 som reservtrupper till den stående
indelta armén, vilken genom kriget hade tagits
i anspråk för tjänst i främmande land. De
bildades därigenom, att tre, fyra eller fem
rusthåll eller rotar skulle förena sig för
uppsättande av en ryttare, resp, en knekt
(tillhörande fotfolket). Det fel, som förefanns i
Karl XI :s indelningsverk, bristen på reserv,
oförmågan av elasticitet, framträdde sålunda
vid det första prov, som den redan helgjutna
organisationen fick uthärda. Dessa trupper
bildade särskilda reg:ten, vilka allmogen
ansåg böra stanna inom hemlandet. Men de
fördes snart utom landet och gingo förlorade,
varefter de till största delen nyuppsattes efter
1709 års olyckor samt ytterligare en eller två
gånger. Efter krigets slut upplöstes
regementena eller övergingo till att bli värvade reg:ten
med namn efter sina chefer. Jfr V a r g
e-r i n g. M. B-dt.
Femoräl, som har samband med femur (låret).
Femsjö, socken i v. Småland, Västbo härad,
Jönköpings län, intill Hallandsgränsen och
gränsen mot Kronobergs län; 72,94 kvkm,
617 inv. (1927). Omfattar vidsträckta
mossar och skogbevuxna höjder (bok m. m.)
kring sjöarna Hallasjön, Södra Färgen,
Mellan Färgen, Femmen och Friilen. 442 har
åker, 1,114 har vatten, 4,762 har skogs- och
hagmark. Ingår i F., Långaryds och
Färga-ryds pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Femtio äldste, Borgerskapets, se Äldste.
Fe’mur, lat., lår (se d. o.).
Femårsbei ättelser, de stati stiskt-ekonomiska
redogörelser, som förr vart femte år skulle
avgivas till K. m:t, för Stockholms stad av
överståthållaren och för länen av
landshövdingarna. Enl. 1634 års R. F., 1660 års
addi-tament och 1635 års landshövdingeinstruktion
skulle landshövdingarna varje år på
trettondagen infinna sig i Stockholm för att svara
för sin förvaltning och tre år efter sin
utnämning redogöra för hela sin tjänstetid.
K. m:t beslöt 9 maj 1662 att i stället infordra
skriftliga ämbetsberättelser från dem. För
tiden 1652—75 jämte, beträffande Finland, för
1638 finnas sådana från landshövdingar och
med dem likställda tryckta i »Nya handlingar
rörande Skandinaviens historia», d. 21 (1850).
Enl. 1687 års landshövdingeinstruktion samt
1719 och 1720 års R. F. skulle sådana
berättelser insändas endast då så påfordrades. 1735
ålades landshövdingarna att före varje
riksdag till K. m:t inkomma med redogörelser
över länens tillstånd. Efter statsvälvningen
1772 synes bruket att insända dem ha
upphört. De avskaffades 9 sept. 1778 men
återinfördes 13 maj 1802 i form av
femårsberättelser till Kammarkollegium fr. o. m. 1805.
Enl. bestämmelser 17 april 1821 skulle de åter
insändas till K. m:t. överståthållarämbetet
ålades 4 maj 1827 inkomma med liknande
berättelser för Stockholm. Från 1823 utkommo de i
tryck och enl. K. m:ts beslut 28 mars 1862 och
27 nov. 1863 fr. o. m. perioden 1856—60 i
Sveriges officiella statistik, littera H, jämte
sammandrag, utarbetade av Statistiska
centralbyrån. Senaste berättelser äro för åren 1901
—05. Då f. emellertid icke ansågos fylla sin
uppgift, inskränkte K. m:t 8 febr. 1911
myndigheternas skyldighet att avge sådana till
att endast omfatta vissa primäruppgifter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
