Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feret, Jean Baptiste - Fergana - Fergus falls - Ferguson, Adam - Ferguson, sir Samuel - Fergusonit - Fergusson, James - Fergusson, Robert - Fergusson, sir William - Feriae - Feriearbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Fergana—Feriearbete
248
uppdrag att måla blomsterstycken i Kungl.
slottet. Representerad i flera svenska
samlingar. G-g N.
Fergäna, landskap i socialistiska federativa
sovjetrepubliken (S. F. S. R.) Usbekistan, kring
övre Syr-darja och dess källfloder Naryn och
Kara-darja; omkr. 33,000 kvkm. F. är ett
sänkningsområde mellan de ända till 6,000
m höga Tjatkal-tau (Tien-shansystemet) och
Alai. Som en ö. avslutning står
Fergana-kedjan. F.-bäckenet är till största delen täckt
av bördig lössjord. Karakteristiskt för
Fer-ganakedjans västsluttning är ett brett bälte
av yppig lövskog på en höjd av 1,400—2,400
m ö. h. Klimatet är torrt och varmt. De
konstbevattnade områdena i F. upptaga omkr.
900,000 har. Odling av säd (främst vete),
bomull (298,000 har 1913), ris, lucern, vin,
frukt, mullbärsträd (för silkesmaskodling)
m. m.; boskapsskötsel (hästar, nötboskap, får
och getter, kameler m. m.). Salt, bergolja
(29,000 ton 1910) och något kol (mest
brunkol) utvinnas. Transkaspiska järnvägen går
till Andishan med bibana från Kokand till
Namangan. Huvudstad är Fergana (förr Nya
Margelan, därpå Skobelev; 14,909 inv. 1920),
största staden Kokand (120.984 inv.).
Provinsen F., som sträcker sig in över Pamir,
omfattar 142,800 kvkm med 2,165,700 inv.
(1920). E. L-r.
F:s centrala del utgjorde före den ryska
erövringen 1875—76 emiratet Kokand (om
dess historia se K o k a n d och T u r k e s t a n).
Från 1876 var F. en provins i ryska
general-guvernementet Turkestan, tills där efter ryska
bolsjevikrevolutionen 1917 flera små autonoma
sovjetrepubliker bildades, ur vilka
småningom den nuv. sovjetrepubliken Usbekistan
framgått.
Fergus falls [fö’gos fä’lz], stad i Minnesota,
U. S. A., vid Red river, 265 km n. v. om
Min-neapolis; 7,581 inv. (1920). Säte för
Northwestern college (se
Augustana-syno-d e n, sp. 497), grundlagt 1900.
Ferguson [fö’goson], Adam, skotsk filosof
och historiker (1723—1816), prof, vid univ. i
Edinburgh 1759—85. F. satte andlig
fullkomlighet som det högsta goda och ansåg denna
vinnas i samhällslivet. Bland hans arbeten
märkas »Essay on the history of civil society»
(1767), den historiska undersökningen
»History of the progress and termination of the
Roman republic» (1783) och »Principles of
moral and political Science» (1792). C. H-m.
Ferguson [fö’goson], sir S a m u e 1, irländsk
författare (1810—86). Tillhörde skaparna av
en gaelisk renässans inom Irlands poesi (»Lays
of the western Gael», 1865, »Poems», 1880,
eposet »Congal», 1872, m. m.) samt sysslade
även med irländsk arkeologi och filologi. Litt.:
Mary C. Ferguson (hans änka), »Sir S. F. in
the Ireland of his day» (2 bd, 1896).
Fergusonlt, mineral, huvudsaki. bestående
av yttriumniobat. Förekommer i
granitpeg-matiter, t. ex. vid Ytterby samt i s. Norge.
Fergusson [fä’gøson], James, skotsk
arkeolog, författare (1808—86). Var en tid
affärsman i Indien och blev där under vidsträckta
resor förtrogen med äldre indisk
byggnadskonst. Därom utgav han bl. a. »Illustrations
of the rock-cut temples of India» (1845; omarb.
uppl. 1864). F. skrev även »Illustrated
handbook of architecture» (2 bd, 1855; ny uppl.
i 3 bd 1865—67), »History of architecture
in all countries» (2:a uppl. i 4 bd 1873—76)
och »The ca ve temples of India» (1880; tills,
m. J. Burgess). Han skrev även ett
mytologiskt arbete, »Tree and serpent worship»
(1868; 2:a uppl. 1873), och betonade i »Essay
on a proposed new system of fortification»
(1849) med först långt senare uppskattad
framsynthet jordverkens företräde framför
murade befästningsanläggningar. (V. S-g.)
Fergusson [fä’goson], Robert, skotsk skald
(1750—74). Tillhörde de humoristiska,
realistiska skildrarna av det skotska folklivet och
intar som sådan platsen mellan Allan
Ram-say och Burns. Han anknöt liksom dessa
gärna till tidigare folklig diktning i
Skottland. F:s »Poems» (1773 och senare) voro av
stor betydelse just för Burns. Litt.: Biogr. av
Grosart (1898;; F. F. Henderson, »Scottish
vernacular literature» (1898). (S. B. L.)
Fergusson [fö’goson], sir William,
engelsk kirurg (1808—77); utbildad i Edinburgh,
sedermera prof, vid King’s college i London
och hovkirurg. F. var en banbrytare för den
»konservativa» kirurgien, vilken i det längsta
söker undvika amputationer.
Fériae, lat., »helgdagar», »helg» hos
forntidens romare (ung. = dies festi, i motsats
till dies profesti, söckendagar). F. voro dels
offentliga, dels enskilda (t. ex. födelse- och
begravningsdagar). De förra firades dels
regelbundet på vissa dagar varje år, dels
årligen på dag, som bestämdes av vederbörande
myndighet, t. ex. F. Latinae, latinernas
för-bundsfest på Albanska berget till
förbunds-guden Jupiter Latiaris ära, dels av särskild
anledning vid utomordentliga tillfällen. — I
kyrkospråket betecknade f. till en början
dagar, firade till Guds el. ett helgons ära,
sedermera, i likhet med veckan efter påsk, som
alltfort var helg, och emedan en kristen
dagligen borde feriare a peccato, »vara ledig från
synd», veckodagarna: söndag feria prima (el.
vanl. Dominica}, måndag feria secunda o. s. v.,
lördag dock vanl. Sabbatum. — Se Ferier
och Kalender. H. Sgn.
Feriearbete, vanl. benämning på det
studiearbete, som lärjungarna vid allmänna
läroverk fullgöra under ferierna. I äldre
skolordningar (1649, 1807, 1820) föreskrives el.
förutsättes sådant arbete, vanl. bestående i
repetition av den förut genomgångna
årskursen. Genom k. kung. 22 mars 1895 föreskrevs
obligatoriskt f. som tillägg el. supplement till
kurserna. När genom läroverksstadgan 18 febr.
1905 ferierna förkortades med omkr. två
veckor, avskaffades obligatoriskt f., och i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
