Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feriearbete - Feriebarn (Sommarbarn) - Feriehem - Feriehemsfonden (Fonden för läroverkselevernas egna feriehem) - Feriekolonier - Feriekurser - Ferier - Feringhi - Ferla - Ferlin, Paul Roland - Ferman - Fermanagh - Fermat - Fermat, Pierre de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Feriebarn—Fermat
250
intogs i stadgan en uppfordran till
frivilligt f. P. E. L-m.*
Feriebarn (Sommarbarn) kallas fattiga,
klena barn från städer och stadsliknande
samhällen, vilka få tillbringa sommarferierna i
enskilda hem på landet för att där stärkas till
sina kroppskrafter och erhålla intryck av en
sund och god omgivning. Utsändandet av f.
har på vissa orter sådan omfattning, att
särskilda organisationer för ändamålet inrättats;
eljest sker detta genom skolor, arbetsstugor,
barnavårdsbyråer m. fl. I regel mottagas
barnen utan betalning, medan kostnader för resor
och utrustning bestridas av den, som handhar
utsändandet. Jfr Fjällkoloni och S k o
1-1 o v s k o 1 o n i e r. G. H. v. K.
Feiiehem, plats på landet, där lägre
stats-funktionärer m. fl. kunna tillbringa sin
ledighet. Jfr följ. art. och Föreningen
Feriehem för handel och industri.
Feriehemsfonden (Fonden för lär
o-verkselevernas egna feriehem)
grundades i april 1923 genom initiativ
särskilt av generalkonsul H. Wennberg i
ändamål att bereda ekonomiskt mindre väl
situerade elever i högre flickskolor, allmänna
läroverk samt därmed jämställda läroanstalter i
Stockholm tillfälle till sommarvistelse på
landet. F. äger ett feriehem, »Malmagården» på
Värmdölandet, där hittills (1926) under 4
somrar kunnat årligen beredas sommarvistelse åt
ett 50-tal elever från Stockholms flickskolor.
Dessutom har genom fonden ett stort antal
läroverkselever fått tillfälle till
sommarvistelse på landet på skilda håll. O. W-s.
Feriekolonier, se Skollovskolonier.
Feriekuiser, se Sommarkurser och
Uni-versitetsutvidgning.
Ferier (lat. fèriae, se d. o.), viss tids
ledighet från el. uppehåll i bestämd verksamhet,
särskilt de tider av året, då undervisningen
vid en läroanstalt vilar: sommar-, jul-, påsk-,
pingstlov. De allmänna läroverkens f. utgjorde
enl. skolordningen av 1649 två mån. av året,
ökades så under frihetstiden till omkr. 16
veckor jämte 3 veckors påsk- och pingst
ledighet. Sin största utsträckning erhöllo f. genom
1820 års skolordning, enl. vilken de skulle
utgöra 22 veckor om året, näml. 2 veckor vid
påsk och de övriga enl. eforus’ bestämmelse.
Genom 1856 års skolstadga inskränktes f. till
omkr. 16 veckor. Genom nu gällande
läro-verksstadga av 1905 förlängdes läsåret med
omkr. 2 veckor till 38 veckor, tiden för
höstterminens inträdes- och flyttningsprövningar
däri ej inräknad; däremot inräknas i läsårets
38 veckor tiden för 1 veckas ledighet vid påsk
och 4 dagars ledighet vid pingst. Under den
övriga delen av året äro allmänna f.: omkr.
3 veckor vid julhelgen och den återstående
tiden under sommaren. Vid högre flickskolor
skall undervisningen fortgå under minst 36
läsveckor om året, påsk- och pingstledighet
inberäknade, likaså vid högre folkskolor. Vid
kommunala och enskilda mellanskolor däremot
är läsåret i allm. 38 veckor, nämnda
ledigheter inräknade. Folkskolornas f. äro beroende
av vederbörande skolas reglemente, som dock
i allm. torde ha anpassat sig efter i
folkskolestadgan fastställt minimum för läsåret,
8 mån. el. 341/2 veckor. Åtskilliga
skoldistrikt, särskilt i städerna, ha dock utsträckt
undervisningstiden längre, stundom till
ungefärlig överensstämmelse med allmänna
läroverkens årliga lärotid. De långa f., ett typiskt
drag i det svenska skolväsendet, äro
närmast tillkomna på grund av Sveriges
klimatiska förhållanden — dess långa, mörka
vintrar och korta, varma somrar.
Universitetens f. utgöra något mer än 4 mån. årl.,
näml, juni, juli, aug., 16 dec.—14 jan. samt
påsk- och pingstledighet.
F. är ock benämning på uppehåll i vissa
myndigheters verksamhet, ss. riksdagens
påskferier, f. för Högsta domstolens avdelningar,
Regeringsrätten, Lagrådet samt hovrätternas
divisioner. Jfr Semester. O. W-s.
Feiinghi (pers, firingi, »franker»), i Indien
benämning på européer (i Sydindien särskilt
portugiser), vanl. med fientlig el. föraktlig
bibetydelse.
Ferla, se Färla.
Ferlln, Paul Roland, administrativ
författare (1795—1864). Var landskamrerare
först i Norrbottens, sedan i Östergötlands län,
blev titulärt kammarrättsråd samt 1858
kam-rerare i Kammarkollegium. F. utgav en
handbok för landsstatstjänstemän (1844; 2:a uppl.
1846) och det sakrika, encyklopediskt
uppställda arbetet »Stockholms stad i juridiskt,
administrativt, statistiskt och borgerligt
hänseende» (2 bd, 1854—58; sammandrag 1859).
Fermän (vanl., ehuru mindre korrekt, f i
r-m a n), pers., »befallning», betecknar inom
muhammedanska länder dels »kunglig order»,
dels »öppet brev» eller »fullmakt», varigenom
vissa bestämda rättigheter och förmåner
tillförsäkras en viss person. (P. L.)
Fermanagh [fömä’na], grevskap i s. v.
Nordirland, kring Ernesjöarna; 1.688 kvkm, 57,985
inv. (1926), mer än hälften katoliker.
Huvudstad: Enniskillen (4,883 inv.). Jordbruk och
boskapsskötsel. Någon export av havre, smör
och ägg.
Fermät (it. ferma’ta, stillastående), mus.,
anger ett dröjande utöver notens
tidsvärde; vid taktstreck liktydigt med en längre paus.
Fermat [färma’], Pierre de, en av
Frankrikes största matematiker (1601—65). F. var
jurist och från 1631 parlamentsråd i Toulouse.
F:s särskilda intresse inriktades vid läsning
av Bachets »Diophantus» på talteorien, och de
glänsande upptäckter, som han gjorde på
detta område, finnas mestadels nedkastade
som randanteckningar i marginalen på denna
bok. Sålunda återfinner man där den berömda
Fermats stora sats, vilken utsäger, att
ekvationen æn-j-yn = 2;11 icke kan satisfieras av
tre hela tal på x, y och z, när n är större än 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
