Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fermat, Pierre de - Fermats stora sats - Ferment - Fermiers généraux - Fermo - Fermor, Vilim - Ferna - Fernambucoved - Fernandez, Juan - Fernández, Lucas - Fernández de Moratín, Leandro - Fernández y González, Manuel - Fernando de Noronha - Fernando Póo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Fermats stora sats—Fernando Pöo
252
(För n = 2 har man t. ex. x — 3, y = 4 och
z = 5.) Satsen, som hittills icke kunnat
vederläggas, har heller icke kunnat bevisas
generellt men har vunnit ryktbarhet dels
därigenom, att en tysk matematiker för några
tiotal år sedan utfäste ett pris på 100,000
Rmk åt den, som först lyckades bevisa satsen,
och dels därigenom, att F. påstod sig ha
funnit ett enkelt bevis för denna. För n = 3 och 4
är satsen bevisad av Euler och för n = 5 av
Dirichlet. Kummer, som nått längst, har
lyckats bevisa den för en hel klass av primtal.
Litt.: P. Bachmann, »Das Fermatproblem in
seiner bisherigen Entwicklung» (1919). T. B.
Fermats stora sats, se F e r m a t, P. de.
Ferme’nt (av lat. fervére, jäsa, sjuda), dets.
som enzym (se d. o.).
Fermiers généraux [färmie’ $enerå’], fr.
(sing. fermier général), generalförpaktare,
personer, som i Frankrike före den stora
revolutionen uppburo de flesta indirekta skatterna
och för denna rättighet enl. arrendeavtal
betalade staten visst årligt belopp. Detta
upp-bördssystem (»la ferme générale») urartade på
1700-talet och avskaffades 1791.
Fe’rmo [-må], stad i ital. prov. Ascoli
Pi-ceno (Markerna), 7 km från sin hamn vid
Adriatiska havet, Porto San Giorgio. 7,818
inv. (1921; som kommun 23,304 inv.).
Ärkebiskopssäte.
Fe’rmor, V i 1 i m, greve, rysk general (1702
el. 1704—71). Deltog i krigen mot Turkiet
(1736—39) och Sverige (1741—43). Under
sjuåriga kriget blev F. 1758 ryssarnas
överbefälhavare, vann smärre framgångar men led 25
aug. s. å. mot Fredrik II nederlaget vid
Zorn-dorf och avgick kort därefter.
Ferna, se F ä r n a.
Fernambu’coved, se Färnbock.
Fernandez [-na’ndäp], Juan, spansk
upptäcktsresande (1538—1602). Upptäckte 1563
de efter honom uppkallade Juan Fe r n a
n-dezöarna, vilka han
efter 1572 förgäves sökte
kolonisera. 1574 upptäckte
F. öarna San Felix och San
Ambrosio. Under en längre
resa i Stilla havet 1576
skall han ha funnit såväl
Påskön som ett fastland,
vilket antagits vara Nya
Zeeland eller Australien.
Hela denna resa betvivlas
emellertid av de flesta
forskare. O. Sjn.
Fernandez [-na’ndäp],
L u c a s, spansk
dramatiker, samtidig med Juan
del Encina (se d. o.) och
betraktad som en av
spanska teaterns grundläggare.
Några av F:s verk
utgå-vos i ny uppl. 1867.
Fernåndez de Moratfn
[-na’ndäp-], L e a n d r o,
spansk författare (1760—1828).
Entusiasmerades under en vistelse i Paris för Molière,
som blev hans förebild och vars pjäser han
översatte till spanska. F. skrev en mängd
skådespel, bl. a. komedien »El barön» (1803),
»La mojigata» (1804), riktad mot hyckleriet,
och »El si de las ninas» (1806), ett av den
spanska teaterns allra bästa och tekniskt mest
fulländade verk.
Fernåndez y Gonzålez [-na’ndäp i [-gånpa’-läp],-] {+gånpa’-
läp],+} Manuel, spansk författare (1821—88),
en Spaniens A. Dumas d. ä. Var oerhört
produktiv och på sin tid populär genom en
mångfald spännande historiska romaner. Även som
dramatiker och för sin inspirerade
fosterländska lyrik (»Poesfas varias», 1857, m. m.) var
F. med rätta mycket uppburen. K. A. H.
Ferna’ndo de Noronha [-nårå’nja], liten ö
i Atlanten, utanför Brasiliens kust (staten
Pernambuco). Deportationsort.
Mellanland-ningsplats vid flygningar över Atlanten.
Ferna’ndo Pöo [-på’å], spansk ö i
Biafrabuk-ten, den innersta delen av Guineabukten, 35 km
utanför Kameruns kust; 2,098 kvkm, 17,000—
20,000 inv., därav omkr. 290 européer. F. är
av ungt vulkaniskt ursprung, bergig (Pico de
Santa Isabel el. Clarence peak, 2,850 m ö. h.)
samt täckt av yppig tropisk urskog. Klimatet
är hett och osunt. Årstemp. i Santa Isabel är
25,6° C (jan. 27,7°, sept. 23,6°), nederbörden
2,560 mm. Jorden är fruktbar, och de vanliga
tropiska produkterna odlas, men endast kakao
exporteras i större skala. Även något
palmolja utföres jämte mahogny och kautschuk.
Inv. äro negrer, dels bubis, bantunegrer, som
tidigt invandrat från fastlandet och som leva
täml. oberoende i det inre, dels portos, de
mera civiliserade kustborna, avkomlingar av
f. d. engelsk-västindiska slavar el. av negrer
från Sierra Leone och Guldkusten, ibland
även av portugiser och spanjorer.
Koppepidemier och på sistone sömnsjuka, som införts
Kustlandskap från Fernando Pöo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
