Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fernando Póo - Fernbock - Fernebo - Ferney-Voltaire - Fernissa - Fernow (Fernström), Erik - Fernow, Karl Ludwig - Feroce - Feronia - Ferrara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Fembock—Ferrara
254
Bubis med jaktbyte.
med plantagearbetare från Liberia, ha
minskat befolkningens antal på senare år. — F.
upptäcktes av portugisen Fernäo do Po (omkr.
1471), koloniserades av portugiser men
avträddes 1778 till Spanien, som dock snart övergav
ön. 1827 ockuperades F. av England och var
några år station för de krigsfartyg, som
bekämpade slavhandeln; ön besattes åter på
1840-talet av spanjorerna. Huvudstad är Santa
Isa-bel, under namnet Port Clarence anlagd av
engelsmännen (1,500 inv.). Jfr Guinea. O. Sjn.
Fembock, se Färnbock.
Fernebo, socknar, se Färnebo samt V
äs-terfärnebo och österfärnebo.
Slottet Ferney.
Ferney-Voltaire [färnä’-vålta’r], ort i fr.
dep. Ain, 6 km n. v. om Genève; 1,102 inv.
(1921). Voltaire bodde 1758—78 här på slottet
Ferney. Invid slottet lät han bygga ett kapell
med inskriften »Deo erexit Voltaire» (»Åt Gud
uppförde Voltaire detta»). Jfr Voltaire.
Fernissa, bestrykningsmedel för trä,
metaller och andra material, vilken efter
intorkning lämnar ett hårt, glänsande överdrag, som
skyddar den bestrukna ytan mot inverkan av
luft och fukt. En god f. bör under ett flertal
år bibehålla sin glans, genomskinlighet och
hårdhet. F. kunna indelas i tre huvudgrupper:
oljefernissor, lackfernissor och flyktiga f.
Oljefernissor framställas av s. k.
torkande feta oljor, huvudsaki. linolja, genom
deras upphettning till omkr. 150° C i närvaro
av luft eller under genomledande av luft med
eller utan tillsats av torkmedel el. s. k. s i
c-kativ (se d. o.). Vid denna »kokning» eller
»blåsning» ske delvis under upptagande av
luftsyre kemiska förändringar hos oljan, så
att den blir mera lättorkande och får en
tjockare, för utstrykning lämplig konsistens,
vilken omvandling befordras »katalytiskt» av
torkmedlen (se Katalys).
Lackfernissor eller fettlacker
äro upplösningar av hartser i oljefernissa och
terpentinolja. De viktigaste härtill använda
hårdhartserna, kopal och bärnsten, lösas icke
direkt utan måste först undergå en
smält-ningsprocedur, varvid de upphettas till omkr.
300° C, så att ända till omkr. 20 %
avdestillera. Billigare och mindre beständiga
lackfernissor framställas av vanligt harts eller
kolofonium. Bättre är s. k. esterharts,
framställt genom upphettning av kolofonium och
glycerin. Kopallackerna giva överdrag, som
utmärka sig genom stor hårdhet och seghet.
Flyktiga fernissor bestå av
lösningar av hartser i flyktiga lösningsmedel, ss.
sprit (95 %), bensin och terpentinolja.
För vissa ändamål försättas f. med lösliga
färgämnen eller med olösliga färgstofter. Fullt
vattentät f. fås genom tillsats av kautschuk,
nitrocellulosa eller acetylcellulosa, lösta i
lämpliga lösningsmedel. E-t N-n.
Fe’inow (till 1760 F e r n s t r ö m), Erik,
skriftställare (1735—91). F. prästvigdes 1766
och tjänstgjorde i Karlstads stift. Skrev en
värdefull »Beskrifning öfwer Wärmeland» (1773
—79; ny uppl. 1898—99) och efterlämnade
samlingar, »Archivum Wermelandicum», nu i
Karlstads stifts- och läroverksbibliotek.
Fernow [fä’rnä], Karl L u d w i g, tysk
konstförfattare (1763—1808), prof, i filosofi i
Jena. Utgav »Römische Studien» (1806—08)
samt arbeten om Carstens, Canova och Ariosto.
Feroce [ferå’tfe], it., mus., vilt, häftigt.
Ferönia, myt., fornitalisk gudinna, med ett
rikt tempel och en helig lund vid Capena (i
Etrurien) nära berget Soracte.
Ferra’ra. 1. Provins i landskapet Emilien,
n. ö. Italien, kring s. delen av Pos
mynnings-område; 2,640 kvkm, 359,826 inv. (1924).
Liknämnd huvudstad. F. ligger lågt och är
uppfyllt av träsk och laguner (störst Valli di
Comacchio), som på senare år genom
storartade dräneringsåtgärder i stor utsträckning
vunnits åt jordbruket och industrien. Kring
huvudstaden ligga nu 9 fabriker för
sockerraffinering och bearbetning av sockrets
biprodukter. Vid kusten ett givande fiske. —
2. Huvudstad i ital. prov. F., vid Po di Volano
och järnvägen Padova—Bologna; 55,022 inv.
(1921; som kommun 107,618 inv., 112,950 inv.
1926). F. delas genom avenyen Viale Cavour
och dess fortsättning, Corso della Giovecca, i
en sydlig, äldre stadsdel med trånga och
krokiga gator och 1400-talshus samt en nordlig
del med regelbundet gatusystem, huvudsaki.
från 1500-talet. De många övergivna
palatsen förläna dock den n. stadsdelen en dyster
prägel. F. omges av ännu ganska väl
bevarade murar och befästningar. I centrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
