Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Filip (II) (hertig av Orléans) - 3. Ludvig Filip Robert (hertig av Orléans) - 1. Filip II (makedonisk konung) - 2. Filip V (makedonisk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Filip
326
muntran av J. Laws (se d. o.)
svindelföretag förvärrade den finansiella oredan i riket.
Om F:s utrikespolitik under »la régence» se
D u b o i s, G. Regentskapet upphörde febr.
1723. Då Dubois dött aug. s. å., blev F.
premiärminister men avled 2 dec. s. å. Litt.:
H. Leclercq, »Histoire de la régence» (3 bd,
1921—22). B. H-d.
3. Ludvig F. Robert, hertig av
Or-léans (1869—1926), son till greven av Paris (se
Bourbon, sp. 1009, Ludvig Filip
Albert och Orléans). F. studerade i Paris,
drabbades 1886 av utvisningslagen mot
franska tronpretendenter och blev då engelsk
militär. Myndig 1890, sökte han bli menig i
franska armén men arresterades i Paris och
satt fången ett par månader. Vid faderns död
1894 blev han själv tronpretendent; om hans
anhängare jfr Action f r a n g a i s e, sp.
114. F. äktade 1896 en österrikisk prinsessa;
de bosatte sig sedan i Bryssel. Äktenskapet
blev barnlöst, och makarna bodde från 1911
skilda. F. företog polarexpeditioner 1905 (till
Grönlands östkust), 1907 och 1919 samt utgav
reseskildringar härom. Under världskriget
sökte han förgäves bli antagen i de allierades
arméer. F:s tronanspråk övergingo till hans
kusin hertigen av Guise. B. H-d.
Filip (grek. Fi’lippos, lat. Phili’ppus),
ma-kedoniska konungar.
1. F. II (382—336 f. Kr.), son till
Amyn-tas II. I sin ungdom vistades han som
gisslan tre år i Tebe, där han förvärvade
kännedom om grekiska förhållanden. Efter att
ha besegrat tronpretendenter och
grannfolken i n., paionier och illyrier, grep sig F. an
med den för Makedoniens politik naturliga
uppgiften att vinna tillträde till havet samt
erövra Tessalien i s. och Trakien i ö. Han
intog Amfipolis vid Strymon 357, Pydna och
Potidaia 356 samt kom då i krig med Aten,
vars bundsförvanter kuststäderna voro. Ett
segerrikt krig med trakiska furstar ledde till
grundläggandet av staden Filippoi och
besittningen av de rika guldbergverken i berget
Pangaion, som därefter utgjorde F:s
förnämsta inkomstkälla. I Grekland hade det s. k.
andra heliga kriget utbrutit, i vilket tessaler
och beoter voro fokernas motståndare. Men
då de förra voro splittrade inbördes, kallade
ett av partierna F. till hjälp. Han förlorade
emellertid två fältslag 354 men
omorganiserade sin här, återvände nästa år, utsågs till
överfältherre för det tessaliska förbundet och
vann en avgörande seger på Krokusfältet.
Härmed var det rika men av tyranner och
inbördes strider sönderslitna landet i hans
hand och återgäldade med orubblig trohet det
lugn F. skänkte det. Han vände sig därpå
mot Epirus — hans gemål, Olympias, var
syster till dess omyndige konung, Alexandros
—, bragte det under sitt inflytande, ryckte
därefter mot Trakien och utsträckte sitt
inflytande till Propontis (Marmarasjön). De
förbundna städerna på halvön Chalkidike
kände sig hotade och sökte stöd i Aten; det
kom till ett krig, i vilket de flesta av dem
övergingo till F. och den förnämsta staden,
Olynthos, förstördes trots hjälp från Aten;
landet införlivades med det makedoniska riket,
som därefter behärskade sin kust. Det
utmattade Aten slöt 346 fred, varvid F:s
erövringar erkändes och fokerna lämnades åt sitt
öde. De kapitulerade och utstöttes ur
amfik-tyonien (se Amf iktyoner); i stället upptogs F.
De följ, åren utmärkas av F:s stigande
makt och en tilltagande spänning med Aten.
F. underlade sig Trakien 342 (Filippopolis
grundades) och angrep slutligen 340 Atens
bundsförvanter Perinthos och Bysantion,
varpå Aten förklarade krig. 339 förklarade
am-fiktyonerna det tredje heliga kriget mot
lok-rerna och överlämnade befälet åt F. Då han
ryckte in i Grekland och besatte
gränsfästningen Elateia i Fokis, slöt sig Tebe, som
kände sig tillbakaträngt från sin ledande
ställning, till Aten. Genom segern vid
Chai-roneia 338 vann F. ledningen i Grekland. En
besättning inlades i Tebe. Aten fick en billig
fred. Förhållandena ordnades på en kongress
i Korint. Endast Sparta uteblev. Ett
all-mängrekiskt förbund bildades, vars råd
sammanträdde i Korint; mellan detta och
Make-donien slöts anfalls- och försvarsförbund med
spetsen riktad mot Persien; överbefälet
uppdrogs åt F. Så stod Grekland enat till
uppgörelsen med sin arvfiende Persien. 337 lät
F. förbundet besluta kriget mot Persien och
sände 336 en här på 10,000 man till Mindre
Asien. S. å. gifte han sig med sin fältherre
Attalos’ brorsdotter Kleopatra. Vid
bröllopsfesten i Aigai mördades han av en drabant.
F. är en av de historiska gestalter, som
blivit mest nedsvärtade. Orsaken är
Demosthe-nes’ patriotiska och politiska agitation;
uppskattningen av F. kunde länge ej frigöra sig
från inflytandet av den store talaren. F. gav
mutor och gav rikligt, därför att han visste,
att det var bästa medlet att driva igenom
sina planer hos grekerna. Som ingen annan
förstod han att omgiva sig med trogna och
dugande medarbetare. Tro och loven höll han
bättre än Aten och visade ofta mildhet, men
han kunde också slå till hårt, när han ansåg
detta nödvändigt. F. var frikostig och
betagande älskvärd, när han ville, tapper och
skydde inga strapatser. Hans privatliv var
icke fläckfritt men ej så lastbart, som det
utmålats. F. är en av världshistoriens största
härskare. Den makedoniska stormakten är
hans verk, icke blott territoriellt utan även
i militär och inre organisation, och likaså
grekernas enande till uppgörelsen med
Persien. — Nyaste framställning i K. J.
Be-loch, »Griechische Geschichte» (2 :a uppl., bd
III, 1922). M. Pn N-n.
2. F. V (237—179 f. Kr.), son till
Deme-trios II. Uppsteg 220 sjuttonårig på
Makedoniens tron efter Antigonos Doson. F. slöt
215 förbund med Hannibal, som han dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
