Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och administrativ indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Finland (Djurvärld—Befolkning och administrativ indelning)
372
BYGDER MED SVENSKTALANDE BEFOLKNING PÅ ÅLAND OCH l EGENTLIGA FINLAND
SKALA 1:2 MILL.
och Primula farinosa, saknas fullständigt på
fastlandet. Karelska näset närmar sig genom
avsaknaden av urberg och sina vidsträckta
sandmarker tillstötande delar av Ryssland.
Här finnas bl. a. Rubus suberectus, Pulsatilla
pratensis, Leersia oryzoides, Holcus mollis och
Glyceria plicata, vilka f. ö. saknas i Finland.
Inom Enontekis’ lappmark ligga landets högsta
berg, som äga många växtaiter, främmande
för Lappmarken i övrigt med dess
betydligt lägre berg. De ojämförligt vidsträcktaste
skogsmarkerna utgöras av tall- och
granskogar med deras rika lav- (Cladina-arter) och
moss- (Bylocomium-arter’) samt ymniga
risvegetation (ljung, lingon och blåbär). Av
sumpmarker äro mossar av vitmossa (främst
Sphag-num fuscum) med martall ytterst allmänna
och intaga en mycket stor del av landets
fastmarksareal. De naturliga ängarna med
sin tuvtåtel (Aira caespitosa) och längre ned
Agrostis canina gränsa vanl. till någon av de
talrika sjöarna med deras strandvegetation
av fräken, vass och säv samt
vattenvegetation av natearter och näckrosor. — Rester av
glaciala växter ha anträffats i Kivinebbs
socken på Karelska näset, där bl. a. polarvide
och fjällsippa blivit funna. Cladium mariscus
är känd subfossil från Bromarvs socken i s. v.
delen av landet. Sjönöten (Trapa natans) har
under den postglaciala tidens varmaste
skeden vuxit över en stor del av s. och mellersta
delarna av landet; särskilt synes denna
numera utdöda växt ha varit allmän inom Lojo
sjös vattensystem; nordligast är Trapa
funnen i Maaninka n. om Kuopio (omkr. 63° n.
br.). Vissa andra arter ha under den varmaste
epoken vuxit betydligt längre norrut än under
nutid. Sålunda har Ceratophyllum demersum
varit allmän ända upp till Enontekis’
lappmark; hassel är också känd subfossil långt n.
om nutida utbredningsområden. H. Lbg.
Djurvärlden i F. överensstämmer i stort
sett med n. Skandinaviens. Dock betingas av
grannskapet till Östeuropa förekomsten av en
del östliga former, som saknas i Sverige, t. ex.
flodillern och flygekorren, medan somliga andra
på grund av invandring österifrån gå
nordligare i F. än i Sverige, t. ex. mullvaden,
tyska haren och bland fåglar näktergalen,
under det att vissa i Sverige vanliga arter
helt saknas, t. ex. kattugglan. Av rovdjur äro
björn och varg numera undanträngda till
landets n. och ö. delar; även lon, som fortfarande
är mer allmän än i Skandinavien, har
betydligt minskats. Egendomlig är förekomsten av
ringlade sälen el. vikaren i sötvatten: Saima,
Ladoga. Alldeles utdöda äro vildrenen, som
ännu för 100 år sedan gick ned till Ladoga,
och bävern; älgen var för 50 år sedan nästan
utdöd, ökades därefter genom kraftigt skydd
för att under senaste årtionden åter starkt
minskas. Av fåglar ha örnarna liksom i
Sverige blivit mycket sällsynta. De många
sjöarna äro fiskrika; inne i landet är fångst av
siklöja (fi. muikku), i skärgården
strömmingsfisket en huvudnäring förliket; Österbottens
laxfisken äro kända. Kräldjurs- och
grod-djursfaunan är artfattig. E-k N-d.
Befolkning och administrativ indelning. I
F. funnos 31 dec. 1925 3,526,359 inv., vilket
utvisas av tabellen sp. 373, där även
upplysning ges om landets administrativa indelning
(jfr även sp. 398). — I historiskt hänseende
har F. varit delat i nio landskap: Egentliga
Finland, Nyland, Satakunda, Tavastland,
Sa-volaks, Karelen, Österbotten, Lappmarken
(Lappland) och Åland. Jfr karta sp. 367.
Inom F :s politiska gränser faller även en del
av det gamla svenska landskapet Västerbotten.
Av F:s folkmängd bodde s. å. 599.271 (17 %)
i städerna och 2,927,088 (83 %) inom
landskommunerna. Av mankön voro 1,742,158, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
