Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Författning och förvaltning - Rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Finland (Rättskipning)
398
ningsperioden är 3 år. Ärenden, som ej
slutbehandlas på riksdag, överföias utan vidare
till följande och erfordra nytt initiativ endast
då ny lagstiftningsperiod till följd av val
vidtager. För beredning av ärendena tillsättas
vid varje riksdag vissa utskott. En
särställning bland dem intager stora
utskottet (45 medl.), som behandlar samtliga
lagstiftningsfrågor, oberoende av i vilket
specialutskott de beretts. Om vid ärendets andra
behandling i plenum avvikelse göres från stora
utskottets förslag, skall ärendet återförvisas
till detta, och först efter förnyad
handläggning där kan andra behandlingen i plenum
avslutas och förslaget i tredje behandlingen
slutligen antagas i den form det fått vid andra
behandlingen i plenum eller ock förkastas.
På yrkande av */s av riksdagens samtliga
medl. skall förslaget lämnas vilande till första
efter nyval sammanträdande riksdag. Förslag
om stiftande, ändring, föiklaring eller
upphävande av grundlag erfordrar för antagande
2/3 majoritet och skall i regel vid tredje
behandlingen lämnas vilande för att av första
efter nyval sammanträdande riksdag slutligen
avgöras, men om riksdagen med 5/a majoritet
förklarat ärendet brådskande, kan det
slutbehandlas i en och samma lagstiftningsperiod.
Presidenten utses genom medelbara val för
6 år i sänder; omval är ej förbjudet.
Ämbetet tillträdes 1 mars det år valet skett.
Presidentens beslut fattas i statsrådet på
föredragning av vederbörande minister och skola,
för att bli gällande, underskrivas av
föredraganden. Utan ministerns kontrasignation
äger presidenten bl. a. låta anställa
inspektioner samt förordna om åtal inför riksrätt
mot statsrådets medlemmar. Om föredragning
av militära kommandomål och
utnämnings-ärenden är särskilt stadgat. Vid förfall för
presidenten utövas hans åligganden av
statsministern. Presidenten är för sina
ämbetsåt-gärder ansvarig endast om de innefatta
högförräderi el. landsförräderi. Åtal skall, om
riksdagen med 3/« majoritet beslutit dess
anställande, utföras av justitiekanslern inför
högsta domstolen.
Statsrådets medl. utnämnas av presidenten.
De skola vara för redbarhet och skicklighet
kända infödda finländska medborgare oeh
åtnjuta riksdagens förtroende. Justitieministern
och minst en annan av ministrarna böra vara
lagfarna. Ordf, i statsrådet är statsministern.
Politiskt äro statsrådets medl. för sina
äm-betsåtgärder ansvariga inför riksdagen.
Genom reservation till protokollet kan
kontra-signerande minister frikalla sig från juridiskt
ansvar för beslutets innehåll, där beslutet ej
strider mot grundlag. Jämte statsministern
och ministrarna, i R. F. kallade statsrådets
medl., skall i statsrådet finnas en
justitie-kansler, som biträdes av en
justitiekanslers-adjoint (se därom Justitiekansler 2).
Statsrådet har i F. en i förhållande till
presidenten mera självständig ställning än i de
flesta andra länder med jämförlig
statsförfattning. Avgöranderätten i styrelseärenden är
näml, delad mellan presidenten och statsrådet
sålunda, att de ärenden, som presidenten
avgör, äro i grundlag, lag el. förordning särskilt
uppräknade, varemot statsrådets kompetens
omfattar de ärenden, som icke äro förbehållna
presidenten eller lägre myndighet. De
viktigaste statsakterna ha förbehållits
presidenten, t. ex. sammankallande av urtima
riksdag, riksdags öppnande oeh avslutande, nya
val och riksdagens upplösning. Statsrådet
omfattar ett i lag stadgat antal
ministerier. Genom förordn. 30 mars 1922,
innefattande reglemente för statsrådet, har
avgörandet av de ärenden, i vilka statsrådet
äger slutligt besluta, uppdragits åt
vederbörande ministerium, dock med undantag för
vissa uppräknade ärenden, som förbehållits
statsrådets allmänna sammanträde, och för
dem, om vilka statsrådet beslutit, att de skola
avgöras vid sådant. Ministeriernas antal är
f. n. 10: ministeriet för utrikesärendena,
ju-stitieministeriet, ministeriet för
inrikesären-dena, försvars-, finans-, undervisnings- och
lantbruksministerierna, ministeriet för
kommunikationsväsendet och allmänna arbetena,
handels- och industriministeriet samt
socialministeriet. Därutöver kunna till medl. av
statsrådet utses ytterligare 2 pers, att som
biträdande chefer handlägga ärenden vid ett
el. flera ministerier el. att vara »ministrar
utan portfölj».
Några av de från ministerierna skilda
centrala ämbetsverken ha på senaste tiden
indra-gits. Sålunda indrogos 1922 den 1917
inrättade socialstyrelsen samt
fångvårdsstyrelsen, varvid deras uppgifter överfördes till
vederbörande ministerium. Den 1917
nyinrättade lagberedningen inordnades 1922 i
justi-tieministeriet, där den numera utgör en byrå.
För den lokala förvaltningen är landet
indelat i 8 län, vartill kommer landskapet Åland.
I varje län och på Åland är en landshövding
chef för länsstyrelsen. Länen indelas i härad
med en kronofogde och en häiadsskrivare som
tjänstemän, häradena i kronolänsmansdistrikt.
Rättskipning. Genom lag 22 juli 1918
om-bildades senatens justitiedepartement, som
dittills i sista instans handhaft den
egentliga lagskipningen, till en högsta domstol
(president oeh minst 12 justitieråd; se Högsta
domstolen). Högsta instans i
förvaltnings-rättsliga mål är högsta
förvaltningsdomstolen (se d. o.). Överrätter äro
hovrätterna i Åbo, Vasa och Viborg, och i första
instans utövas rättskipningen av
häradsrätterna på landet och rådstuvurätterna i stad.
Alla mål, med undantag av vissa
religions-brott och brott mot staten samt ämbetsfel,
anhängiggöras i häradsrätt eller rådstuvurätt,
de smärre avdömas slutgiltigt i hovrätt. Den
militära rättskipningen utövas av
krigsdomsto-lar, överkrigsdomstolen och högsta domstolen.
För den lokala självstyrelsen är riket
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
