Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Finland (Historia)
420
betydande lagförslag, vilka vunno samtliga
borgerliga partiers gillande, bl. a. om tryck
-och föreningsfrihet. Meningsskiljaktighet
framkallade bl. a. en lag om återgång av
trävarubolagens jordförvärv (lex Pulkkinen) och
om anskaffande av jord åt obesuttna (lex
Kal-lio; om denna lag och tidigare jordpolitisk
lagstiftning se ovan, sp. 375—376). Mest
missnöje i högerkretsar väckte de ständigt
vidgade amnestierna för upprorsdeltagarna.
Sålunda genomdrevo centerpartierna
fullständig benådning av alla deltagare i upproret,
vilka ej blivit dömda för synnerligen grova
enskilda brott. Efter amnestifrågans
avgörande i positiv riktning hade
centerpolitiken tills vidare uttömt sin kraft. Ett
närmande mellan samlingspartiet och agrarerna
följde nu. Detta tog sig efter den andra
Ing-manska koalitionsregeringens fall uttryck i
samverkan vid bildandet av ministärerna
Tu-lenheimo och Kallio samt vid presidentvalet
1925, då en medlem av agrarpartiet,
landshövding L. Kr. Relander, utsågs till president.
Kraftåtgärder mot kommunisterna bidrogo till
en stark tillbakagång för dem vid
riksdagsvalen 1924. Socialdemokraterna, som drogo
fördel av avfallet från kommunisterna,
åter-kommo till riksdagen talrikare än förut.
Sedan Kallios ministär störtats i dec. 1926,
åtogo sig socialdemokraterna t. o. m. att bilda
en minoritetsregering. Detta måste uppfattas
som ett tecken på att klyftan mellan de olika
samhällsklasserna sedan upprorstiden i någon
mån fyllts. — Förhållandet till Ryssland har
bestämt utrikespolitiken efter den tyska
orienteringens upphörande. F. befann sig vid
denna tid formellt på krigsfot med den östra
grannen, ehuru ett slags vapenvila rådde vid
gränsen. Förhållandet förvärrades genom de
frivilliga kårer från F., som på olika håll
deltogo i kampen mot bolsjevikerna. En sådan
kår bidrog verksamt till bolsjevikernas
utdrivande från Estland (jan. 1919). Mindre
framgångsrika voro de kårer, som sökte sätta sig
i besittning av Östkarelen. Sedan de engelska
trupperna bortdragits från
Archangelskfron-ten, ingicks slutligen (i Dorpat 14 okt. 1920)
en formlig fred med Ryssland. F:s ställning
som ett suveränt rike bekräftades nu,
varjämte Petsamoområdet vid Ishavskusten
avstods till F. Däremot måste F. tillspillogiva
hela östkarelen. Karelernas
självbestämnings-rätt erkändes: den karelska befolkningens
bosättningsområde skulle enligt fördraget bilda
en nationell och statlig enhet. Men
verkställigheten av dessa bestämmelser gjordes
illusorisk. Alla föreställningar från F:s sida,
karelernas resning (1921) och vädjandena till
Nationernas förbund blevo fruktlösa: den s. k.
Karelska kommunen upprätthölls av
bolsjevikerna med maktmedel. — F. hade fått fred,
men en latent fara hotar från öster. Under
centerpolitikens tid sökte man förebygga den
genom förbund med Polen och Baltiska
staterna, men sedan riksdagen (maj 1922) vägrat
att ratificera det av utrikesminister Holsti
undertecknade Warschauavtalet, har denna
»randstatsorientering» förlorat större delen
av sin aktualitet. Det genom Ålandsfrågan
(se Åland) grumlade goda förhållandet till
Sverige har senare återställts, och politiska
president- och kungabesök (1925) ha
åskådliggjort närmandet, men ej heller i Sverige har F.
erhållit behövligt stöd. Under sådana
förhållanden har försvarets bringande i fullgott
skick varit så mycket mer maktpåliggande.
1922 hade ny värnpliktslag utfärdats, men
i arméförvaltningen rådde missförhållanden,
anslagen voro otillräckliga, enhetlig
försvars-plan saknades, och stark animositet förefanns
mellan de äldre officerarna från ryska tiden
och »jägarna». 1923 tillsattes en kommitté
(E. Hornborg ordf.) för att utarbeta förslag
till försvarsrevision. Innan den fullgjort sitt
uppdrag, hade arméledningen råkat i
konflikt med arméns officerare, vilka önskade
större handlingskraft i härledningen.
Konflikten (»officersstrejken») resulterade i att
ledningen inom armén 1924 gled över i
jägar-officerarnas händer. En rensning sattes nu i
gång i officerskåren, men missförhållanden
yppade sig fortfarande. Försvarsrevisionens
betänkande, färdigt okt. 1925 efter grundligt
arbete, har hittills ej lett till något resultat.
Under den allra senaste tiden har
arméledningen f. ö. alltmera tagit intryck av
den växande finska nationalismen. — Denna
nationalism har även på andra håll gjort sig
gällande. R. F. av 17 juli 1919 innehåller
stad-ganden, som vore rätt tillfredsställande ur
svensk synpunkt, om de opartiskt tillämpades.
Redan de lagar, som närmare skulle utforma
tillämpningen av de i R. F. uttalade
grundsatserna, språklagarna (av 1922) och
universitetslagen (av 1923), framkallade starka
meningsskiljaktigheter vid sin tillkomst, och
dessa lagars tillämpning vållade än mer
missnöje på svenskt håll. De av
Finlandssvenskarna framställda kraven ha blott till en del
tillmötesgåtts (ett nytt svenskt biskopsstift
har inrättats och en särskild svensk avdelning
vid skolstyrelsen bildats). På senaste tid har
den »äktfinska» rörelsen (se F e n n o m a n i)
gått till storms mot svenskheten.
Litt.: »Finnland im Anfang des XX.
Jahr-hunderts, herausgegeben im Auftrage des
Ministeriums der auswärtigen Angelegenheiten»
(1919); »Die Republik Finnland. Eine
wirt-schaftliche und finanzielle Uebersicht,
herausgegeben von dem Statistischen Zentralamt»
(1920; även eng. och fr. uppl.); »Det svenska
F.», utg. av G. Nikander (1919—23); »F., land,
folk, rike» (1923—25); V. Voionmaa, »F:s
ekonomi. En ekonomisk-geografisk översikt»
(1924); Yrjö-Koskinen, »F:s historia» (sv.
övers. 1874); M. G. Schybergson, »F:s
historia», 1—2 (2:a uppl. 1903); J. Jaakkola,
»Suo-men valtarajat vuoteen 1323» (1926);
Yrjö-Koskinen, »Klubbekriget samt F:s sociala
tillstånd vid slutet af sextonde århundradet» (sv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
