Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Historia - Finland (hertigdöme) - Finland, storfurste av - Finlandism - Finlands bank - Finlands fackorganisation (landsorganisation) - Finlands frihetskors - Finlands frihetskrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Finland—Finlands frihetskrig
422
övers. 1864—65); J. R. Danielson-Kalmari,
»Stats- och samhällsliv i F. Gustavianska
tiden», 1—2 (sv. övers. 1925), »Finska kriget
och F:s krigare 1808—1809» (sv. övers. 1897)
och »Suomen valtio- ja yhteiskuntaelämää 18.
ja 19. vuosisadalla. Aleksanteri I:n aika»
(4 bd, 1920 ff.); C. v. Bonsdorff, »Opinioner
och stämningar i F. 1808—1814» (1918); B.
Estlander, »Elva årtionden ur F:s historia»
(3 bd, 1919—23); K. Grotenfelt och K.
Blom-stedt, »F:s politiska historia 1809—1923»
(1925); M. G. Schybergson, »F:s politiska
historia 1809—1919» (1923). För arkeologien:
J. Ailio, »Die steinzeitlichen
Wohnplatz-funde in Finnland» (1909); A. Hackman, »Die
Bronzezeit Finnlands» (1906) och »Die ältere
Eisenzeit in Finnland» (1905). Jfr även på sp.
405 anförd litt. E-c A-i.
Finland, hertigdöme. Birger jarls son Bengt
var 1284—91 hertig av F., så även, 1302—17,
Magnus Ladulås’ son Valdemar. Gustav Vasas
son Johan fick 1556 som ärftligt län Åbo och
Kumogårds län (Egentliga F. och s.
Sata-kunda) samt Åland, vartill 1557 lades
Rase-borgs län (västligaste Nyland); detta
hertigdöme fråndömdes honom 1563. Hans son
Johan bar 1590—1606 titeln hertig av F.
Finland, storfurste av, titel, som 1581
—1809 ingick i svenska konungatiteln och
därefter t. o. m. 1917 i de ryska kejsarnas
titel. Flera svenska prinsar ha burit titeln
storfurste av F.
FinlandFsm, ord el. uttryckssätt, som är
egendomligt för den i Finland talade och
skrivna svenskan. Litt.: H. Bergroth,
»Finlandssvenska» (1917). Se även Svenska
språket.
Finlands bank, se Finland, sp. 387.
Finlands fackorganisation
(landsorganisation; fi. Suomen ammattijärjestö),
bildad 1907, hade 886 avd. med 48,146 medl.
1923. Se uppsats av M. Paasivuori i Social
Tidskrift (Helsingfors, h. 4, 1924).
Finlands frihetskors instiftades 4 mars 1918
genom Finlands i Vasa under frihetskriget
sammanträdande senat; dess utdelande
upphörde 28 jan. 1919, då orden Finlands
vita ros (se d. o.) instiftades.
Frihets-korset utdelades som storkors eller kors av
l:a—4:e kl. Därmed belönades tapperhet i
fält, lyckligt utförda militära operationer samt
medborgerliga förtjänster före och under
kriget i och för Finlands frigörande. Storkorset,
i vit emalj med hakkors i guld, bäres i gult
band med röda ränder invid kanterna över
axeln; därjämte bäres stjärna i silver med
mittparti i guld och emalj på bröstet.
Fri-hetskorsets 1 :a kl. bäres kring halsen i samma
slags men smalare band; dess 2:a kl. (mindre)
bäres på bröstet i samma slags men smalare
band. Frihetskorsets 3:e kl., i järn med
hakkors i förgyllt silver, bäres på bröstet i rött
med vita ränder försett band. Frihetskorsets
4:e kl., i järn med hakkors av silver, bäres på
bröstet i samma band som 3 :e kl. O. Brn.
Två »vita» soldater. Vasa, febr. 1918.
Finlands frihetskrig, allmänt vedertaget
namn på de militära operationer, som våren
1918 ledde till kuvandet av det från rysk sida
understödda socialistiska upproret i Finland
och genom vilka detta lands frigörande från
ryskt beroende definitivt bekräftades.
Frihetskrigets utbrott har i allm. ansetts
sammanfalla med den överraskande kupp,
genom vilken den av regeringen befullmäktigade
överbefälhavaren för regeringstrupperna,
generallöjtnanten frih. Gustaf Mannerheim,
natten 28—29 jan. lyckades avväpna de ryska
garnisonerna i Vasa och kringliggande orter.
Detta företag, som med största djärvhet
igångsattes med endast delvis beväpnade och
alldeles improviserade allmogetrupper, skaffade
i ett slag Mannerheim herraväldet över ett
med jämförelsevis rika resurser försett
basområde i s. Österbotten samt möjliggjorde
genom erövringen av några tusental gevär och
ett antal kanoner en första mera allmän
beväpning av de österbottniska skyddskårerna.
Ung. samtidigt hade »de vita», med vilket
namn skyddskårerna i allm. betecknades,
lyckats sätta sig i besittning dels av n. och ö.
delarna av Karelen jämte det betydelsefulla
Vuoksenbrohuvudet vid An trea, dels av den
viktiga tvärbanan Haapamäki—Pieksämäki—
Elisenvaara. Under de närmaste dagarna och
intill 5 febr, utvidgades de vitas framgångar
genom energiskt genomförda säraktioner
därhän, att hela Österbotten med Uleåborg och
Torneå samt större delen av Savolaks med
Kuopio och S :t Mickel kunde läggas under
den till Vasa förflyttade provisoriska
regeringens domvärjo. Samtidigt med dessa
händelser hade »röda garden» med mer eller
mindre öppet understöd av bolsjevikiskt
sinnad rysk militär satt sig i besittning av större
delen av s. Finland och därmed skaffat den
röda upprorsregeringen herraväldet över
landets viktigaste delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
