Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands litteratur - Den svenskspråkiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Finlands litteratur
432
satirisk i fru Lenngrens och
retorisk-filoso-fisk i Leopolds stil.
Närmast efter 1809 genomlevde dikten i
Finland en svaghetsperiod. De litterära
intressena togo sig uttryck i kalendern Aura
(1817, 1818), tidskriften Mnemosyne (1819—
23) och tidningar. Men de skalder, som
framträdde — J. G. Linsén, A. G. Sjöström, A. I.
Arwidsson —, efterbildade i allm.
osjälvständigt dels Franzén, dels de svenska göterna och
fosforisterna. En stor insats gjorde dock denna
generation genom att under intryck dels av
Finlands nya politiska ställning, dels av
romantikens nationalitetsteorier utveckla och
omdana den från Porthans tid ärvda
finländska fosterlandskänslan till en klait
formulerad och tydligt medveten finsk
nationalitetskänsla. Sitt första tydliga uttryck fick den
i en artikelserie av Johan Jakob Tengström
i kalendern Aura; radikalast och ivrigast
hävdades den av Arwidsson. Då A. I.
Arwidsson 1823 flyttade över till Sverige, stod en
ny generation färdig att framträda:
Runeberg, Lönnrot och Snellman. Innan de hunno
börja sitt verk, hade Finlands kulturella
centrum förlagts från Åbo till Helsingfors, dit
universitetet flyttades efter Åbo brand 1827.
Tiden 1830—63 blev en storhetstid för Finlands
svenska litteratur, representerad i främsta
rummet av Runeberg och Topelius. Johan
Ludvig Runeberg (1804—77) skänkte
fosterlandskänslan dess fullödiga, monumentala
uttryck. Den framträdde tidigt, men tyngd av
etnografiskt material, i »Elgskyttarne», bröt
fram frigjord och fulltonig i »Molnets broder»
och i »Julqvällen» och fann sitt slutliga,
klassiska uttryck i »Fänrik Ståls sägner» (1848—
60). Han blev Finlands nationalskald, och
hans diktning intar även ur mera rent
konst-närlig-litterär synpunkt en märkesplats i den
svenska litteraturen, där den betecknar det
slutliga övervinnandet av den i egentlig
mening romantiska dikten. Runeberg skapade
en till kärnan realistisk dikt, vars enkelhet
och stora linjer gestaltats under påverkan dels
av folkdikten, dels av antikens och
nyhumanismens skönhetsideal. Dess betydelsefullaste
verk äro i hans lyrik »Idyll och epigram» och
i hans epik »Kung Fjalar». En utpräglad
romantiker var däremot Zachris Topelius (1818
—98). Klarast framträder hans romantik i
lyriken, där han i en mjuk, musikalisk form
gav uttryck åt obestämd, drömmande längtan,
åt i landskapet försjunkande natursvärmeri,
1840-talets frihetstankar, fosterländsk
självuppoffring, hängiven ljus- och kulturdyrkan,
ödmjuk underkastelse under försynen.
Romantik med en tillsats av moral präglar också
hans diktning för barn och framträder i hans
största prosaverk, »Fältskärns berättelser»,
som samtidigt ger en levande skildring av en
stor del av Finlands historia från Gustav II
Adolfs till Gustav III:s dagar. — Det
litterära uppsvinget visar sig också i tidningar
av litterär prägel som Helsingfors
Morgon
blad, redigerat av Runeberg 1832—37, och
Helsingfors Tidningar, redigerade av Topelius
1842—60. Vid sidan av Runeberg och
Topelius ha årtiondena 1830—60 att uppvisa en
hel rad andra svenskspråkiga författare. J. J.
Nervänder (1805—48) tävlade som ung med
Runeberg i diktning men övergav snart
poesien för vetenskapen. Fredrik Cygnæus (1807
—81) diktade formlös, tung idépoesi men blev
Finlands förste egentlige kritiker, som framför
allt tolkade Runebergs verk och visade sin
kritiska vidsynthet i den sympati, varmed han
hälsade författare som Kivi och Wecksell.
Lars Stenbäck (1811—70) var en egendomligt
intensiv skaldenatur, som dock snart offrade
dikten för sin pietistiska religion. Fredrika
Runeberg (1807—79), skaldens maka, skrev
två historiska romaner samt noveller. En
plats för sig intog Johan Vilhelm Snellman
(1806—81). Han blev Finlands förste publicist
av stora mått genom utgivningen av Saima
(1844—46) och Litteraturblad för allmänt
medborgerlig bildning (1847—63). Han upptog
Arwidssons strävanden och utformade dem i
Hegels anda till en doktrin om
nationalmed-vetandets och språkets ovillkorliga
samhörighet: svenskan som kulturspråk i Finland
måste försvinna och på alla områden ersättas
av finskan, för att ett verkligt finskt
natio-nalmedvetande skulle kunna uppstå. Dessa
Snellmans tankar vunno på 1840-talet rätt
allmän genklang även hos den svenska
ungdomen, och en icke obetydlig del av den
svenskspråkiga lyriken ägnades då åt
förkunnelsen av det finska språkets rätt. Bland
de skalder, som framträdde närmast före eller
vid seklets mitt, må nämnas författaren till
»Suomis sång», Emil von Qvanten (1827—1903),
humoristen Gabriel Leistenius och den
svenskfödde Fredrik Berndtson, vilken har sin största
betydelse som kritiker. En större poetisk
begåvning än någon av dessa var Josef Julius
Wecksell (1838—1907), i vars lyrik romantisk
längtan och naturkänsla i Topelius’ stil bryta
sig mot demonisk inre sönderslitenhet; hans
»Daniel Hjort» är Finlands mest betydande
svenska skådespel under 1800-talet.
I början av 1860-talet var den
Finlandssvenska diktningens storhetstid slut. De
två närmaste åitiondena bjödo på en rätt
matt efterklangspoesi i mästarnas spår
(Vilhelmina Nordström, Theodor Lindh och
Gabriel Lagus). De litterära och kulturella
intressena fingo 1877 ett organ i Finsk
Tidskrift, först redigerad av den som kritiker
inflytelserike C. G. Estlander (1834—1910).
1880-talets nya idéströmningar fingo sin främste
representant i Karl August Tavaststjerna, vars
romaner »Barndomsvänner» och »Hårda
tider» äro de första utpräglade
verklighetsskildringarna i Finlands svenska litteratur. Men
hans lyriskt lagda sinne fann sig aldrig helt
till rätta inom den naturalistiska ramen. Hans
första dikter ägde en friluftsatmosfär utan
motstycke i det dåtida Finland,
genremål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
