Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands litteratur - Den svenskspråkiga - Den finskspråkiga litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Finlands litteratur
436
sionistiska riktningarna företrädas av Edith
Södergran (1892—1923) och Elmer Diktonius
(f. 1896) samt — i noveller och i kritik — av
Hagar Olsson (f. 1893).
Vid sidan av Finsk Tidskrift ha under
1900-talet utkommit de litterära tidskrifterna
Eu-terpe (1902—05) och Argus (senare Nya
Ar-gus; från 1908).
Litt.: C. G. Estlander, »Finlands svenska
litteratur» (i »Finland i XIX seklet», 1893);
A. Hultin, »Finlands litteratur under
frihetstiden», I (1906), och »Det ekonomiska
tidevarvet i Finlands litteraturhistoria» (1910);
W. Söderhjelm, »Åboromantiken» (1915) och
»Utklipp om böcker», III: 1 (1920); O.
Hornen, »De nya författarna» (1915); Ruth
Hedvall, »Finlands svenska litteratur» (1917); E.
Kihlman, »Ur Finlands svenska lyrik» (1923);
K. Bruhn, »Finlands svenska litteratur» (i
»Det svenska Finland», 2: 1, 1923, och i
»Finland», III, 1925).
2. Den finskspråkiga litteraturen. Under
medeltiden levde en rik folkdiktning på finska
bland folket, men knappt ett enda finskt ord
finnes i skrift bevarat från denna tid. Först
reformationen åstadkom en finskspråkig
litteratur, grundlagd av Åbobiskopen Mikael
Agri-cola (1508—57), som bl. a. utgav abc-bok och
andliga skrifter samt översatte N. T. (1548)
och delar av G. T. De första psalmböckerna
utkommo omkr. 1540 och 1610, biskop Ericus
Erici utgav en stor postilla (1621—25), och
en fullständig bibelöversättning fullbordades
1642. I övrigt bestod den finskspråkiga
litteraturen under 1600- och 1700-talet blott av
smärre tillfällighets- och andliga dikter.
Intresse för den finska folkdikten väcktes genom
H. G. Porthan, och denna väckelse fick i
synnerhet styrka efter 1809. De av romantikens
idéer inspirerade unga män, som stodo A. I.
Ar-widsson och hans krets nära, intresserade sig
för folkdiktssamling och för skapandet av en
finskspråkig litteratur. Den första större
samlingen av finsk folkdiktning utgavs av
Zach-ris Topelius d. ä., skaldens fader, 1822—31.
Epokgörande blev det av Elias Lönnrot (1802
—84) av olika folkdikter till en helhet
sammanfogade stora eposet »Kalevala» (1835;
2:a, betydligt tillökade uppl. 1849). Med stor
energi fortsattes utgivningsarbetet av Lönnrot
själv (bl. a. den lyriska samlingen »Kanteletar»,
1840), hans lärjungar och efterföljare. De
författare, som före 1800-talets mitt prövade sina
krafter i finsk dikt, nådde i allm. ej några
varaktiga resultat; dit höra den av
upplysningsidéerna behärskade Jakob Judén
(Ju-teini; 1781—1855), de mer poetiskt begåvade
lyrikerna Abraham Poppius (1793—1866) och
Samuel Gustaf Bergh (pseud. Kallio; 1803—53)
och några östfinska folkskalder, P. Korhonen,
OUi Kymäläinen, Antti Puhakka m. fl.
Den finska litteraturens utveckling
hämmades för några år av censurförordningen
1850, som tillät tryckandet endast av sådana
finskspråkiga böcker, som hade religiöst eller
ekonomiskt innehåll. Men sedan den upphört
att tillämpas, blev den litterära alstringen
livlig. Tidningarnas och tidskrifternas antal
växte snabbt. A. Ahlqvist (pseud. A. Oksanen;
1826—89) och Julius Krohn (pseud. Suonio;
1835—88), behärskade av
Runeberg-Topelius-tidens poetiska ideal, lade genom strängare
konstnärlig och språklig formgivning grunden
för den nya tidens finska dikt. Den moderna
finska skönlitteraturens verklige
grundläg-gare är Aleksis Kivi (1834—72), den
ursprunglige, fantasirike verklighetsskildraren; i »Sju
bröder» (»Seitsemän veljestä») gav han den
klassiska finska folklivsromanen, full av frodig
naturalism och optimistisk humor, i
skådespelet »Sockenskomakarna» (»Nummisuutarit»)
skänkte han det första stora folklustspelet,
och i sin kärva lyrik tolkade han sin
ensamhets drömmar och smärta. Vidare må nämnas
Kaarlo Bergbom (1843—1906), den finska
teaterns skapare, själv dramatiker, lyrikerna
J. H. Erkko (1849—1906; även dramatiker),
Shakespeareöversättaren Paavo Cajander (1846
—1913), Arvi Jännes (Genetz; 1848—1915) och
den av social och nationalistisk bitterhet
genomträngde Kaarlo Kramsu (1855—95).
De första betydande representanterna för
1880-talets positivistiska och naturalistiska
idéer äro Minna Canth (1844—97) och Juhani
Aho (1861—1921). Minna Canth var framför
allt dramatiker och gav i kraftiga,
verkningsfulla skådespel uttryck åt
kvinnoemancipa-tionsidéer och social indignation. Hos Juhani
Aho är det naturalistiska inslaget ytligare.
Hans egentliga storhet ligger i den
psykologiska teckningen och de lyriska
naturstämningarna. Aho skänkte den finska prosastilen
en friskhet, en rikedom och en konstnärlig
säkerhet, som göra honom till den moderna
finska prosans grundläggare vid sidan av Kivi.
Som äkta »åttitalist» började också Arvid
Järnefelt (f. 1861), vars egentlige läromästare
emellertid blev Leo Tolstoj. Till »det unga
Finland» (»Nuori Suomi»), som 1890 fick sitt
språkrör i tidningen Päivälehti, hörde
ytterligare Santeri Ivalo (Ingman; f. 1866), som
särskilt ägnat sig åt den historiska romanen,
och lyrikern KasimirLeino (1866—1919). Teuvo
Pakkala (1862—1925) skildrade småstädernas
proletärliv och tecknade ypperliga
barngestalter. Hjalmar Nortamo (Nordling; f. 1860)
författade humoristiska berättelser på
Raumo-dialekt. En särskild grupp realister bilda de
författare, som själva utgått ur den allmoge,
vars liv de återgiva. Äldst av dem var den
vederhäftige Pietari Päivärinta (1827—1913);
senare har denna diktning företrätts bl. a. av
Santeri Alkio (f. 1862) och Kauppis-Heikki
(Heikki Kauppinen; 1862—1920). Hos deras
efterföljare har denna särprägel småningom
genom stigande folkbildning och mer
utvecklad konstnärlig teknik utplånats.
Sekelskiftets nya författargeneration
fortsätter delvis i naturalistisk anda men visar
delvis även romantiska drag. Eino Leino (1878—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
