Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finska språket - Finska sågverksägareföreningen - Finska träförädlingsindustriernas centralförbund - Finska träsliperiföreningen - Finska vetenskapsakademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Finska sågverksägareföreningen—Finska vetenskapsakademien
462
ter. Genom inflytande från »Kalevala» (se
d. o.) och folkpoesien har dess ordförråd i
mycket stor utsträckning riktats med
öst-finskt material, medan ljud- och formläran
förblivit västfinska. Fr. o. m. mitten av
1800-talet har finskan utvecklats till ett modernt
kulturspråk, särskilt genom nybildande av
en stor mängd ord.
Finskans ljudförråd är ganska fattigt (bl. a.
saknas J-ljud och b, d, g, f) och ortografien
enkel och följdriktig: o uttalas som sv. d; w
som sv. o i bo; ä mycket öppet; d som d; h
skall alltid höras (även i t. ex. lehmä, »ko»).
Både vokal- och konsonantlängd utmärkas
genom dubbelskrivning. Intet inhemskt ord
börjar på mer än en konsonant. Accenten
ligger alltid på ordets första stavelse. Viktiga
företeelser i ljudläran äro den s. k.
vokalharmonien (se d. o.) och stadieväxlingen (se d. o.).
All böjning och avledning sker genom
ändel-ser. Grammatiskt kön och artiklar saknas.
Blott en för alla nomina gemensam
deklination finnes. Varje nomen kan böjas i 14
kasus i sing. och plur. Karakteristisk är
mängden av lokalkasus, motsv. sv. »inne i»,
»ut ur», »in i», »på, vid, hos», »från, av» m.m.
Hos adverben finnas spår av ytterligare
andra kasus. Possessiva pronomina saknas och
ersättas med ändelser. Blott en konjugation
finnes. Icke sammansatta tempora och modi
äro presens indikativ, imperfektum
indi-kativ, potentialis (»torde»), konditionalis
(»skulle») och imperativ; de böjas i tre pers,
sing. och plur. Därjämte finnas en
opersonlig (»man») eller passiv böjningsart samt en
mängd infinitiv- och participformer, av vilka
bildas allehanda ofta använda infinitiv- och
participialkonstruktioner. I st. f. nekande
adverb begagnas en egendomlig nekande
konjugation. Prepositionerna äro få; i stället
användas postpositioner eller allehanda kasus.
Avledningsläran är rikhaltig med mängder av
alltjämt produktiva avledningsändelser.
Syntaxen är mycket invecklad och ordförrådet
synnerligen stort.
Trots sin formrikedom är den finska
formläran i allm. klar och schematisk, men denna
klarhet och genomskinlighet är ingalunda,
som tidigare antagits, bevis för stor
ursprunglighet hos språket utan en följd av
vittomfattande ombildningar. Då finskan
först framträder i skriftliga minnesmärken
(från äldre tider äro blott ort- och
personnamn bevarade), har språket redan i stort
sett sitt nuv. utseende. Dess tidigare
historia kan dock med stor säkerhet studeras dels
medelst jämförelse med de övriga
östersjö-finska språken, dels med hjälp av de många
baltiska, germanska och slaviska lånorden
samt genom jämförelse med de avlägsnare
finsk-ugriska språken, framför allt lapskan.
Från baltiska språk (se d. o.) har »urfinskan»,
d. v. s. de östersjöfinska språkens moder,
upptagit lånord redan under bronsåldern, från
urgermanskt och urnordiskt (se
Urnor-diska) håll trol. redan från järnålderns
början. Dessa äldsta lånord ha till sin form
ovanligt väl bevarats i finskan och äro av detta
skäl av stor betydelse även för de långivaude
språkens historia; det sv. drott, som enl. den
språkhistoriska konstruktionen bör ha hetat
druhtinaz i urnordisk tid, lyder sålunda än i
dag i finskan ruhtinas, »furste», och det sv.
åra heter på finska airo, vilket kommer ännu
närmare den urnordiska grundformen. De
äldsta slaviska lånorden äro bl. a. viktiga,
därför att de visa, att den första
kännedomen om kristendomen kommit till finnarna
från ö. och ej från v. — Bästa ljud- och
formlära är E. N. Setälä, »Suomen kielioppi»
(1898; många uppl.) och »Finska språkets
satslära» (1892; många uppl.); lämplig
ele-mentarbok för självstudier A. Rosenqvist,
»Lehr- und Lesebuch der finnischen Sprache»
(1925); största ordbok E. Lönnrot,
»Finskt-svenskt lexikon» (1874—80); finsk-svenska
och svensk-finska handordböcker av K.
Can-nelin (1908, 1904; många uppl.). K. B. W.
Finska sågverksägareföreningen (stiftad
1895) har till uppgift att bevaka
sågindustri-ens i Finland intressen i såväl hem- som
utlandet samt främja industriens sunda
utveckling. Medlemskap i föreningen beviljas varje
respektabel sågägare eller förening av
såg-ägare, vars normala årsproduktion uppgår
till minst 1,000 stds sågvirke. Föreningen
förmedlar ej medlemmarnas försäljningar. Intill
1921 voro medlemmarna skyldiga att vid
försäljningar följa vissa av styrelsen fastställda
prisnoteringar, men de stora
prisfluktuationerna nämnda år gjorde, att medlemmarna
fingo större handlingsfrihet. Samarbetet
består f. n. mest i konfidentiella upplysningar
om försäljningar och ernådda pris. O. Brn.
Finska träförädlingsindustriernas
central-föibund (bildat 1919) har till uppgift att
bevaka träförädlingsindustriernas i Finland
gemensamma intressen med hänsyn till
lagstiftning, stats- och kommunalförvaltning,
tull- och handelspolitik samt
kommunikationer. Medlemmar av förbundet äro de olika
industrigrenarnas centrala organisationer.
Förbundets officiella organ är Pappers- och
Trä-varutidskrift för Finland; dessutom utges
tidskriften Suomen Puu (Finlands Trä). O. Brn.
Finska träsliperiföreningen (stiftad 1892)
har till uppgift att försälja sina
medlemmars tillverkning av trämassa och papp.
Anslutna äro de flesta träsliperier, som arbeta
för den utländska marknaden. O. Brn.
Finska vetenskapsakademien (Suomalainen
tiedeakatemia) stiftades 1908. Dess syfte är
vetenskapens odling och det vetenskapliga
arbetets främjande på (finsk-)nationell grund.
Akademien fördelar sig t. v. på två sektioner,
en humanistisk och en
matematisk-naturve-tenskaplig. Dess protokoll föras på finska
språket, som även brukas vid föredrag och
diskussioner. Akademien utger flera publika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
