Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finska vetenskapsakademien - Finska vetenskaps-societeten - Finska viken - Finska ångfartygs aktiebolaget - Finsk bastu - Finsk mytologi - Finsk nötboskap - Finsk Tidskrift - Finsk-ugriska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Finska vetenskaps-societeten—Finsk-ugriska språk
464
tionsserier: Esitelmät ja pöytäkirjat
(Föredrag och protokoll), Sitzungsberichte der
Finnischen Akademie der Wissenschaften,
Anna-les Academiae scientiarum Fennicae (i två
serier, en matematisk-naturvetenskaplig och
en humanistisk), Documenta historica och
FF-Communications (FF = Folklore-Fellows). I
Sodankylä (Lappland) upprätthåller
akademien en meteorologisk och magnetometrisk
station (Tähtelä). O. Brn.
Finska vetenskaps-societeten, grundlagd av
vetenskapsmän i Helsingfors, fick 21 maj 1838
stadfästelse. Den består av tre sektioner, den
matematisk-fysiska, den naturhistoriska och
den humanistiska, med resp. 30, 25 och 30
ledamotsplatser. Till utländska led. kunna
förtjänta vetenskapsmän i utlandet kallas. Till
hedersledamöter inbjudas inhemska och
utländska män, vilka på synnerligen
framstående sätt utövat eller främjat vetenskaplig
forskning. Societeten, som åtnjuter ett
statsunderstöd av 200,000 fmk (1927), utger sedan
1842 »Acta Societatis scientiarum fennicæ» (i
4:o; 50 bd till 1927), »öfversigt af Finska
vetenskaps-societetens förhandlingar» (64 bd;
serien avslutad) samt sedan 1922 som forts,
tre serier »Commentationes: 1)
Physico-mathe-maticæ, 2) Biologicæ och 3) Humanarum
lit-terarum». Dessutom ha utgivits »Bidrag till
kännedom av Finlands natur och folk» (80
bd till 1927), »Bidrag till Finlands
natuikännedom, etnografi och statistik» (10 bd, 1857—
65) samt några fristående arbeten. Finlands
meteorologiska centralanstalt och
havsforsk-ningsinstitutet ha grundlagts av societeten.
Litt.: A. E. Arppe, »Finska
vetenskaps-societeten 1838—1888» (1888). R. T-dt.*
Finska viken, den östligaste viken av
Östersjön, mellan Finland i n. och Estland i s.;
innersta delen tillhör Ryssland. Har en längd
(från v. till ö.) av 425 km. Bredden, som vid
mynningen, räknad från Hangö udd till Kap
Spitham(i), är 75 km, mellan Porkala udde och
Rogoniemi nära Reval 52 km, vidgas till 120
km mellan Fredrikshamn och Narvabukten.
Areal 29,500 kvkm. Vikens norra strand följes
av skärgård; den södra är öppen utom närmast
Reval och v. därom. Mitt i viken ligga öarna
Högland, Tytärskär, Lilla Tytärskär, Lövskär
(Lavansaari), Peninsaari och Seitskär, alla
tillhöriga Finland, östligaste delen med
Kron-stadtviken har många sandbankar och grund.
I n. ö. intränger Viborgska viken. Om djup,
isbildning, farbarhet m. m. se Östersjön.
Finska ångfartygs aktiebolaget, rederibolag
i Finland (grundat 1883; aktiekap. 45 mill.
fmk), som förmedlar så gott som hela
linjetrafiken mellan Finland och övriga länder i
Europa (med undantag av Tyskland). Bolaget
har f. n. 41 ångare om omkr. 28,000 reg.-ton
netto; många av dessa äro isförstärkta,
varigenom de även vintertid kunna upprätthålla
trafiken. Av särskild vikt är linjen
Helsingfors—Hangö—Hull, som förmedlar största
delen av Finlands smörexport. Bolaget
inne
har aktiemajoriteten i a.-b. Finland—Amerika
linjen, vars tre ångare jämte två, andra bolag
tillhöriga, fartyg 1926 öppnat regelbunden
trafik mellan Finland och Sydamerika. O. Brn.
Finsk bastu, se Badstuga.
Finsk mytologi. Hit hänvisade Akka
förekommer i Mantereen-akka, »jordens gumma»,
namn på en markens gudomlighet, vilken även
framställdes som åskgudens maka. Om
forn-finnarnas mytologiska föreställningar se M
y-t o 1 o g i.
Finsk nötboskap. Den finska nötboskapen
uppdelas numera i tre typer, näml.: 1) Den
nordfinska, som överensstämmer med
svenska fjällrasen, är hornlös, spensligt byggd
och av övervägande vit färg med små röda
fläckar; väger sällan över 300 kg;
mjölkavkastning i medeltal omkr. 2,000—2,500 kg.
2) Den östfinska, företrädesvis i Karelen
samt Savolaks och s. Österbotten, vikt omkr.
350 kg, vanl. kullig men stundom även
behor-nad och till färgen röd med vit rygg, buk och
ben; mjölkavkastning i medeltal 2,600 kg, som
högst över 3,000 kg. 3) Den västfinska
el. T a v a s 11 a n d s r a s e n, något kraftigare
byggd och numera oftast kullig; färgen är
gul el. gulröd; mjölkavkastningen kan inom
bättre besättningar uppdrivas till över 5,000
kg. Renavel bedrives numera, och kullighet
har inom alla tre grupperna uppställts som
den önskvärda typen. E. T. N.
Finsk Tidskrift, månadsskrift, som okt.
1876 började utges i Helsingfors av C. G.
Est-lander. 1887—96 utgavs den av F. Gustafsson
och M. G. Schybergson, 1897—1907 av den
senare och frih. R. F. v. Willebrand, som
sedan ensam varit dess redaktör. Den har varit
det svenska Finlands förnämsta kulturorgan,
omfattande vitterhet, vetenskap, konst och
politik. Se uppsats av G. Castrén i Svensk
Tidskrift 1926.
Finsk-ugriska språk, en språkfamilj, vars
grupper och underavdelningar, räknade från
v. till ö. och s., äro följ.: 1) Lapska (se
d. o.), snarare en språkgrupp än en samling
dialekter, talas av omkr. 30.000 pers, från
Härjedalen i s. v. till Kolahalvön i n. ö., med
två olika skriftspråk i Sverige, ett i Norge
och två i Finland. 2) östersjöfinska
(baltisk-finska, ibland västfinska) språk, till
vilka höra a) finska (se F i n s k a språket),
talas av omkr. 3,3 mill. pers.; b) rysk-karelska
i ryska Karelen och de därmed
sammanhängande c) olonetsiska dialekterna i guv.
Olonets och Salmi i Finland samt d)
lyydi-dialekterna n. ö. därom, talas av
sammanlagt omkr. 200,000 pers.; de sistnämnda
dialekterna övergå i e) vepsiska, som talas på
Onegas s. v. strand och i två dialektgrupper
några mil s. därom; omkr. 25,000 pers.; f)
votiska i n. v. Ingermanland, utdöende; omkr.
1,000 pers.; g) estniska (se Estniska
språket och litteraturen), inemot 1
mill. pers.; h) liviska på Kurlands n. udde;
omkr. 3,000 pers. 3) M o r d v i n s k a talas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
