Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Firma - Firmament - Firman - Firmin Didot - Firminy - Firn - Firozpur - First open water - Firth - Firth, sir Charles Harding - Firuzabadi, Abu-t-Tahir Muhammed bin l a‘qub Madjdaddin al-Firuzabadi - Fiscar reform - Fischart, Johann - Fischer, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Firma—Fischer, E.
472
Firma (av it. fi’rma, namnunderskrift), det
namn, varunder en affärsrörelse bedrives och
som nyttjas vid underskrifter för dess
räkning; affärshus, handelshus. Enl. svensk lag
skall den, som vill idka handel eller annan
näring, med vars utövande följer lagstadgad
bokföringsplikt, vara skyldig att anmäla f.
för införing i handelsregistret (se d. o.). Från
anmälningsplikt äro undantagna aktiebolag,
redare och rederier, ömsesidiga
försäkringsbolag, registrerade föreningar, solidariska
banker samt sparbanker (se d. o.), om vilkas
anmälning särskilt är stadgat. Enkelt bolag
kan på ansökan införas i handelsregistret.
Sker ändring i något förhållande, varom
inskrivning skett i handelsregisti et, eller sättes
rörelsen under förvaltning av sysslomän eller
under likvidation, skall anmälan därom
oför-dröjligen ske. Vid innehavares död kan f.
oförändrad fortsättas av maka eller make
samt, med vissa förbehåll, av stärbhusdelägare.
F. får oförändrad begagnas, om ny delägare
inträder eller någon utti äder och lämnat sitt
samtycke till f:s fortsättande. O. Å.
Firmame’nt (lat. firmame’ntum, stöd, fäste),
fästet, himlavalvet.
Firman, se F e r m a n.
Fii min Didot [firmä’ didå’], se D i d o t.
Firminy [-ni’], stad i fr. dep. Loire, 10 km
s. v. om S:t-Étienne; 20.194 inv. (1921).
Stenkolsgruvor; järn- och stålverk.
Firn (ty. Firn, fjolårssnö, gammal snö), den
i fjällen hopade snön, som småningom
övergår till en grovkornig mellanform mellan
snö och is. Jfr Glaciär och Is. O. Sjn.
Firozpur [eng. uttal fäiråzpö’o], F e r o z
e-p o r e, stad i britt.-ind. prov. Punjab, 6 km
ö. om Sutlej, vid dess gamla flodbädd; 54,351
inv. (1921). Arsenal och lägerplats.
First open water [fä’st Æu’pen <yå’to], se Fow.
Fiith [fäp], eng. (sv. fjord, fjärd), djupt in
i landet inträngande havsvik; flodmynning.
F. of Clyde [-ov klai’d], se C1 y d e. —
F. of Forth [-få’p], se Forthviken. —
F. of Tay [-téi’], se T a y.
Firth [föp], sir Charles Harding,
engelsk historiker (f. 1857). Har sedan 1883
utövat historisk lärarverksamhet i Oxford,
sedan 1904 som prof, i nyare tidens
historia, och fick 1922 knightvärdighet. Han har
i sitt författarskap och som
urkundsut-givare mest sysslat med inbördeskrigets och
Cromwelltidens historia. Bland F :s arbeten
märkas »Scotland and the Commonwealth»
(1895), »Scotland and the Protectorate» (1899),
»Oliver Cromwell» (1900), »CromwelFs army»
(1902), »The last years of the Protectorate,
1656—1658» (2 bd, 1909; forts, av A. R.
Gardiners stora arbete om Englands historia 1603
—60) och »The house of lords during the civil
war» (1910). Han har därjämte utgivit bl. a.
»The Clarke papers» (4 bd, 1891—1901) och
»Ludlow’s memoirs» (1894). V. S-g.
Fii uzabädi, Abu-t-Tähir
Muhammed bin 1 arq üb Madjdaddin a 1 - F i-
rüzäbädi, arabisk författare (1329—1414).
Hans mest bekanta arbete är ett arabiskt
lexikon, »El-Qämüs» (Oceanen), som dock är blott
ett sammandrag av ett större (numera
förlorat) verk. Det är utg. 1817, 1862 o. s. v. P. L.
Fiscal reform [ffskel rifå’m], eng., se
Tariff reform.
Fi’schart, J o h a n n, tysk satirisk
författare, f. i mitten av 1500-talet, d. som
amt-man i Forbach vintern 1590—91. Hans mest
kända arbeten äro bearbetningar av
utländska, mest franska,
original: »Aller Practick
Grossmutter» (1572;
efter Rabelais’
»Pan-tagruéline pronostica-tion»), »Affentheurli-che und ungeheuiTiche
Geschichtschrift vom
Leben .. der ..
Helden .. Grandgusier,
Gargantoa und
Panta-gruel» (1575; delvis
övers, av Rabelais’
»Gargantua», 1 :a
bo
ken), »Bienenkorb des heyligen römischen
Im-menschwarms» (1579; efter holländaren Ph.
van Marnix’ »Byenkorf der heilige roomsche
kerk»). Dessa och andra satirer rikta sin udd
mot vidskepelsen, mot den medeltida
riddar-romanens förkonstling, mot påvedömet och
munkväsendet men vittna även om känsla för
religion och fosterland. Hans språk
karakteriseras av stor djärvhet i fraseologi och
ordbildning. Av hans dikter må nämnas »Das
glück-hafft Schiff von Zürich» (1576). F. betraktas
som den förnämste protestantiske publicisten
under motreformationens tid. — Jfr
»Neu-drucke deutscher Litteraturwerke des 16. und
17. Jahrhunderts», n:r 2, 5, 65—71, 182 m. fl.
(1876 ff.); P. Besson, »Étude sur Jean F.»
(1890); A. Hauffen, »J. F.» (2 bd, 1921—22);
A. Leitzmann, »Fischartiana» (1924). A. Lbd.
Fischer, Emil, tysk kemist (1852
®/10—-1919 15/?). Blev 1878 docent i kemi och 1879
prof, i München, kallades 1882 till Erlangen
som ord. prof., 1885 till Würzburg och 1892
till Berlin. Denna
professur innehade han
till sin död. Redan
1877 hade F. gjort en
upptäckt av
grundläggande betydelse, då
han lyckades
framställa fenylhydrazin
(se d. o.). Därmed
hade F. nyckeln till
sockergruppens kemi (se
Sockerarter). Först
genom de olika
sockerarternas kombination
med fenylhydrazin blev det möjligt att isolera
och karakterisera dem alla samt fastställa
deras inbördes släktskap. Snart kunde F.
genomföra den fullständiga syntesen av flera
socker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
