Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskebäckskil - Fiskeled - Fiskepass - Fiskeriassistent - Fiskeribyrån - Fiskerifonden - Fiskeriförening - Fiskeriingenjör - Fiskeriinstruktör och Fiskerikonsulent - Fiskeriintendent - Fiskerikonsulent - Fiskerilagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Fiskeled—Fiskerilagstiftning
490
Fiskeled, se Äganderätt.
Fiskepass, av tullmyndighet för
fiskefartyg utfärdat, för
kalenderår gällande pass eller intyg.
Fiskeriassistent, se F i s k e r
i-tjänstemän.
Fiskeribyrån, byrå inom
Lant-bruksstyrelsen.
Fiskerifonden, eg. Fonden för
fiskerinäringens
befrämjan-d e, bildad 1892. Från denna
utlämnas lån för anskaffning av
fiskebåtar, motorer för sådana,
fiskredskap m. m., för anläggning
av fiskdammar eller för
tillgodogörande av fiskets produkter. Enl.
de 7 aug. 1907 utfärdade
stadgarna för fonden med ytterligare
ändringar 11 juli 1918 och 17 juni
1921 få årl. utlånas 1,800,000 kr.;
lånen äro räntefria under första
året men räntan därefter 3,6 %
och amorteringstiden oförändrat 10 år. Högsta
beloppet för enskilda lån är 25,000 kr.
Fiskeriförening har till uppgift att
rationellt vårda fiskevattnet, verka för fiskodling
och fiskens avsättning samt över huvud att
främja fiskerinäringens intressen. De största
äro f. n. Södra Sveriges
fiskeriförening och Göteborgs och Bohus
läns havsfiskeförening. Numera
bildas även kooperativa f. för inköp av för
fisket erforderliga förnödenheter och för
fiskfångsternas försäljning. I Danmark och Norge
har denna rörelse fått rätt stor betydelse. På
senare åren ha även i Sverige bildats flera
dylika ekonomiska f. K. A .A-n.
Fiskeriingenjör, se Fiskeritjänstemän.
Fiskeriinstruktör och
Fiskerikonsu-1 e n t, fiskeritjänstemän, som de flesta
hushållningssällskap anställa och med bidrag av
statsmedel avlöna. De ha till uppgift att
verka för fiskets främjande inom sällskapens
verksamhetsområden genom att utföra
fisk-inplanteringar, lämna råd oeh upplysningar
rörande fiskemetoder och fiskberedning m. m.
Ofta handha de även insamlingen av
primäruppgifter till fiskeristatistiken och
biträda fiskeriintendenterna i deras
verksamhet. Vissa hushållningssällskap ha i sin tjänst
av länsstyrelsen förordnade
fiskeritill-syningsmän för att övervaka
fiskeriför-fattningarnas efterlevnad. K. A. A-n.
Fiskeriintendent, se Fiskeritjänstemän.
Fiskerikonsulent, se Fiskeriinstruktör.
Fiskerilagstiftning, sammanfattningen av
de lagstadganden, vilka dels reglera
ägande-och nyttjanderätten till fiskevatten, dels avse
att hindra fiskens utödning och att främja
dess tillväxt samt fiskerinäringens förkovran.
— I fråga om ägande- och nyttjanderätt till
fiskevattnen har i Sverige, liksom i
övriga germanska länder och i de länder, där
germanska begrepp inverkat på
rättsbildningen, fisket urspr. betraktats som tillbehör
Utsikt över Fiskebäckskil.
till jordegendomen. Det är
strandäganderätten, som i regel bestämmer äganderätten till
vattnet med tillhörande fiske. När flera
strandägare finnas vid ett fiskevatten, måste
ur civilrättsliga grunder uppstå
inskränkningar i nyttjanderätten till vattnet, enär
lagstiftningen naturligtvis måste förhindra
en strandägare att nyttja sin rätt så, att
annans lika goda rätt därigenom lider intrång.
Särskilt gör sig ett sådant behov gällande i
fråga om fiskerätten i rinnande vatten, där
vanl. många delägare förekomma och där
möjlighet förefinnes för en strandägare att
avstänga eller omöjliggöra fisket för andra.
De viktigaste rättsliga och administrativa
ekonomiska bestämmelserna på f:s område
återfinnas i lag om rätt till fiske 27 juni
1896, fiskeristadgan 17 okt. 1900 och i lag om
gemensamhetsfiske 30 juni 1913.
Liksom tidigare tillkommer fiskerätten i
regel strandägaren, varvid området för hans
enskilda fiskerätt vid öppna havsstranden
samt utom skären begränsats till 180 m från
det ställe vid stranden, där stadigt djup av
2 m vidtager. För det fall, att fiskevatten
tillhör flera gemensamt och är odelat dem
emellan, äro i lagen närmare föreskrifter ang.
delägarnas rätt till detta oskifta
fiskevatten meddelade och stadgas särskilt med
avseende på s. k. allmänningsfisken,
d. v. s. fiskevatten å el. intill härads- el.
sockenallmänningar, att fiskerätten
tillkommer dem, som i allmänningen äga del. Genom
lagen om gemensamhetsfiske har
möjlighet beretts att med avseende på oskift
fiskevatten eller där eljest ett
sammanhängande fiskevatten tillhör två eller flera
delägare kunna åstadkomma en sammanslutning
för rationellt ordnande av fisket inom hela
fiskevattensområdet, även om en minoritet av
delägarna skulle vilja motsätta sig detta.
Gemensamhetsfiske inrättas för minst 10 och
högst 25 år och kan nyttjas av delägarna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
