Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskerilagstiftning - Fiskerimuseum i Stockholm - Fiskeriskola - Fiskeristipendiat - Fiskeritillsyningsman - Fiskeritjänstemän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Fiskerimuseum—Fiskeritjänstemän
492
bolag, upplåtas på arrende eller brukas enl.
fastställd plan. Av olika skäl kan fiskerätt
tillkomma annan än strandägaren. Vissa
allmänna inskränkningar i den strandägaren
i regel tillkommande uteslutande
fiskerätten äro sålunda stadgade med avseende på
saltsjöfiske, dels huvudsaki. till främjande av
de stora fiskena (strömmingsfisket i
Bottenhavet, sillfisket i Kattegatt), dels i deras
intresse, som av ålder oklandrat utövat fiske
eller agntäkt vid annans strand. Särskilda
bestämmelser råda även vid de s. k.
allmänna kronofiskena, d. v. s. ström- eller
insjöfisken vid kronans överloppsmarker,
all-männingar, parker och holmar, varjämte
lapparnas fiske regleras genom lag av 1 juli 1898
em de svenska lapparnas rätt till renbete i
Sverige. Vid sådana kronan tillhöriga
havsstränder samt i Saltsjön belägna skär och
holmar, vilka icke höra till något hemman
eller innehas under särskilda villkor, äger
vidare varje svensk undersåte fiska, men vissa
fasta fiskredskap må ej där utsättas utan
behörigt tillstånd. Dylik fiskerätt tillkommer
f. ö. varje svensk undersåte jämväl i öppna
havet ävensom i de delar av större insjöar,
till vilka strandäganderätten ej sträcker sig,
och varje svensk undersåte äger därjämte
rätt att idka fiske med krok eller rev på
djup i yttre skärgården och i havsbandet.
Behovet av föreskrifter till förekommande
av att viss strandägare skulle kunna avstänga
eller omöjliggöra fisket för andra i samma
vattendrag fiskeberättigade tillgodosågs
redan i lag om rätt till fiske genom
bestämmelserna om kungsådra m. m. I och med
införandet av nya vattenlagen 1918 ombildades
kungsådreinstitutet. Numera har kungsådra
inrättats i alla vattendrag med viss
minimi-vattenmängd, och såväl här som i andra
smärre vattendrag skall för tryggande av
fiskens framkomst Va av bredden lämnas fri
för redskap, som kan hindra dennas framkomst.
Sålunda har införts skyldighet att anordna
fiskväg (se d. o.) eller på annat sätt sörja
för fiskets bestånd (kap. 2 § 8), varjämte
även enl. kap. 2 § 10 en särskild årlig avgift
till befrämjande av fisket inom landet skall,
i regel, erläggas vid byggnad i vatten för
vattnets tillgodogörande eller för reglerande
av vattnets avrinning. Även enl. kap. 6 § 9
i vattenlagen är en avgift i fiskets intresse
bestämd att utgå som kompensation för
genom flottning åsamkade skador på fisket.
Bestämmelser om indrivningen och
förvaltningen av nu berörda jämte vissa andra enl.
vattenlagen utgående avgifter givas i k. kung.
11 juni 1920. Vattenavgift till främjande av
fisket inom landet skall inbetalas till
länsstyrelsen för att av denna överlämnas till
Statskontorets förvaltning. Fiskeavgift enl.
kap. 6 § 9 i vattenlagen upptas i samma
ordning som övriga flottningsumgälder och
överlämnas likaledes till Statskontoret. Närmare
bestämmelser om användningen av
ifråga
varande vatten- och fiskeavgifter meddelas
av K. m:t efter förslag av Lantbruksstyrelsen.
Av bestämmelser, som åsyfta att hindra
fiskens utödande och befordra dess tillväxt,
märkas främst stadgandena om fridlysande
av fisk och förbud mot användning av vissa
fiskesätt. Åtskilliga hithörande föreskrifter
upptagas omedelbart i gällande fiskeristadga.
Så förbjudes där bedrivande av fiske medelst
utläggande i vattnet av redskap, laddade med
sprängämne, ävensom idkande av fiske
medelst giftiga eller dövande ämnen eller med
vissa i stadgan särskilt nämnda fiskredskap.
Fridlysningsbestämmelser återfinnas i
fiskeri-stadgan endast i fråga om hummer, ostron och
kräftor. — Jämte de allmänna i
fiskeristad-gan omedelbart upptagna stadgandena kunna
ytterligare föreskrifter om fiskets vård och
lämpliga bedrivande inom visst område
meddelas av K. B., sedan vederbörande
fiskeritjänstemän yttrat sig i frågan samt delägarna
i fiskevatten inom samma område satts i
tillfälle att på behörigen utlyst sammanträde
överlägga och yttra sig. — över huvud skola
fiskeristadgans bestämmelser ej äga
tillämpning på fiskevatten, som tillhör uteslutande
en ägare och ej med annat vatten har någon
för fiskens gång avsevärd förbindelse. (A-m.)
Fiskerimuseum i Stockholm. För de
stora internationella fiskeriutställningarna i
Berlin 1880 och London 1883 inköptes på
statens bekostnad samlingar av fiskredskap och
båtmodeller, vilka sedan kommo att utgöra
stommen till det nuv., under Lantbruksakad:s
förvaltning ställda f., inrymt i
museibyggna-den på Experimentalfältet. F. T-m.*
Fiskeriskola. För insjöfiske och fiskodling
i dammar inrättade Södra Sveriges
fiskeriför-ening 1906 Södra Sveriges
fiskeriskola vid Aneboda i Kronobergs län. Sedan
1908 åtnjuter skolan statsunderstöd och är
ställd under tillsyn av Lantbruksstyrelsen.
Vid skolan hållas dels kortare teoretiska
specialkurser i fiskodling och insjöfiske, dels
en praktisk kurs i tillverkning av
fiskredskap, och lärjungar mottagas för övning i
fiskodling och fiske. För inträde fordras
endast folkskolekunskaper och föregående
praktik i fiske. H. J. Dft.*
Fiskeristipendiat, se Fiskeritjänstemän.
Fiskeritillsyningsman, se F i s k e r i i
n-struktör.
Fiskeritjänstemän. Uppsikten och
omvårdnaden av landets fiskerinäring tillkomma
Lantbruksstyrelsen, som för detta ändamål
har en fiskeribyrå med en byråchef och en
byrådirektör. Byrån har två avd., en för
havsfisket och en för färskvattensfisket.
Genom K. m:ts och riksdagens beslut 1904
uppdelades riket för den lokala
fiskeriadmi-nistrationen i 6 distrikt, vart och ett med
sin fiskeriintendent. Västra
distriktet består av Hallands samt Göteborgs och
Bohus län, Södra av Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Kristianstads och
Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
