Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fissur - Fissura - Fistel - Fitch, Ralph - Fitchburg - Fitger, Arthur - Fitinghoff, Laura, f. Runsten - Fitting, Hans - Fitting, Heinrich Hermann - Fittja (kommun) - Fittja (gästgivargård) - Fituna - Fitz - Fitzalan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Fissura—Fitzalan
506
att upptäcka dem. Behandlingen
sammanfaller med den av andra benbrott, till vilka
de ofta sälla sig. — F. på huden ha vanl. sitt
säte i kanterna på mynningarna för de inre
håligheterna och äro ojämförligt vanligast vid
stolgången. De äro i allm. ganska svårläkta
och framkalla vanl. krampaktiga samt ytterst
smärtsamma sammandragningar i den
muskel-ring, som omgiver de flesta av dessa
mynningar. Mest känd är den kramp i
ändtarmens mynning, som ofta beror på dylika f.
och utgör en mycket smärtsam åkomma. Den
botas, på en gång alldeles ofarligt och nästan
fullständigt säkert, genom en oblodig
tänj-ning eller en inskärning i slutmuskeln. J. Å.*
Fissüra, lat., spricka. Se F i s s u r. — F.
abdominälis, F. ste’rni och F. vesicogenitälis,
se Missbildning. — F. calcarina, F.
hip-poca’mpi och F. Sy’lvii, se Hjärna. — F.
chorioFdea, se ögat.
Fistel. 1. Fistelgång (lat. fi/stula, rör),
rörformig kanal av patologisk natur,
uppkommen som missbildning i anslutning till
en inflammatorisk process eller som
avsiktlig el. oavsiktlig följd av kirurgiskt ingrepp.
F. kan föi binda organ inbördes eller med hud
eller slemhinna. Med fistlar i inskränkt
bemärkelse menas kanaler från centrala
varhärdar ut till huden. Den ständiga infektion,
för vilken f:s väggar äro utsatta, försvårar
läkning utan kirurgisk hjälp. E. L-g.
2. (Mus.) Se Falsett.
Fitch [fitj], R a 1 p h, engelsk köpman och
resande (födelse- och dödsår okända; senast
omtalad 1606). Besökte Indien och Burma
1583—91. Hans resebeskrivning är utg. av
Hakluyt (se d. o.). I det 1600 stiftade
Ostindiska kompaniet hade F. en inflytelserik
ställning. Biogr. av Ryley (1899).
Fitchburg [fiT/bög], stad i Massachusetts,
U. S. A., vid Nashua river, 60 km n. v. om
Boston; 41,029 inv. (1920). Livlig industri:
bomull, järnvaror, vapen m. m. Granitbrott.
FFtger, Arthur, tysk skald och målare
(1840—1909). Idkade konststudier i München,
Antwerpen och Rom, var från 1869 bosatt i
Bremen. Han utförde väggmålningar i
slottet, domkyrkan och börsen i Bremen samt
även i rådhuset i Hamburg, i slottet i
01-denburg och flerstädes, även i Berlin. Hans
dekorativa målningar äro livliga och
lättfattliga men ha föga personligt innehåll. Som
författare står han högre, höget i sina lyriska
dikter (»Fahrendes Volk», 1875,
»Winter-nächte», 1881). F:s liberalt tendentiösa dramer
(bl. a. »Die Hexe», 1876; »Hexan», 1887, övers,
av C. Snoilsky) väckte uppseende. Monogr. av
H. Wocke (1913). (G-gN.; R-n B.)
Fitinghoff, Laura, f. Runsten,
författarinna (1848—1908). Skrev omtyckta
ungdomsböcker (bl. a. »En liten verld bland
fjällen», 1885) m. m.
FFtting, Hans, tysk botanist (f. 1877),
son till H. H. F. Sedan 1912 prof, vid univ.
i Bonn. Gjorde forskningsresor 1907 till Java
och 1909 till Sahara. F. har ägnat sig åt
morfologi och fysiologi och utgivit bl. a.
»Unter-suchungen über den geotropischen
Reizvor-gang» (1905), »Die Reizleitungsvorgänge bei
den Pflanzen» (1907), »Untersuchungen über
die Aufnahme von Salzen in die lebende Zelle»
(1915). K. A.
Fi’tting, Heinrich Herman n, tysk
rättslärd (1831—1918). Blev jur. dr 1852,
docent i Heidelberg 1856, e. o. prof, i Basel
1857, ord. prof, där 1858 samt var 1862—1902
prof, i Halle. Mest känd som författare på
den romerska rättens och dennas
litterärhistorias område; bland hans hithörande
skrifter må nämnas »Über das Alter der Schriften
römiseher Juristen von Hadrian bis
Alexander» (1860; omarb. 1908), »Das castrense
peculium» (1871), »Juristische Schriften des
früheren Mittelalters» (1876), »Die Anfänge
der Rechtsschule zu Bologna» (1888; fr. övers,
s. å.), »Summa codicis des Irnerius» (1894),
»Quæstiones de iuris subtilitatibus des
Irnerius» (1894) samt (den ej avslutade) editionen
(1906) av »Lo codi», ett provensalskt
medel-tidsarbete med lat. övers. För sitt
författarskap hedrades han bl. a. med en
internationell festskrift, »Mélanges Fitting»
(Montpel-lier, 1907—08). I processrätt författade F.
bl. a. »Der Reichs-Civilprozess» (1878; 12 :e
och 13 :e uppl. 1907) samt »Das
Reichs-Kon-kursrecht» (1881; 3:e uppl. 1904). C. G. Bj.
Fittja, kommun i Lagunda härad, Uppsala
län, v. om Ekoln; 10,60 kvkm, 290 inv. (1927).
Är en väl odlad slätt med enstaka berg och
skogshöjder. 676 har åker, 268 har skogs- och
hagmark. Tillhör Hjälstaholms församling och
pastorat i Ärkestiftet, Lagunda kontrakt.
Fittja, gästgivargård nära Mälaren, i
Botkyrka socken, Stockholms län, 15 km s. v. om
Stockholm. Över sundet mellan Mälaren och
Albysjön leder Fittja bro. Detta pass
befästes av Dahlbergh 1677.
Fituna, säteri i Södertörn, vid
Mörköfjär-den, nära 2 mil s. om Södertälje, Sorunda
socken, Stockholms län; 1,360 har, därav 430
har åker. Tax.-värde 537,200 kr. (1926).
Ägdes på 1500- och 1600-talet av släkten Bååt,
sedermera av ätterna Fleming, Bonde och
von Horn. Nuv. ägare: greve R. von Rosen.
Fitz [fits], son; normandiskt ord; ingår
som första led i åtskilliga eng. namn (se
nedan) ; det har även använts för att bilda
familjenamn för oäkta söner, särskilt till eng.
konungar, t. ex. Fitzroy (kungens son).
Fitzalan [fitsäTen]. 1. Engelsk adelssläkt
av normandiskt ursprung, omtalad redan i
början av 1100-talet. Huvudmannen bar från
1291 titeln earl av Arundel. Om Henry
F., 12:e earl av Arundel, se d. o.
Earltiteln övergick efter hans död till släkten
Howard. — 2. Viscount F. of Derwent,
titel för Edmund Fitz-Alan Howard
(f. 1855), som var bror till 15 :e earlen av
Norfolk (se d. o.) och 1876—1921 kallades lord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
